2010-08-22
2012Yrselcenter
Lägesyrsel pga Canalo-lithiasis (grekiska: "sten i kanal")
beskriver tillståndet när små ansamlingar av partiklar rör sig i en av båggångarna i samband med huvudrörelser. Den hastighet partiklarna rör sig med bestäms av tyngdlagen och av den hastighet och vinkel huvudet rör sig med. Partiklarna lossnar från hinnsäcken och singlar sedan ned i den långa delen av den drabbade båggången. På denna webplats beskrivs canalo-lithiasis i bakre, i mellersta och i främre båggången.
Allra vanligast är det att lösa partiklar som lossnat nattetid ansamlas i den bakersta av de tre båggångarna. Detta är balansorganets lägst belägna del. Denna variant av lägesyrsel är den som de flesta i sjukvården känner till.
Lägesyrsel pga Cupulo-lithiasis (grekiska: "sten på känselspröt")
beskriver tillstånd när lösa partiklar har fastnat på en båggångsreceptor. Partiklarna tynger ned receptorn så att den blir tyngre än den omgivande vätskan. Så länge huvudet hålls i en viss ställning balanserar känselsprötet i upprättstående läge och man upplever inte yrsel. Men om huvudet bara vrids 5 eller 10 grader från detta utgångsläge faller det nedtyngda känselsprötet ned åt någondera sidan och en intensiv yrselkänsla uppkommer. Tillståndet när gruspartiklar har fastnar på ett känselspröt i mellersta båggången, beskrivs på denna webbplats.
"Lätta" receptorsyndromet CEDD
beskriver ett tillstånd som är det motsatta till Cupulo-lithiasis. Den drabbade båggångsreceptorn har då blivit mycket lättare än den omgivande vätskan. I samband med huvudrörelser flyter den upp som en kork i ett vattenglas. Balansimpulserna från denna störning blir lika felaktiga som vid cupulolithiasis och den drabbade upplever yrselattacker i samband med även små huvudrörelser. Orsakssambanden är inte klarlagda.
Det lätta receptorsyndromet kan också utlösas av alkoholintag. Alkohol diffunderar snabbare till receptorvävnanden än till den vätska som finns i båggångarna, detta framkallar förändringar i den relativa vikten mellan känselsprötet och den omgivande vätskan s k densitetsförändringar.
Lägesyrsel i flera båggångar samtidigt
Godartad lägesyrsel kan drabba en eller flera av balansorganets tre båggångar. Allra oftast är det bara det ena balansorganet som drabbats men lossnade lösa partiklar i bägge balansorgan samtidigt förekommer.
Lossnade partiklar kan ibland ansamlas i flera olika båggångar i det ena balansorganet samtidigt. Det är inte ovanligt med tillstånd där de lösa partiklarna dels finns lösa i båggången men att de också sitter fast på den drabbade båggångens känselspröt. Partiklar kan också spilla över från den ena till en annan båggång i samband med att botande rensningsmanöver utförs. Vid tillstånd med störningar från flera båggångssystem samtidigt kan ögonrörelserna som ses med videonystagmoskopi bli rikliga och svårtolkade även för en mycket van undersökare.
Lägesyrsel pga Canalo-lithiasis i båggångens korta arm
beskriver tillstånd när de lösa partiklarna inte åkt ned i den långa delen av båggången utan istället åkt ned i den korta kanaldelen som förbinder hinnsäcken med känselsprötet. Partiklarna har alltså ansamlats straxt innanför båggångsdörren. Ögonrörelsefynden vid denna störning kan först vara förvirrande för undersökaren och det kan ta tid innan det blir uppenbart var partiklarna har satt sig fast.
Kronisk Lägesyrsel p g a förträngningar i båggången
är ett tillstånd där den drabbade upplever upprepade dagliga besvär av lägesrelaterade yrselattacker. Yrselattackerna försvinner inte trots upprepade rensningsmanövrar för den båggången där man konstaterat felet.
