Yrselcenters informationsplats om yrsel- o balanssjukdomar

Välkommen Hem!
Vår webbplats ger Dig mer information än Du hann uppfatta under besöket hos oss. Här finns vetenskapligt uppdaterad information om de vanligaste yrselsjukdomarna och några yrselorsaker till.

Vår webbplats vill förklara yrsel för Dig. Och göra Dig tryggare. Vår information ska ge Dig svar på de frågor Du inte hann ställa och öka hanterbarheten av Dina besvär. Här finns vanliga orsaker till yrsel förklarade och behandlingsprogram för de vanligaste varianterna av godartad lägesyrsel samlade.

Yrsel.com är utformad för Dig som är patient på Yrselcenter. Informationen är också till för intresserade vårdgivare och för de patienter som vi inte kan ta emot. Webbplatsen har inget kommersiellt syfte. Reklam annat än för vår egen verksamhet ska inte förekomma.

Sommarhälsning från Yrselcenters läkare!

Mikael Karlberg - Yrselcenter Skåne
Anders Lundin - Yrselcenter Neuropsykatri
Krister Brantberg - Yrselcenter Stockholm
Christian Geisler - Yrselcenter Stockholm

Kontollforlust

Yrselångest

Moderna människor lever med en känsla av att ha kontroll över världen runt sig och över sig själv. Men en stor del av våra dagliga reaktioner styrs fortfarande av gamla primitiva delar av hjärnan. Denna gamla hjärna kallas ofta också reptilhjärna. Reptilhjärnan prioriterar överlevnad och tar blixtsnabba beslut om fiende eller vän, flykt eller försvar. Denna del av hjärnan har en överordnad beslutsförmåga och beslutshastigheten är betydligt snabbare än i vår intellektuella hjärna i frontalloben. När vi tappar kontrollen över en så viktig funktion som balansen, uppfattar reptilhjärnan att döden är nära. Den föreställer sig att man är en utsatt individ i ett primitivt samhälle snarare än att man är en människa i ett välordnat utvecklat samhälle. Och ett djur på savannen med balansstörning överlever inte länge.

Fortsätt läsa
Vestibularisneurit Yrselcenter

Vestibularisneurit ”Virus på balansnerven”

Sammanfattning: Hjärnan tar hela tiden emot stora mängder balansinformation från de två balansorganen, ett i varje öra. Om impulserna från det ena balansorganet plötsligt inte når hjärnan längre uppstår en påtaglig skevhet för inkommande balanssignaler. Denna plötsliga förändring skapar kaos, karusellyrsel, och kräkningar. Tillståndet kräver ofta sjukhusvård men återkommer sällan mer än fn gång under en livstid.

Fortsätt läsa
VisuellYrsel

Synutlöst yrsel

Ögonen är intimt sammankopplade med balanssystemet. Vi orienterar oss i rummet med hjälp av synintryck. Men ögonens rörelser är också ihopkopplade med impulserna från balansorganen. Rubbade synintryck och situationer när synintryck inte överensstämmer med annan balansinformation är en vanlig orsak till att uppleva yrsel.

Fortsätt läsa
Yrsel av skallskador

Skallskador

Att slå i skallen är en mycket vanlig skada. Man kan slå i skallen mer eller mindre hårt. I samband med kraftigare skallskador mister man medvetandet för en stund, man brukar då tala om hjärnskakning.
Oavsett vilken typ av skallskada man ådragit sig, är yrsel en vanligt symtom efteråt. Yrseln kan vara kortvarig och övergående, vara under en eller några veckor eller återkomma i skov under en längre period. I vissa fall påverkas patienter under lång tid och yrselsymtomen påverkar vardag och yrkesliv. Här listas flera orsaker till yrsel efter skallskador.

Fortsätt läsa
Baggangsvinklar_Vaeebakre1_Semontanpassad_Yrselcenter

Semonts manöver mot lösa partiklar i vänster bakre båggång

  manövern påvisar och behandlar lösa partiklar i vänster bakre båggång 2015 Måns Magnusson leg läk spec ÖNH-sjukdomar. Professor Börja med att sätta Dig ned på en säng eller soffa 1. Vrid huvudet 45 grader åt höger. Nu är vänster bakre båggång i samma plan som Du ska röra Dig i. Håll kvar huvudet vridet åt […]

Fortsätt läsa
Semontsmanöver mot kristallsjuka i bakre båggången

Semonts manöver mot lösa partiklar i höger bakre båggång

Semonts manöver mot lösa partiklar i höger bakre båggång. 2015 Måns Magnusson leg läk spec ÖNH-sjukdomar. Professor. Börja med att sätta Dig ned på en säng eller soffa.
1. Vrid huvudet 45 grader åt vänster. Håll sedan kvar huvudet vridet åt vänster under resten av behandlingen. 2. Lägg Dig ned på höger sida. Om det finns lösa ihopklumpade partiklar i höger bakre båggång, kommer denna position att ge upphov till yrsel i 5-10 s. Men lugn, det är ju den som nu ska behandlas. Ligg kvar i denna position i en halv minut. 3. Lägg Dig nu så snabbt det överhuvudtaget går, över på den vänstra sidan. Ligg kvar i denna position i en halv minut.

