Yrsel obehagligt men oftast ofarligt
Tidningen Apoteket nr 2/2002
Forskare och läkare har gjort stora framsteg när det gäller behandlingsmetoder mot yrsel av olika slag. Idag kan de allra flesta yrselpatienter få lindring och bot.
Utvecklingen går framåt
För bara några decennier sedan betraktades yrsel ofta som ett besvär som man "måste leva med". Det var ibland svårt att hitta orsaken till att människor upplevde karusellyrsel eller en känsla av ostadighet, och läkarna hade inte alltid någon bra behandling att erbjuda. Utvecklingen på det här området har gått stadigt framåt, säger Johan Bergenius, docent och överläkare vid Hörselkliniken på Karolinska Sjukhuset. Där är han också chef för en enhet där man undersöker och behandlar yrsel- och balansrubbningar. - De allra flesta yrselpatienter kan idag få symtomlindring, och i många fall bli helt botade från sina besvär. Men tyvärr har inte denna kunskap nått ut till alla svenskar som lider av yrsel, det kan vi se på vår hemsida. Tillsammans med två kolleger vid hörselkliniken har Johan Bergenius startat en hemsida på nätet,www.yrsel.com
. Där kan människor i hela landet "chatta" och berätta om sina yrselbesvär. I flera insändare finns en ton av hopplöshet. De har inte fått någon riktig diagnos, än mindre någon bra behandling. Några har resignerat och vågar knappt gå utanför hemmet, eftersom de känner sig handikappade av sina yrselattacker.
Svårt att leva med yrsel
Den bilden bekräftas också av den avhandling som Barbro Mendel, universitetsadjunkt vid Karolinska Institutet, har skrivit på basis av en stor intervjuundersökning. - Att leva med yrsel är svårare än många kan föreställa sig, säger Barbro Mendel. De intervjuade beskrev en känsla av utsatthet och sårbarhet, och en känsla av att alltid vara trötta, både fysiskt och psykiskt. Många ansåg att yrseln "tar kål på ens personlighet". En del upplevde också skamkänslor om de fick en svår yrselattack, ramlade omkull på gatan eller föll ihop på arbetsplatsen. Känslan av att alla tittade på en och kanske trodde att man hade problem med alkohol eller droger. - Det var tungt i rummet när jag lyssnade på många av dem, säger Barbro Mendel. Männen med yrsel var ofta deprimerade, medan kvinnorna var mer ångestfyllda.
Störning i örat vanlig orsak
Det finns flera olika yrselsjukdomar och större delen av dem har sitt ursprung i någon störning i örat, berättar Johan Bergenius. Vårt balansorgan består av båggångar och hinnsäckar i innerörat samt balansnerven med dess centra i hjärnan. Båggångarna reagerar för vinkelrörelser med huvudet, hinnsäckarna reagerar för så kallade linjära rörelser, exempelvis om man åker hiss upp och ner, eller sitter i en bil som ökar farten. Hinnsäckarna reagerar också för vilken position man håller huvudet i. De här två systemen, båggångarna och hinnsäckarna, kan få störningar av olika slag, och då kan man reagera med olika typer av yrselsymtom. - Om vi får en störning i båggångarna uppstår ofta så kallad karusellyrsel, säger Johan Bergenius. Det är en kunskap som vi haft länge. Kunskapen om hinnsäckarnas roll i yrselsjukdom är däremot ganska ny. Störningar i det systemet kan ge egendomliga och ibland skrämmande upplevelser. Patienter har exempelvis berättat om hur de känt sig som "lutande tornet i Pisa" eller att de haft samma känsla som i Lustiga huset. När de kör bil och bromsar känns det som om bilen tippar och "ställer sig på nosen". När de ligger i sängen känns det som om fotändan far upp i taket. Ett annat symtom är det vi kallar "droppattacker" (av eng. drop attack). Utan att förlora medvetandet faller man handlöst i marken och kan slå sig rejält. Men om man inte slår sig för mycket kan man ofta resa sig direkt och gå vidare. Johan Bergenius: - Vi är väldigt bra på att tala om huruvida störningen ligger i örat eller på nerven som leder signalerna från örat eller i hjärnan. Men vad orsaken till störningen är förblir ofta oklart. Örats anatomi och fysiologi är så delikat. Innerörat ligger inneslutet i ben och att öppna benet och titta in i örat innebär en stor risk. Är det sjukdomsprocesser i innerörat kan vi inte se det särskilt bra, endast indirekt via röntgen. Här är de vanligaste yrselsjukdomarna med ursprung i örats balansorgan:
