Katarina
|
Re:Vestibularis neurit - 2008/04/29 13:20
Hej Mio!
Vad glad jag blir att du är bättre. Ja, det är nog något av det värsta man råka ut för att ha yrsel. Jag har själv erfarenhet av det och när jag är som sämst är det nästan omöjligt att hitta någon glädje.
Så vänder det så sakta genom träning i skog och mark. Där är jag ensam med min yrsel och trampar på. Det är för mig ett av de bästa sätten att försöka komma igen. Yrseln ligger visserligen "på lut" men det lättar.
Hälsningar
Katarina
|
|
|
svara | citera |
per sjöberg
|
Re:Vestibularis neurit, dubbelsidigt !- - 2008/05/15 21:42
Hej CG, läser ofta på detta forum sedan två år och kan förstå alla dessa "yrsliga patienter" och vad det innebär i deras vardagliga tillvaro och att utföra "vanliga sysslor" Har själv bortfall på båda balansorganen och besväras av oscillopsi(synfixerings-problem men ingen oskärpa i synen som de flesta beskrivningar/avhandlingar beskriver). Har du någon klok tanke om träning för oss med oscillopsi och synfixeringsproblem. det är ju den "vestibulo-okulära reflexen" som gått förlorad om jag förstått det rätt.
Jag har en verkligen engagerad sjukgymnast på CSK i Kristianstad vid namn Susanne Persson som har varit kreativ och letar och anstränger sig för att hitta övningar för träning av syn och känsel. Tack om du har något nytt att tillföra.....
Hälsningar Per Sjöberg
|
|
|
svara | citera |
Administrator
|
Re:Vestibularis neurit, dubbelsidigt !- - 2008/05/16 00:40
Hej P S, jag har läst alla Dina tidigare inlägg på forum. Är "bara" Dina båggångar utslagna eller är även nån del av hinnsäckarna drabbade? Dubbelsidiga balansorganskador av den typ Du har är ovanliga, min erfarenhet kommer från de 5-10 patienter som jag brukar stöta på varje år. I Ditt fall gäller det ju att medvetet lära sig utnyttja de andra informationssystemen för att kompensera frånfället av signalerna från balansorganen. Jag vet ingen särskild övning utöver de som jag tror Du redan gör. Men i det presenterade patientfallet har jag föreslagit träning via badmintonspel. Många snabba kroppsrörelser i flera plan, många huvudrörelser och ögonfokuseringar mot ett rörligt mål. Prova olika snabba bollar. Det borde vara både svårt och utmanande för Dig men det borde också vara ett bra sätt att mäta förbättringar på och på det sättet blir träningen roligare.
Om Du är nöjd med Din neuro-sjukgymnast på CSK tror jag Du har ett rätt bra utgångsläge..Hälsningar CG
Känner Du igen Dig i patientfall http://www.yrsel.com/portal/content/view/106/27/ ?
|
|
|
svara | citera |
Maria
|
Re:Vestibularis neurit - 2008/05/17 19:28
Jag har förstått att sjösjukemedicin inte är att rekommendera, men hur är det med lugnande medcin under 1-2 veckor. Har tidigare haft ångestsymptom och fick virus på balansnerven. Fick då tillbaka mycket ångest. Upplever att Xanor får mina muskler att slappna av och jag kan lättare stå ut med t ex promenader etc. Någon forskning kring detta? 
|
|
|
svara | citera |
Mio
|
Re:Vestibularis neurit - 2008/05/19 12:27
Kan det där med ångestmedicin dåligt, vet ju själv hur förfärligt svår, orimligt svår tyckte jag, min ångest blev efter mitt insjuknande.
För första gången i mitt liv funderade jag på hur jag kunde ta livet av mej...om det inte var bäst...och då är jag i grunden den som alltid ser möjligheter!
Men någonstans känner jag att det fick vara så. Genom att förstå varför, fick det bara vara. Jag pratade med mina arbeskompisar när det var svårt, ringde min syster (läkare), och flera vänner kom hit och var här...de såg att jag mådde dåligt. Normalt är jag ju den som alltid står på benen i alla stormar, håller tag i folk som behöver det, men inte då.
Det tog ungiefär två månader innan det släpte såpass att jag kunde vara glad merparten av tiden. Men den intensivaste ångesten var i ca 3 veckor...sen kom det och gick lite...
