Vill bara påpeka att ja, SSRI kan hjälpa och hjälper många - men det tar ofta bort symtomen och inte orsaken. En kombinerad behandling med psykolog, ssri, sjukgymnast, tandläkare eller vilka delar som nu är aktuellt kan vara vore det bästa. Men tyvärr är det enklaste för vårdcentralenläkare att skriva ut ssri. Ofta ligger det inte en enkel förklaring bakom yrseln utan den uppstår ur en rad av faktorer. Jag kanske är stressad, spänner ständigt nackmusklerna, gnisslar tänderna på nätterna och har ständigt axlarna vid öronen - om det då av detta uppstår yrsel som sedan i sin tur ger mig ångest - är det då bästa vägen att ge ssri? Vad händer sen när jag slutar med dessa och stressen återvänder? Någon annan kanske får yrsel av sin depression eller sin ångest, då kanske det är mer rätt väg att gå? Men samtidigt, genom att äta ssri och låta \"dem göra jobbet\" så kanske det primära problemet (depressionen/ångesten) lugnas och det sekundära (yrseln) lindas tillfälligt, men problemet finns ju fortfarande kvar. SSRI är väldigt bra för många och inte beroendeframkallande i något fall, men jag tycker ändå det är vanskligt att angripa enbart symtomen och inte grundorsaken.
spam
spam
ina
Hej!
Visst kan det vara värt att försöka med antidepressiva när man mår riktigt dåligt, men jag förstår verkligen de som är rädda för biverkningar. Jag tror visst läkarkåren är medvetna om biverkningarna, men skriver ofta ut för att göra det lättare för sig själva. Jag känner personer som har fastnat i medicinfällan, utan någon som helst uppföljning med samtal och stöd. Det är verkligen skrämmande! 'Det måste finnas hjälp och terapi i första hand. Medicin får bli i andra hand när samtalsterapi, helst kognitiv, inte hjälper.
Ina
Pelle
Inte beroendeframkallande? Nej det heter ju utsättningssymptom istället för abstinens
Hur länge hade ni tänkt äta dom då? Själv trodde jag att man kunde äta dom hela livet som min läkare sa. Det visade sig att han hade fel. Till slut slutar dom att fungera och man måste antingen höja dosen eller trappa ut den. Kroppen utvecklar tolerans och den sk \"poopout\" effekten är ett faktum. Höjer man dosen så fungerar det oftast ett tag till tills man får höja igen, till slut är man på maxdos och har en verklös medicin. Sådant här talas det aldrig om, man blir aldrig informerad om hur svårt det kan vara att sluta. 2 veckor sen är du som innan igen kan man få höra medans verkligheten är helt annan.
Cymbalta marknadsförs stenhårt med att det ska vara mindre biverkningar men läser man runt på olika forum så får man en helt annan uppfattning.
Jaja, gör vad ni vill men jag tänker aldrig stoppa i mig ett sådant piller igen. Sitter hellre hemma isolerad i en lägenhet än att gå igenom samma helvete igen. Finns dom som absolut inte får några problem alls, kan börja och sluta som dom vill. Samma med lugnande, där finns det också dom som kan börja å sluta som dom vill utan abstinens osv men sen finns det en liten grupp som får ett rent helvete och ingen hjälp eller förståelse i vården får man för det existerar tydligen inga problem med dessa mediciner.