Fortsätt läsa
Sjosjuka_typisk_sensorisk_konflikt_Yrselcenter

Rörelsesjuka Åksjuka

Alla med fungerande balansorgan kan bli åksjuka / sjösjuka. I tidigt skede börjar man gäspa och känner trötthet. En ökande obehagskänsla över magen sprider sig, förmågan att hålla balansen försämras, kallsvett och illamående tilltar. Alla huvudrörelser ökar symtomen och koncentrationsförmågan för uppgifter ombord avtar. Typiskt är en överkänslighet för starka lukter. Upprepade kräkningar kan leda till omtöckning, uttorkning och blodtrycksfall. I svårare fall leder tillståndet till förvirring. Symtomen är verkligen inte särskilt macho och därför vill få erkänna dem. På sjön är vistelse i vatten med långa sugande vågor värst, 2-3 vågrörelser / 10 sek. Barn 2-12år blir särskilt lätt åksjuka. De flesta personer kan anpassa sig till nya accelerationsrörelser på 2-3 dagar, men olika personer har helt olika balansminnen. Minst 5% av vår befolkningen har en medfödd uttalad benägenhet för åksjuka, dessa personer undvek ofta lek med gungor och karuseller redan som barn. Varför blir man sjösjuk? Sjösjuka är ett förvirringstillstånd i hjärnans centrum för balanssignaler. Dels uppstår tolkningsproblem s k sensorisk konflikt när ögon och balansorgan ger olika information. Dels uppstår tolkningsproblem p g a bristande minnesbild för nya ovana rörelsemönster. Rent biokemiskt utspelar sig sjösjukedramat i hjärnstammen. En retningen av vagusnerven, vakenhetscentrat och kräkcentrat utlöser symtomen. Eftersom magens tömningsmekanism låser sig i tidigt skede, blir det svårt att få i sig vätska – resultatet blir en vätskebrist som accelererar sjösjukesyndromet ytterligare.

Fortsätt läsa
Ortostatism - yrsel vid uppresning Yrselcenter

Ortostatism -Yrsel när man reser sig

Hjärnan är beroende av en jämn tillgång av syresatt blod. Om blodtrycksregleringen av någon anledning är dålig kan man uppleva en övergående känsla av yrsel- och svimning i samband med att man reser sig upp, från sittande eller från liggande. Ortostatism är vanligt hos gamla men även hos unga vuxna.

Fortsätt läsa
Yrselns orsaker kan variera med tiden

Multifaktoriell yrsel

På www.yrsel.com presenteras olika yrselsjukdomar och man kan lätt få intrycket att det alltid är en enda orsak som förklarar symtomen hos en yrseldrabbad. Så är det faktiskt inte alltid. Patienter som utreds på en yrselklinik kan få två eller flera diagnoser som förklarar de upplevda symtomen. Det gäller framför yrseltillstånd som pågått en längre tid. En tid efter insjuknandet kan de ursprungliga yrselsymtomen komma att upprätthållas av en blandning av sekundära fysiska- och psykiska orsaker. Det är också vanligt att en skada i ett balansorgan ger upphov till andra störningar inom samma balansorgan.

Fortsätt läsa

Multifaktoriell åldersyrsel

   Multipla åldersrelaterade skavanker i balanssystemet 2015 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar Yrsel och obalans är mycket vanligt hos äldre människor. 25-40% av personer över 65 år beräknas lida av yrsel. Åldersyrsel ska inte ses som en sjukdom utan snarare som resultatet av flera åldersrelaterade skavanker och småfel i […]

Fortsätt läsa
Migränyrsel

Migränrelaterad yrsel

Migrän är en mycket vanlig sjukdom. Migrän ger oftast huvudvärk. Mindre känt är att migrän även en vanlig orsak till yrsel. Vanliga symtom är periodvis obalanskänsla och obehag vid huvudrörelser. Symtomen kan likna godartad lägesyrsel (GLY) och Menieres sjukdom. Förebyggande behandling är effektivare än anfallskupering.

Fortsätt läsa
Menierebild2_Yrselcenter

Menieres sjukdom

Menieres sjukdom är en gåtfull sjukdom i innerörat. Sjukdomen ger upphov till återkommande yrselattacker i kombination med hörselnedsättning och öronsus från det sjuka örat. Sjukdomens förlopp och invaliditet uppvisar en mycket stor variation. Idag uppfattas orsaken som svullnad i innerörat men det är oklart vad som i sin tur orsakar svullnaden. Sjukdomen har kopplingar till migrän och kan vara ärftlig. Hos vissa patienter är sambandet till en stressad livssituation uppenbar. Det finns ett stort utbud av olika behandlingar men någon patentbehandling för alla med Menieres sjukdom finns inte. Kontakt med en kunnig öron-näsa-halsläkare eller hörselläkare ger bästa stöd och är en bra plattform för att prova olika behandlingsalternativ.

