Hur fungerar balansorganet normalt? Balansorganet är en del av örat. Det består av tre gångar (båggångar) och av två säckar (hinnsäckar). Hinnsäckarna innehåller kristaller som är viktiga för balansinformationen. Hela detta system är fyllt med en vattnig vätska.

Balansorganets  båggångar är orienterade i olika plan. Deras uppgift är att registrera huvudets rörelser framåt, bakåt och i sidled och att leverera denna information till hjärnan.

Detta sker genom att vätskan påverkas av huvudets rörelser i de tre planen. Vätsketrycket mäts fortlöpande av ett känselspröt (receptor) i respektive båggång. Receptorn gör alltså om tryckimpulserna till elektriska balanssignaler som skickas till hjärnan.

Vad är godartad lägesyrsel? Godartad lägesyrsel (GL) är en av de vanligaste orsakerna till upplevelsen "yrsel". GL förekommer i flera olika varianter beroende på i vilken av båggångarna och hur långt ifrån receptorn störningen är lokaliserad.

Lägesrelaterad yrsel beror nästan alltid på störningar i örat och kallas därför ”godartad”. Bara i sällsynta fall beror lägesyrsel på störningar i hjärnans funktion.

GL drabbar både kvinnor och män och blir vanligare med stigande ålder. GL är särskilt vanligt efter det man slagit i skallen, om man har migrän, efter genomgången ”vestibularisneurit” eller om ett öra är skadat på något sätt t e x en ensidig hörselnedsättning.

Vad beror det på? Vätskan i båggångarna ska normalt vara klar. Vid GL har balanskristaller eller annat skräp lossnat från en hinnsäck. De lösa kristallerna singlar med tyngdlagens hjälp ned i någon av de tre båggångarna eller så fastnar de på någon av båggångarnas känselspröt. Varför detta sker hos så många människor är fortfarande inte känt.

Denna informationsartikel kommer fortsättningsvis beskriva den vanligaste varianten av GL, när lösa partiklar bildat en klump i den bakre båggången. Den bakersta båggången utgör den lägst belägna delen av balansorganet, därför är det vanligast att lösa kristaller ansamlas just här.

I regel är bara det ena balansorganet drabbat. Ibland kan det vara svårt att själv avgöra vilket öra som är det sjuka. Hos andra är den symtomgivande sidan uppenbar.
Oftast börjar GL när huvudet varit stilla en längre tid, som efter en natt i sängläge. Det är när huvudet varit stilla en längre stund som de lösa partiklar hinner klumpa ihop sig. I samband med huvudrörelser kommer partikelklumpen att åka kana en bit i båggången. Denna rörelse påverkar vätsketrycket i båggången, vilket i sin tur kraftigt påverkar båggångens receptor. Båggångsreceptorn är utformad för att känna av små tryckförändringar i båggångsvätskan. Om vätskan innehåller en kristallklump uppkommer sug- och tryckförändringar som är mycket större än normalt i samband med huvudrörelser.

Receptorns elektriska signaler till hjärnan blir därför mycket kraftigare än vid vanliga huvudrörelser. Kraftiga felsignaler uppkommer. Signalerna påverkar ögonen som svarar med att göra ryckiga rörelser (nystagmus). Ögonrörelserna gör att man kan få ett intryck av att omvärlden snurrar runt. Den intensiva yrseln varar bara så länge kristallerna är i rörelse. Om huvudet hålls helt stilla eller vrids åt friska sidan så upphör karusellyrseln snabbt igen.

De främmande och häftiga balanssignalerna gör hjärnan förvirrad. Rädsla, illamående och åksjukekänsla är vanliga.

Vilka är symtomen? I typiska fall insjuknar man tidigt på morgonen, ofta medan man fortfarande befinner sig i sängen. Efter att ha gjort en huvudrörelse i sidoläge eller efter att ha lyft huvudet från kudden, insjuknar man med kraftig yrsel. En del patienter kan vakna av snurryrsel efter att ha gjort en huvudrörelse i sömnen.

Symtom 1: Yrselattacker som uppkommer i samband med huvudrörelser. Attackerna är dramatiska och intensiva, ofta med en känsla av att väggarna snurrar runt. Men de varar bara några sekunder, oftast 5-10 sekunder. Genom att vrida tillbaka huvudet och hålla det helt stilla, brukar väggarna sluta snurra igen.