Kristallsjukan
Godartad lägesyrsel eller lägesförändringsyrsel-
kallas ibland också "kristallsjukan". Orsaken till yrseln är nämligen att små kalkstenar, kristaller, lossnar från sin ordinarie plats i balansorganet, och hamnar i en av båggångarna. Båggångarna liknar cykelslangar med vätska i, berättar Johan Bergenius. - När man lägger sig ner eller ändrar position kommer kristallerna på grund av sin tyngd att förflytta sig till den lägsta punkten. Det är det som ger en retning på sinnescellerna och övergående yrselepisoder. Yrseln kommer ibland när man böjer huvudet framåt eller bakåt, men vanligast när man lägger sig i sängen på kvällen och kanske vrider huvudet eller reser sig på morgonen. Yrseln är av karuselltyp, allt snurrar runt, men det klingar av ganska snabbt, oftast inom några minuter. Yrseln ger sällan illamående och medför inga hörselstörningar. Besvären brukar gå över spontant efter några veckor, men är otrevliga så länge de pågår. Ungefär hälften av patienterna drabbas dessutom av flera episoder av lägesyrsel under sin livstid. Tidigare har man inte haft någon behandling mot den här yrselsjukdomen, men idag kan man med framgång pröva något som kallas repositionsbehandling. - Behandlingen innebär att man flyttar ut kristallerna ur båggången och lägger dem i hinnsäcken där de senare löses upp, säger Johan Bergenius. Innan de är upplösta kan man känna ostadighet under några dygn. Behandlingen går till så att vi låter patienten ha huvudet i olika lägen. Först provocerar vi yrseln, patienten får ligga i den position där hon blir yr och stå ut med det en liten stund. Hon ska hålla ögonen öppna, för ögonrörelserna betyder väldigt mycket i den här diagnostiken. Balansorganet är kopplat till ögonrörelser, och beroende på hur ögonen rör sig vet jag var problemet sitter. När hon legat ett tag och yrseln gått över, kristallerna sjunkit ner, då vrider jag patientens huvud så att kristallerna kan vandra vidare. Lägesyrsel brukar debutera i 50-60 årsåldern och är vanligare hos kvinnor. Man kan också se det hos personer som fått ett slag i huvudet och hos dem som haft "virus på balansnerven".
Funktionsbortfall
"Virus på balansnerven", vestibularisneurit
, är också en vanlig orsak till balansyrsel. Tvärtemot vad namnet antyder behöver symtomen inte alls bero på virusangrepp, berättar Johan Bergenius. Om en patient upplever att han fått besvären efter en förkylning är det oftast en ren slump. - Tidigare misstänkte man att den fästingburna smittan borrelia kunde ligga bakom, men den teorin har övergetts. Yrseln beror på ett plötsligt funktionsbortfall i delar av balansnerven. Signalerna från ena sidans balansorgan upphör att nå hjärnan, medan andra sidans signaler fortsätter. Det uppfattar hjärnan som en rotation av huvudet. Följden blir en kraftig karusellyrsel, ofta förenad med illamående och ibland kräkningar. Man har inga hörselstörningar. Yrseln kan vara intensiv under några dagar, man kan inte gå eller sitta utan måste ligga till sängs. Det snurrar oberoende av om man rör på huvudet eller ligger stilla. Lyckligtvis brukar det hela klinga av efter en vecka, men i en del fall måste patienterna läggas in på sjukhus för att få vätskeersättning och medel mot illamåendet. - Vi har en sjukgymnast kopplad till kliniken. Så fort patienten kan öppna ögonen börjar man med kompensationsträning. Man får börja röra huvudet, sitta upp i sängen, titta på en punkt, gå upp, hålla balansen. Ju tidigare man börjar med det desto snabbare blir man återställd. Hos en ung, frisk person kompenseras balansnervens funktionsförlust inom någon vecka, medan det tar längre tid för äldre som inte kan röra sig så mycket. Man kan ha känningar av balansstörningen ett bra tag, men ungefär hälften av de drabbade blir helt återställda efter ett par månader. Resten kan ha perioder av ostadighet (ibland lägesyrsel) vid trötthet, stress och infektionssjukdomar. Vestibularisneurit kan förekomma i alla åldrar.
