Akustikusneurinom "Godartad tumör på hörselnerven"

(Kortfattat version)

Vad är det? De elektriska signalerna från hörselsnäckan och balansorganet fortleds genom en gemensam nerv till hjärnan. Denna nerv löper i en trång benig kanal som mynnar ut under hjärnan, vid hjärnans stam.

Från nervens isoleringsvävnad kan i sällsynta fall godartade tumörer - "knutor" bildas. De är godartade på det sättet att de inte kan sprida sig. Däremot kan en tillväxande knuta ge trycksymtom på hörsel- och balansnerven. Om tumören växer ytterligare kommer den att trycka på hjärnstammen och på lillhjärnan. I Sverige upptäcks ca 100 nya fall per år.

Vad är orsaken? Idag finns ingen säker förklaring. Patienter med sjukdomen neurofibromatos typ 2 har en känd ökad risk att bilda godartade knutor kring olika nerver i hjärnan.

Vad är symtomen? I de flesta fall tillväxer knutan mycket långsamt, ofta under flera år utan att ge några symtom alls. I takt med att knutan börjar trycka på hörsel- och balansnerven uppstår symtomen successivt:

- ensidig hörselnedsättning
- ensidigt öronsus
- ostadighetsyrsel

Vad är behandlingen? Tillväxthastigheten varierar hos olika patienter. I vissa fall växer knutorna inte alls mer efter diagnos. I andra fall kan knutans massa öka med någon enstaka mm per år. Därför följs tumörens storlekstillväxt i många fall enbart med årsvisa röntgenundersökningar.

Om tumören är stor vid upptäckten eller tycks tillväxa fort brukar man erbjudas en riktad strålbehandling s k "strålkniv" eller att tumören opereras bort. Operationen görs i regel på en neurokirurgisk klinik vid ett universitetssjukhus.

Var får man hjälp? Alla med en längre tids ensidiga hörselfenomen ska utredas av öron- eller hörselläkare.

Man brukar då undersöka trumhinnan, området bakom näsan och området kring örat samt göra olika slags hörselprov. Utifrån detta kan läkaren bedöma var orsaken till symtomen sitter.

De vanligaste orsakerna till ensidiga hörselfenomen är störningar i hörselgången, i trumhinnan, bland hörselbenen, i mellanörats tryckutjämningsförmåga, i bettmusklerna eller käkledens funktion, i hörselsnäckan eller i hjärnans hörseltolkningsdel.

För att säkert kunna utesluta akustikusneurinom brukar man utredas antingen med ett särskilt hörselprov s k hjärnstamsaudiometri eller med en röntgenundersökning av hörselnerven.

Christian Geisler

> Akustikusneurinom (utförlig version)

Läs mer:
Acoustic Neurinom Association, amerikansk stödsajt för patienter (engelska)

Ger långtidsanvändning av mobilttelefoner ökad risk för hjärntumörer? Interphone-studien startades på initiativ av Världshälsoorganisationen WHO. Data från 13 länder ska ge svar på om det finns något samband mellan användning av mobiltelefoner och hjärntumörer och andra tumörer i huvudet.

Mer information om Inter-phone studien (Läkartidningen)