Kanske medicin inte är den bästa medicinen? Kanske ångesten kommer då du slutar med den? Att du skjuter upp den? Men jag vet inte hur det fungerar för andra.
Idag är jag i det närmaste återställd, som jag skrivit innan. Har inte alls kvar ngn ångest eller oro....
Får hoppas att du också kommer igenom helskinnad. Kram
|
|
|
svara | citera |
per sjöberg
|
Re:Vestibularis neurit, dubbelsidigt !- - 2008/05/19 20:37
Hej igen CG, såg ditt svar.
Angående ”båggångar och hinnsäckar” så vet jag inte exakt vad som har slutat att fungera..
Den information jag fått av min behandlande läkare Åke.I. ÖNH, CSK är att båda mina balansorgan är 100% ur funktion, det finns ingen retbarhet alls på dessa.
Min hörsel är kraftigt nedsatt på båda sidor i diskant och mellanregister och har numera svårt att lokalisera varifrån ljud kommer. (mycket jobbigt att vistas i en lokal med många människor och en hög ljudnivå, jag drar mig undan) En bullerskada säger ÅI, inte säger jag, jag har haft det lungaste, tystaste tänkbara arbete i hela mitt liv, inte lyssnat på hög musik, eller utsatts för annat buller heller. Men jag har pratat otroligt mycket i telefon som ingått i mitt arbete.
Vid undersökningarna med kaloriskt prov och hjärnstamsundersökning så upplevde jag själv inget som helst obehag, yrsel eller på något annat sätt. Kan dessa undersökningar samt nystagmus-test visa vad som gått förlorat?
Då ÅI. kastade mitt huvud snabbt i sidled så blev det bara så uppenbart för mig att ”ögonen hänger inte med i huvudets rörelser”
Betydligt senare och efter åtskilliga besök hos sjukgymnast ”och att jag gett mig den” på att jag skall träna upp mig så att jag kan leva normalt igen så blev nystagmus en hel sekund. (sitter framför sommarstugan, Lasse kommer på cykel från sjön och ropar gomorron Per, jag vänder på huvudet men ser inget men hälsar tillbaka, vad hände? Vrider hastigt på huvudet och kan räkna till ”ettusenett” innan ögonen kommer ifatt huvudet….vilken känsla?)
Det jag själv märker av tydligt är att då jag utsätter mig för vertikala rörelser så blir synfixeringen mycket sämre. Ex.vis när man går(varje steg jag tar så hoppar synbilden påtagligt), åka bil på en skumpig väg och liknande rörelser upp och ner.
Horisontala kropps/huvud-rörelser påverkar inte min synfixering så märkbart, så båggångarna torde väl vara mest skadade.
Mina ”yrselproblem” började våren 1997 men jag skall inte utveckla detta nu.
Vissa dagar är synfixeringen totalt kaputt, allt små-hoppar, ingen träning hjälper överhuvudtaget. Har fört dagbok över vad jag gjort, suttit och läst, framför datorn, mm. men kan inte finna något samband….?
Sedan kan jag stundtals uppleva en så markant förbättring av synfixeringen under några timmar, ”hallå världen står ju nästan stilla, jag ser…”?
Mitt tillstånd med synfixeringen är alltså väldigt instabilt.
Det som sekundärt är mitt stora ”värk”-problem är att jag spänner mig framförallt i rosettmuskeln och nacken/bröstryggen och ut på överarmarna för att kunna se/fixera/fokusera ger mycket värk och besvär.
Om du är intresserad, så skriver jag gärna en konkret, kortfattad redogörelse om mitt ”yrsel-scenario” som började på våren 1997. Här finns många konstiga/lustiga händelser….Borrelia-infektion mm.
Ser att du/Ni har ändrat lite på upplägget på sajten och noterat ”tema rehabilitering”. Jag har sedan mer än två år av träning hos olika sjukgymnaster och andra egna initiativ funnit en del mer eller mindre framgångar.
Så jag kommer att göra ett nytt inlägg om mina erfarenheter av olika träningar som kanske kan hjälpa andra i samma situation.
Detta får vara nog för denna gång, har skrivit detta i ett ”word-dokument” med centimeterstora bokstäver under några dagar och kopierar över till denna sajt med normalstorlek
Mvh Per Sjöberg
|
|
|
svara | citera |
Yrselforum /Yrselchat 