För mycket vätska i innerörat
Ménières sjukdom
är den tredje vanliga orsaken till balansyrsel. Man räknar med att cirka 50 000 svenskar har sjukdomen. Den är vanligare hos kvinnor än hos män och kan debutera i alla åldrar, vanligast vid 30-40 år. Orsaken är inte hundraprocentigt klarlagd, men hos många av patienterna finns tecken på för mycket vätska (endolymfa) i innerörat. Det ger ett ökat tryck och symtom som hörselnedsättning, lockkänsla, öronsus och yrsel. Det mest dramatiska symtomet är den plötsligt insättande yrseln, av karuselltyp. Ibland kan yrseln föregås av sus i örat, man upplever ett tryck i örat och hörseln försvinner. Yrseln kan pågå mellan en halvtimme och upp till 4-5 timmar. Man känner sig "sjösjuk", blir ofta illamående och kräks. Man kan inte stå upprätt, upplever ofta att det "drar åt ena sidan" eller att underlaget känns gungigt. De flesta Ménièrepatienter har bara någon eller ett par attacker om året. För dem kan det räcka med att se över sin livsstil, framför allt att undvika stress. De får ofta rådet att dra ner på saltet, och man kan i förebyggande syfte ta vätskedrivande medel. Under attackerna brukar de få bra hjälp av läkemedel mot illamående. Men en del har täta anfall. Många upplever att anfallen kommer i samband med stress och spänning, även positiv sådan, eller påfrestningar av olika slag. Kvinnor får ofta attacker i samband med menstruation. För dessa patienter finns idag lyckligtvis flera behandlingsmetoder. - Vi har en kirurgisk metod som kallas saccotomi, där man dränerar örat på vätska. Ungefär 85 procent upplever att de blir mycket bättre, med färre yrselattacker och ibland förbättrad hörsel. Fungerar inte det har vi en relativt ny och mycket intressant behandlingsmetod, berättar Johan Bergenius. - Vi ger injektioner med gentamicin. Det är ett starkt antibiotikum som man använder för svåra infektioner, och som har en toxisk (giftig) effekt på balansorganet som biverkan. Detta medel injicerar vi in i örat, det är inte smärtsamt. Patienten får ligga kvar ett tag, ämnet fastnar i slemhinnorna och letar sig in till innerörat via de "fönster" som finns mellan inner- och mellanörat. Där har gentamicinet den effekten att det letar upp balanssinnets celler och slår ut dem. Möjligen påverkar det också sekretionen av vätskan inne i örat. När sedan vätskan ånyo bildas i för stor mängd svarar inte balanscellerna, de känner inte av det, och det blir inga yrselanfall. Omkring 88 procent av patienterna blir helt fria från sin Ménièresjukdom med den här metoden. - I början gav vi ganska höga doser, och i enstaka fall kunde hörseln bli nedsatt. Men idag har vi bättre metoder att undersöka hur mycket gentamicin vi behöver ge för att påverka balansorganet och kan på det sättet styra doseringen och undvika risken för hörselnedsättning.
