Om invaliditeten (plågsamheten) vid Menieres sjukdom 

Menieres sjukdom är en sjukdom i innerörat som ger symtom både från balansorganet och hörselorganet. Menieres sjukdom kan sägas vara ett "syndrom" för det ger upphov till flera olika symtom.

Invaliditeten vid denna sjukdom kan variera och skilja mellan olika drabbade människor. Plågsamheten är relaterad till flera olika störningar i balansorgan, hörselorgan, i det signalsammanställande systemet i hjärnan och till sekundära psykiska och psykologiska fenomen.

De läkare som träffar många patienter med Menieres sjukdom lär sig med tiden mycket om vilka olika plågor sjukdomen för med sig. Om man förstår de olika bakomvarande orsakerna till det som plågar de drabbade kan det också bli lättare att föreslå en specifik behandling mot just det som plågar patienten allra mest. Därför kan det vara bra att försöka bryta upp syndromets symtom i flera olika delar.

Olika delsymtom kan vara mer eller mindre framträdande i olika stadier av sjukdomen.

Man kan se sjukdomen Menieres sjukdom som en resa. Det finns statistiska beräkningar som har talar för att en typisk Meniereresa varar i genomsnitt 5 - 9 år. I början av resan kan yrsel- och balanssymtomen och en varierande hörsel på sjuka örat dominera. När sjukdomsprocessen nått sitt slut är resultatet en permanent hörselnedsättning och ett oftast hanterbart ljud (tinnitus) i det sjuka örat. Eftersom yrselsymtomen i detta sena skeda oftast minskar eller försvinner helt, brukar man säga att yrseln med tiden "bränner ut sig".

En internationell "quick-fix" metod som botar alla symtomen vid Menieres sjukdom lyser fortfarande med sin frånvaro. Men det finns en hel del metoder att minska de olika delsymtom som ingår i syndromet Menieres sjukdom. Och det finns läkemedel som kan påskynda naturens mångåriga nedbrytningsprocess. 

Menieres sjukdom tycks följa ett eget förlopp som innebär att besvärliga perioder klingar av spontant och ersätts av perioder med få eller hanterbara symtom. Just därför har det ofta varit svårt att bevisa olika behandlingsmetoders effekt.

Här är ett förslag på tänkbara delorsaker till invaliditeten (plågsamheten) hos patienter med Menieres sjukdom. Det finns säkert flera orsaker än här listade, meddela gärna ytterligare förslag till diskussionstråden > " Menieres sjukdom" på yrselforum 

YRSEL- o. BALANS - RELATERAD INVALIDITET

1. Varierande och ojämna balansimpulser från det sjuka balansorganet. Yrselattacker och perioder med ostadighet som beror på en ojämn funktion i det sjuka örats balansorgan. Det är när det sjuka balansorganet plötsligt ändrar sin impulsgivning som de dramatiska attackerna uppkommer. Smärre perioder av ostadighet kan tänkas bero på en begränsad period av sidoskillnad mellan balansorganen.

Så länge skillnaden mellan balansorganens impulssignalering bara är tillfällig hinner hjärnan inte bearbeta och kompensera för skevheten. Hjärnan kan inte hantera plötsliga och övergående impulsförändringar från ett balansorgan.  

2. "Mekaniska" störningar från båggångssystemet? En del av yrselsymtomen vid Menieres sjukdom beror sannolikt på mekaniska störningar i det sjuka balansorganet. Sådana störningar kallas också med ett samlingsbegrepp för godartad lägesyrsel. Att balanspartiklar lossnar ur sina positioner i hinnsäcken är inte ovanligt i sjuka inneröron. Man kan föreställa sig att en gammal och åldrande motor tappar muttrar och skruvar.

Hur stor del av Menierepatienters yrsel som kan härledas till sådana störningar behöver är ännu oklart. Mer forskning behövs för att kunna besvara denna fråga. En ännu opublicerade studie har dock kunnat visa att lägesrelaterade ögonrörelser (nystagmus) är vanligt hos patienter med Menieres sjukdom.

I de fall yrseln beror på identifierbara vanliga varianter av godartad lägesyrsel kan manövrar som flyttar lösa partiklar erbjudas. Sådan behandling  förbättrar en Menierepatients generella ostadighet.

> mer information om olika varianter av godartad lägesyrsel

3. Invaliditeteten och hanterbarheten av att leva med olika starka balansorgan. I ett framskridet skede av Menieres sjukdom har både cellerna i hörsel- och balansorganet börjat tröttna permanent. Det leder hos många till en permanent nedsättning i funktionen i det sjuka balansorganet. Man kommer därmed att få leva med balansorgan som är olika starka.

Om  funktionsnedsättningen i det ena balansorganet bara håller sig konstant och oförändrad så kan hjärnan också lära sig att balansera för de skeva signalflödena.

Hjärnan har en stor förmåga att kompensera för felimpulser och kan också lära sig utjämna de skeva signalflödena från balansorganen. Om kompensationsprocessen fungerar bra så märker man inte av skevheten mellan balansorganen.

Men i perioder av "hjärnstress" t e x stress, trötthet, oro, depression eller sömnbrist så räcker hjärnans kraft inte till för att kompensera skillnaden fullt ut. Då uppkommer s k de-kompensation. Symtomen kan vara en diffus ostadighetskänsla som ökar isamband med trötthet. Karusellyrselattacker förekommer dock inte vid de-kompensation.

