Tryckutlöst yrsel  (Perilymfatisk fistel)

Vad är det: Yrselsymtom som beror på otäthet mellan den luftförande och den vätskefyllda delen av örat. Lufttrycksförändringar i mellanörat kan på så sätt påverka vätskan i balansorganet.  

”Perilymfa” – namn på vätskan i innerörat.

”Fistel” – betyder gångförbindelse.

"Perilymfatisk fistel” betyder alltså onormal gångförbindelse till innerörat.

Anatomisk orientering: Örat består av 1. ytterörat, hörselgången och trumhinnan 2. mellanörat med hörselbenen och 3. innerörat där balansorganet och hörselorganet sitter.

Mellanörat är fyllt med luft och står i förbindelse med näsan genom en gångförbindelse, den s k örontrumpeten. Innerörat är däremot fyllt med vätska. Normalt är dessa två system åtskilda genom en tät vägg. Väggen består av skelettben och av två små fönster som är täckta av membran.

Om skador uppstår i skelettväggen eller i de två membranen så kan tryckförändringar i mellanörat fortplantas ända in till innerörat. Vanligast är att sprickor bildas i fönstermembranen.

Vad är orsaken: Sprickbildning i membranen i de två fönstren eller i skelettbenet kan uppkomma på flera sätt. Vanligaste orsaken är att man slagit i skallen.

En tänjning av membranen kan uppkomma vid plötsliga tryckförändringar i mellanörat. Sådana händelser kan uppstå vid dykning eller då man tryckutjämnar i samband med flygplanslandning eller i samband med en kraftig nysning, hostning eller krystning.

Hos människor med medfödda tunna membran kan det räcka med relativt små tryckpåfrestningar t e x ett tungt lyft eller en kraftig nysning för att en spricka ska uppstå.

Hos patienter med kroniska öroninflammation eller ständigt undertryck i mellanörat kan en boll av avstötta hudceller växa till lavinartat i ett veck av trumhinnan s k Kolesteatom. Om hudcellsbollen växer i riktning mot balansorganet, kan en perilymfatisk fistel uppstå.

Vad är symtomen: Både attacker av karusellyrsel och perioder av generell ostadighetskänsla förekommer. Det är vanligt att även hörselorganet i det drabbade örat tar skada. I samband med kraftiga skallskador kan en hörselnedsättning bero på att hörselbenen har hoppat ur led.

Typiska symtom är en övergående yrselkänsla i samband med hostning, kraftiga nysningar eller i samband med lyft. Yrselsymtom kan även utlösas av vistelse på höga höjder t e x i bergspass eller då man flyger.

Efter en akut skada kan sprickorna läka av sig själv för att i samband med nya tryckpåfrestningar åter aktiveras.

Vad är behandlingen: Vid misstanke om en plötslig sprickbildning in mot innerörat brukar man ordineras en tids sängvila och att undvika hosta, krysta, lyfta och nysa. I vissa fall, och framförallt vid tilltagande hörselnedsättning på det skadade örat, kan en akut operation bli aktuell. Operatören undersöker då membranen i bägge fönstren. Om sprickor hittas kan dessa tätas med en liten bit muskelhinna.

Var får jag hjälp: Vid akuta skall- eller tryckskador där misstanke om perilymfatisk fistel finns bör man omedelbart vända sig till en öron-näsa-hals klinik.

Vid symtom på tryckutlöst yrsel brukar kontakt med yrselintresserad öron- eller hörselläkare vara diagnostisk. Ett provocerande test där läkaren ökar trycket i örat med en liten bälg kan vara vägledande. Ibland utreds det skadade örat med röntgen eller genom granskning med fiberoptisk kamera som förs in i mellanörat genom ett litet hål i trumhinnan.

Den defintiva diagnosen perilymfatisk fistel kan vara svår. Tillståndet mistas ofta för att vara Menieres sjukdom, plötslig hörselnedsättning eller generell ostadighet efter det man slagit i skallen. Avgörande information som leder till misstanken om perilymfatisk fistel är tidssambandet mellan det att hörsel- och yrselsymtomen började och en föregående lätt eller svår skallskada.