Hjärta, hjärna och blodtryck
All yrsel kommer inte från örat, säger Johan Bergenius. När vi har vårt första samtal med en yrselpatient är det av stor vikt för oss att patienten berättar om andra symtom. - När vi ställer de här diagnoserna måste vi fråga oss: är det bara yrsel och hörselnedsättning eller förekommer det symtom från centrala nervsystemet?
Om patienten har yrsel och ser dubbelt, får domningar i ansiktet eller förlamningar, kan man eventuellt misstänka TIA-attacker (snabbt övergående cirkulationssvikt i centrala nervsystemet).
Ett lindrigt epilepsianfall kan föregås av yrsel, som då beror på en retning på hjärnan. Undersökning med EEG kan ge besked om sådan aktivitet i hjärnan.
Migrän är underskattad som orsak till yrsel, anser Johan Bergenius. Studier visar att två tredjedelar av personer som lider av migrän har yrsel och balansstörningar. Förkänningar till migrän, "aura", kan ibland yttra sig som yrsel, som kan pågå från några minuter upp till någon timme. Vissa människor får inte den typiska migränhuvudvärken, utan har enbart förkänningar, till exempel yrsel, flimmer och synbortfall. Det kallas då för migränekvivalent.
Hjärtsjukdom kan ge yrsel, ibland kan yrsel vara ett tidigt tecken på arytmi. Denna yrsel kan uppträda vid såväl mycket långsam som vid snabb hjärtrytm, vid båda dessa tillstånd pumpar hjärtat otillräckligt med blod till hjärnan.
- Patienter med cirkulatorisk svikt upp till hjärnan har praktiskt taget aldrig karusellyrsel, säger Johan Bergenius. Yrseln upplevs mer som allmän ostadighet, tomhetskänsla i huvudet och att det "svartnar för ögonen".
Blodtrycksfall kan också ge liknande symtom. När man reser sig hastigt, från liggande eller sittande ställning, förskjuts en hel del av kroppens blod till benen och då sjunker blodtrycket plötsligt. Då kan det snurra till i huvudet, det "svartnar för ögonen" eller man kan se mörka prickar, och det kan också börja ringa i öronen. Det här tillståndet kallas för ortostatism.
Det här är vanligast hos äldre människor som fått en långsammare blodtrycksreglering. Mediciner som sänker blodtrycket och en del hjärtmediciner kan också orsaka de här symtomen. Men även yngre personer med lågt blodtryck kan drabbas av ortostatism, och hos personer med stora åderbråck kan extra mycket blod fastna i benen när de reser sig. Yrsel kan också ha en psykisk bakgrund, berättar Johan Bergenius. - Paniksyndrom eller panikångest är ett vanligt tillstånd (finns hos 1-3 procent av befolkningen, vanligast hos kvinnor). Man har då en kaskad av symtom som i vissa situationer väller över en, där yrsel många gånger är framträdande. Andra symtom är hjärtklappning, muskelsvaghet och kvävningskänsla. Här är psykiatrin en god hjälp, med samtalsbehandling och ibland moderna läkemedel (SSRI-preparat). Delvis liknande symtom har de personer som får diagnosen "spänningsyrsel". Johan Bergenius anser personligen att den diagnosen ibland ställs litet för lättvindigt. - Jag vet av erfarenhet att patienter som fått diagnosen spänningsyrsel, och rådet att gå till en sjukgymnast, i själva verket har störningar i örats balansorgan.