Det finns sätt att testa hur bra hjärnans kompensation av skeva balanssignaler fungerar. Ett enkelt sådant test kan vara att göra yviga huvudrörelser eller att skaka huvudet i några sekunder. Då ökar skevheten i impulsflödet från olika starka balansorgan. Upplevelsen brukar vara upplevelsen av en övergående gungkänsla. Om man tränar på att skaka huvudet några gånger kan hjärnan kompensationsförmåga tränas upp. Efter fem huvudskakningen upplevs gungkänslan mindre eller inte alls längre.

Förebyggande behandling av "hjärnstress" kan alltså även förebygga de-kompensation.

> mer information om kompensation & De-kompensation

4. Invaliditet relaterad till hur man står ut med att inte ha 100% kontroll över balansfunktionen. Menieres sjukdom sägs vara särskilt vanlig hos högpresterande typ A personligheter. Det är människor med höga krav på sig själv och även på sin balansupplevelse.

En sådan perfektionistisk personlighetstyp, en "balansperfektionist", har svårare att hantera en upplevelse av generell balansstörning än en slarvigare personlighet som kan acceptera en balansupplevelse på 97 %.

Med inställningen "- Bara jag klarar av att släntra ned till kiosken och tillbaka för att köpa tidningen.." kommer man inte bry sig om att balansupplevelsen inte är perfekt.

En perfektionist kommer däremot att uppleva en kraftig känsla av kontrollförlust redan om balansupplevelsen skulle vara 1% mindre än det maximalt möjliga.

Kan man alltså skruva ned sina förväntningar om storleken av balanskontroll så torde också en liten men kronisk balansstörning bli mycket lättare att hantera.

5. Relationen till migränsjukdom. Hos en del patienter har en migränsjukdom övergått till en bli Menieresjukdom. Migrän och Meniere har ett nära statistiskt samband. Både sjukdomar sägs vara stressutlösta. En del patienter har båda sjukdomarna samtidigt. Sin ärvda benägenhet att reagera med migränsymtom kan man inte förändra. Ett generellt råd om sunt leverna med regelbundna ät- och sönvanor och en avvägd blandning av motion (ansträngning) och vila tycks dock vara gynnsam för denna stora patientgrupp. 

6. En relation till hur känsliga balansorganen är d v s säga hur stora åksjukesymtom en störning i balansorganen kommer att framkalla. Personer som undvek gungor och karuseller redan som barn är särskilt känsliga för störningar i balansorganen. Deras åksjukebenägenhet torde därför öka invaliditet av en Meniereattack.

HÖRSEL-RELATERAD INVALIDITET

1. Hörselnedsättning på sjuka örat. En del insjuknar med en plötslig och dramatisk hörselnedsättning som inte förbättras. Det mer typiska insjuknandet är dock en ensidig och varierande hörselnedsättning som drabbar bastonerna. Så länge hörselcellerna fortfarande är spänstiga kan de återhämta sig efter en period med ökad svullnad i innerörevätskan. Men när sjukdomen mognar minskar på sikt denna tendens till hörselfluktuation. På lång sikt blir hörselnedsättningen permanent och mer än måttligt nedsatt. Helt döv blir man sällan men hörseln på sjuka örat brukar inte vara användbar. Så länge man hör bra på sitt friska öra brukar få acceptera eller ha nytta av en hörapparat på sjuka örat.

Menierepatienter som nått "utbränt" skede och har en permanent ensidig hörselnedsättning lär sig att positionera sina middagsgäster på rätt sida.

> Frågor om hörsel (Hörsellinjer HRF)

2. Tinnitusrelaterad invaliditet. Hörselorganet "snäckan" är ett elektriskt organ. Det omvandlar de inkommande tryckimpulserna från trumhinna och hörselben till elektriska signaler. Från de sjuka och skadade hörselcellerna i Meniereörat uppstår elektriska felimpulser "kortslutningsströmmar". Dessa elektriska signaler når till hjärnan via hörselnerven och bildar därmed ett ljud eller en ton. Det latinska namnet på detta störande ljud är "tinnitus".

Tinnitus är en plåga för många Menierepatienter. På sikt kan hjärnan vänja sig att sortera dessa ljud impulser ut ur medvandet. För mer information om orsaker och behandling av tinnitus se länk nedan (Denna bild har lånats från HRF)

> mer information om tinnitus (HRF)

3. Tryck och fyllnadskänsla från det sjuka örat. En varierande svårgreppbar känsla att något sitter i hörselgången eller en diffus känsla av tryck innanför trumhinnan är vanlig hos patienter med Menieres sjukdom.

ÅNGEST - RELATERAD INVALIDITET

Psykologiska och psykiska pålagringsmekanismer är mycket vanliga hos människor som drabbas av yrsel- och balansstörningar. Vi tycks ha olika stora förutsättningar att hantera denna sekundära oro. Men kunskap och förståelse för dessa mekanismer tycks åtminstone gynna hanteringsförmågan.

1. Förväntans-ångest. Denna typ av oro som man tar ut i förväg är lätt att förstå hos människor som aldrig med säkerhet vet när nästa yrselattack ska uppträda. Många patienter vittnar dock om att yrselattackerna i viss mån kan tillåtas att utbryta tidigare eller senare. På väg hem från arbetet i bil kan många stålsätta sig att ta sig hem för egen maskuin. Men så fort ytterdörren har slagit igenom bakom ryggen briserar yrselattacken.

2. Så kallad yrselångest eller "öronångest" utlöses via primitiva mekanismer från primalhjärnan. En ångest som är "exitientiell" och relaterad till vårt grundläggande överlevnad som är beroende av att vi har kontroll över balansen. Denna ångest är hos många orimligt stor.

> mer information om yrselångest

> mer information om ångestyrsel

2008 Christian Geisler leg läk spec ÖNH & audiologi