Båggångarna är smala och väggarna kan ibland vara oregelbundna, smala och ärriga. Det kan leda till att partiklarna fastnar eller hänger sig kvar i samband med rensningsmanövrarna. Det förekommer också förträngningar som helt omöjliggör en tillbakaflyttning av ihopklumpade partiklar till hinnsäcken.
"Mini" -Lägesyrsel
kännetecknas av diffus ostadighetsyrsel och obehag i samband med huvudrörelser på mornarna. Dramatiska yrselattacker i samband med huvudrörelser förekommer inte. Man föreställer sig att symtomen uppkommer av tunna moln av lösa partiklar i den drabbade båggången. Mekanismerna är alltså de samma som vid Canalolithisis men mängden partiklar är mycket mindre och därför blir tryckförändringarna mot känselprötet i den drabbade båggången betydligt mindre.
I typiska fall har man övergående vaga symtom på mornarna efter det man stigit ur sängen. Men efter lunch är man i regel helt återställd.
Migränrelaterad Lägesyrsel
Människor med migrän har visat sig kunna insjukna med lägesyrsel betydligt oftare än andra. Återkommande skov av lägesrelaterade yrselattacker som pågår under tre eller fyra dygn och som vid undersökning liknar känselsprötsstörningar i en båggång kan misstänkas bero på migränmekanismer.
Men migränmekanismer är komplexa och än så länge inte klarlagda i detalj.
Lägesyrsel p g a störningar i hjärnan "Atypisk lägesyrsel"
Lägesrelaterade yrselattacker kan förekomma i samband med störningar i hjärnan.
Denna lägesyrsel framkallas av störningar i hjärnans balansbanor mellan hjärnstammen och lillhjärnan. Den kallas "central" eller "elakartad" till skillnad från godartad lägesyrsel som alltid beror på störningar örats balansorgan. Central eller Elakartad lägesyrsel kan förekomma i samband med neurologiska sjukdomar t e x infarkt i lilla hjärnan eller i samband med inflammatoriska hjärnsjukdomar tex MS Multipel skleros.
De ofrivilliga ögonrörelserna s k nystagmus vid central lägesyrsel skiljer sig från de vid godartad lägesyrsel och kan uppfattas av en van undersökare med hjälp av videonystagmoskopi.
Lägesyrsel som inte ter sig typisk bör därför alltid bedömmas av yrselkunnig läkare.
Vid misstanke om sjukdomar i hjärnans vävnader brukar man utredas med en magnetröntgenundersökning av den bakre skallgropen.
Subjektiv Lägesyrsel
Hjärnan har stor kapacitet för att registrera och lagra sensoriska signaler och upplevelser. En del patienter vars lägesyrsel har läkt ut helt och hållet fortsätter att uppleva obehagliga sensationer när de lägger sig i den utlösande positionen. T e x då man lägger sig plant bakåt i en säng eller i en tandläkarstol.
Symtomen kan uppstå pga stor förväntansångest över att återinsjukna med lägesyrsel och att hjärnan spänt förväntar sig en upplevelse av yrsel i de kroppslägena som tidigare utlöste häftiga yrselattacker. Man kan se fenomet som en betingad inlärning.
Idiopatisk Lägesyrsel
Begreppet idiopatisk används när orsaken till en sjukdom inte är känd.
Vad som egentligen utlöser perioder med lägesyrsel hos så många människor är fortfarande inte känt. Oförklarbar lägesyrsel är vanligare hos kvinnor.
Sekundär Lägesyrsel
Hos personer med en känd ensidig öronsjukdom är lägesyrsel mycket vanligt. I dessa fall ter det sig som att den ursprungliga störningen i örat medför perioder av en sekundär mekanisk störning.
Öronsjukdomar som ofta utlöser en sekundär lägesyrsel: Ensidig hörselnedsättning, Menieres sjukdom, genomgången vestibularisneurit och genomgången herpesinfektion i ett öra.
2012 Christian Geisler leg läk spec. Hörsel- och Balansrubbningar & ÖNH sjukdomar
|