Teorin bakom spänningsyrsel
Teorin bakom spänningsyrsel, eller "nackutlöst yrsel" som det ibland kallas, är följande: Det finns receptorer i nackmusklerna som registrerar hur vi håller huvudet. Har man ett stressat arbete, en svår hemsituation, ett tidspressat datorarbete eller något annat som innebär en psykisk belastning, får man lätt en spänd hållning, speciellt i huvud och nacke. Det kan orsaka yrsel, speciellt när man rör huvudet snabbt. Man upplever sällan att det snurrar runt, utan snarare en ostadighets- eller gungningskänsla när man är ute på gatorna eller i stressade situationer. Ibland i kombination med hjärtklappning eller svimningskänsla. - Teoretiskt sett kan det ligga något i detta, säger Johan Bergenius. Nackmusklerna har stora inflöden i hjärnstammen. Om det finns ett kraftigt spännings- och smärttillstånd i nackmusklerna, kan de skicka felaktiga signaler in till balanskärnorna i hjärnstammen. Balanskärnorna i hjärnstammen tar emot signaler från vår känsel och syn, från örat och från nackmuskulaturen. Man kan likna dem vid en samordningscentral, och det är mycket troligt att de kan bli överlastade. Balanskärnorna kan inte sätta samman alla intryck som kommer utifrån, och det ger känslan av ostadighet. Men när det gäller spända nackmuskler och yrsel är det ibland fråga om vad som är hönan och vad som är ägget, säger Johan Bergenius. - Om man har en störning i örats balansorgan blir man ju ostadig när man vrider huvudet. Följden blir att man helst håller huvudet stilla och då blir så småningom nackmusklerna stela, och skickar förvirrande signaler in till hjärnstammen!
Träning ger bra resultat
Sjukgymnaster kan hjälpa många patienter med bland annat balansträning och rehabilitering. Dels i syfte att kompensera störningar i örats balansorgan (se avsnitten om godartad lägesyrsel och vestibularisneurit) men vanligt är också att patienter med diagnosen "spänningsyrsel" remitteras direkt till sjukgymnast. Hos sjukgymnasten tränas synen och ledkänslan, två viktiga sinnen i balanssystemet. Synträningen innebär att man får lära sig kontrollera ögonens rörelser i förhållande till huvudets rörelser. Att hålla blicken riktad framåt utan att bli stel i nacken och att styra blicken på ett sådant sätt att man får minsta möjliga störningar från den rörliga omgivningen (trafik, rulltrappor, mötande på trottoaren). Ledkänslan tränas som balansövningar, först mycket försiktigt, sedan i stigande svårighetsgrad. Avslappningsövningar brukar också ingå i träningen. Man får lära sig ett mjukare rörelsemönster och att vila blicken utan att spänna nacke och axlar. Patienterna får ofta "hemläxor" och ett självträningsprogram. Här är några exempel på sådan träning: Sitt med stöd. Slappna av i axlarna. Håll huvudet stilla och för ögonen fram och tillbaka eller uppåt och nedåt efter en linje på väggen. Gå utmed en linje på golvet. Vila blicken på en punkt rakt fram. Vänd långsamt runt, ta ett nytt riktmärke och gå tillbaka på linjen. Brukar du få yrsel när du är ute: ta sikte på en husvägg, håll blicken kvar där medan du går, ta sikte på nästa husvägg och så vidare. Får du yrsel när du står i köer kan du börja träningen i en liten kvartersbutik, där det inte står en massa folk vid kassan. Öka sedan "svårighetsgraden" i en litet större butik, till slut lär du dig köa utan att bli yr och känna obehag. Tveka inte att gå ut bland folk! Det kan kännas osäkert i början, men har stor betydelse för din balansträning och ditt självförtroende. Det är viktigt att inte bli sittande. Gör de dagliga rörelser du kan, gärna litet mer. Om du för övrigt är frisk och rörlig är bollsporter, exempelvis badminton och tennis, mycket bra för att träna balanssinnet. Cykla och titta dig omkring i naturen. Gå ut i skogen, gärna på ojämnt underlag. Om du inte är så rörlig, använd gärna käpp eller stavar. Innan du förbättrat balansen kan det kännas tryggt att ha ett "tredje ben"! Text: Susanna Hauffman
Tipsa någon du känner