Alla slags huvudrörelser kan utlösa korta yrselattacker. Framför allt huvudrörelser i framåt-bakåt-planet ger yrselattacker. Typiskt är att få yrselattacker av att sitta upp i sängen, att lägga sig bakåt i sängen, att böja sig framåt eller att titta uppåt.

Symtom 2: En diffus ostadighetskänsla som påminner om åksjuka, ett mer eller mindre uttalat illamående. Kräkningar förekommer. Det kan vara svårt att gå rakt och att fokusera blicken. Alla dessa symtom beror på det kaos och den förvirring som hjärnan drabbas av vid GL.

Symtom som inte är typiska för godartad lägesyrsel

Svår huvudvärk, sluddrigt tal, att se dubbelt, sväljsvårighet, förlamningar eller rubbad känsel i ansikte, armar eller ben är symtom som inte ingår vid godartad lägesyrsel. Sådana symtom talar snarare för en störning i hjärnans funktion.

Diagnos och behandling

GL är en mycket vanlig störning i ett balansorgan. Men liknande symtom kan i sällsynta fall även förekomma i samband med akut hjärninfarkt. Därför rekommenderas alltid en bedömning av en yrselkunnig läkare som kan bekräfta diagnosen och samtidigt utesluta andra orsaker till yrsel.

Läkaren kan bekräfta diagnosen genom att provocera fram en typisk yrselattack och att samtidigt observera ögonens rörelser (nystagmus). Yrselprovokationen sker genom att huvudet böjs långt bakåt och/eller åt sidorna.

Om lösa partiklar i båggången kan påvisas vid undersökningen, kan en partikelrensande och omedelbart botande behandling utföras. Behandlingen utförs genom att vrida huvudet på ett särskilt sätt. Om manövern utförs på rätt sätt kan de lösa partiklarna flyttas tillbaka till hinnsäcken. Därmed kan båggångsvätskan åter bli klar och då kan känselsprötet i båggången arbeta normalt och ostört igen. Rensningsmanövern tar bara några minuter och bör första gången utföras av en van behandlare.

Bedömningen av hur ögonen rör sig (nystagmus) i samband med yrselattackerna är avgörande för att kunna diagnostisera och behandla GL. Därför används ofta specialglasögon med starka linser eller en mask med videokameror som får patientens ögon att framträda på TV-skärmar. Utrustning och mest erfarenhet av nystagmusbedömning finns hos öron-näsa-hals-läkare.

Även utan aktiv behandling kan GL klinga av inom några dagar eller veckor. Man föreställer sig att de lösa partiklarna i dessa fall har löst upp sig i båggångsvätskan. Hos många patienter finns dock en tendens att lägesyrseln kan komma tillbaka i flera veckolånga omgångar. I regel är det samma båggång som spökar vid varje återfall. För dessa patienter är det av stort värde att förstå vilken båggång och vilket öra som utlöser yrseln. Förebyggande behandling saknas idag. Men återfallens längd kan kortas betydligt genom att man själv utför en rensningsmanöver vid nya insjuknanden.

Var får man hjälp? Patienter med akuta tillstånd med känslan av "yrsel" bör undersökas av läkare. Allmänläkare, öron-näsa-hals-läkare, hörselläkare, neurologer och akutläkare har i regel kännedom om godartad lägesyrsel. På särskilda yrsel- och balansmottagningar finns stor erfarenhet av att diagnostisera och behandla alla varianter av godartad lägesyrsel.

Rensningsmanövrarna är mycket lätta att utföra. Framgångsfaktorer är att veta vilken typ av båggångsstörning det rör sig om, vilket balansorgan som är symtomgivande och att manövrarna utförs i rätt hastighet och i de föreskrivna vinklarna.

Lösa kristaller i bakre båggången behandlas med Epley´s eller Semont´s manövrar. De beskrivs ingående här .

Även många sjukgymnaster har kännedom om GL och kan hjälpa till med de botande manövrarna. Men de saknar oftast tekniken för att säkert kunna avgöra vilken variant av lägesyrsel man drabbats av.