Fortsätt läsa
Jollesegling3_Yrselcenter

MDD Dålig landstigning

MDD Mal de Debarquement (franska) Dålig landstigning (svenska) är en övergående subtil ostadighetskänsla som de flesta har upplevt. MDD uppkommer när vi byter från en rörelsemiljö till en annan. Hos de flesta går gungkänslan över av sig själv inom några timmar. Hos en del människor hänger sig känslan kvar längre än så. Hos de som upplever den gungande känslan i flera veckor finns misstankar om att psykologiska processer och även att sjukdomen migrän kan inverka.

Fortsätt läsa
Lakemedels_utlost_yrsel_Yrselcenter

Läkemedelsutlöst yrsel

Yrsel som beror på läkemedelsanvändning är vanligt. Eftersom symtomet yrsel är ospecifikt beskriver många läkemedel just yrsel som en vanlig biverkning. Yrseln kan också bero på att det läkemedel man använder har reagerat med ett annat läkemedel i läkemedelslistan s k interaktion. Läkemedelsutlöst yrsel är vanliga hos äldre som tar flera olika läkemedelhar långa medicinlistor. Ett utsättningstest innebär att man slutar helt med det läkemedel som man misstänker ger yrsel.

Fortsätt läsa
Behandlingschema kortisontabletter vid akut vestibularisneurit ÖNH kliniken Lund

Kortisonschema vid akut vestibularisneurit

Vid detta inflammatoriska tillstånd svullnar balansnerven och riskerar att skadas i sin passage genom en trång benig kanal. Bilden visar skallens bas med den inre hörselgången och platsen för innerörat. H=hörselorganet B=Balansorganet Foto: Yrselcenter Stockholm   Doseringsschema för kortisontabletter vid akut vestibularisneurit. Används enbart efter diagnos och konsultation hos läkare 2015 Mikael Karlberg läkare spec ÖNH sjukdomar. […]

Fortsätt läsa
15

Kompensationsträning vid skeva balansimpulser

Förberedelser: Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Fortsätt läsa
Skeva balansimpulser

Kompensation och Dekompensation

När ett balansorgan skadas permanent blir effekten att hjärnan får leva med skeva balansimpulser. Tack vare hjärnans enastående förmåga att jämna ut ”Kompensera” för skevheter kan tillståndet läkas. Men under perioder med stress och trötthet minskar hjärnans kompensatoriska förmåga, en viss skevhet för balansimpulser kan då återuppstå. Tillståndet kallas för De-kompensation.

Fortsätt läsa
Yrsel p g a hjärtinfarkt, hjärtrytmrubbning eller stödsyndrom

Hjärtrelaterad yrsel

     Hjärtrelaterade orsaker till yrsel 2015 Saga Nybäck, leg läkare spec Invärtes medicin & Hjärtsjukdomar ST-läkare Danderyds Sjukhus AB Om man lider av enbart yrsel beror det oftast inte på en hjärtsjukdom. Men yrsel är ett relativt vanligt symtom vid olika hjärtsjukdomar. Orsaken är då alltid att hjärtat av någon anledning inte pumpar tillräckligt effektivt för […]

Fortsätt läsa
Mans_Magnusson

Gufonis manöver mot lösa partiklar i vänster mellersta båggången

Gufonis manöver mot lösa partiklar i vänster mellersta båggång. 2015 Måns Magnusson leg läkare spec ÖNH sjukdomar. Professor. A. Sitt på en säng eller brits.
B. Lägg Dig ned på den sida som ger minst intensiv yrsel, ligg kvar i 2 minuter. C. Vrid huvudet så att näsan pekar rakt ned, ligg kvar i minst 2 minuter. D. Sitt upp med vridet huvudet
Eventuellt kan behandlingen upprepas efter en halvtimme. Ligg under det kommande dygnet så mycket som möjligt på den sida som gett minst yrsel ( i detta fall på höger sida)

Fortsätt läsa
BPPVH

Godartad lägesyrsel p g a lösa partiklar i mellersta båggången

Mekanismer vid godartad lägesyrsel p g a partiklar i mellersta båggången: Normalt ska vätskan i balansorganens båggångar vara klar. Vid godartad lägesyrsel är vätskan grumlig. Partiklar har lossnat från den ena hinnsäcken och har ansamlats i klumpar i den mellersta båggången. I samband med huvudrörelser rör sig de sammanklumpade partiklarna p g a tyngdlagen. Om partiklarna har hamnat i den mellersta båggången påverkas denna båggångs känselspröt i samband med huvudrörelser. Under den tid som partiklarna är i rörelse ger de upphov till kraftiga tryck- och sugeffekter som får känselsprötet att böja sig onormalt häftigt. När känselsprötet böjer sig kraftigt skickas intensiva balanssignaler till hjärnan genom balansnerven. Signalerna får ögonen att göra snabba horisontella rörelser. Den drabbade får en upplevelse av en kraftig yrselattack, som att åka karusell.

Fortsätt läsa