Vad är det: Plötsligt insättande attacker av karusellyrsel kombinerat med ensidigt öronsus, hörselnedsättning och lockkänsla.

Vad är orsaken:  Troligen är orsaken en ökad ansamling av den innersta vätskan i innerörat (endolymfan). En teori är att den inte kan dräneras i den normala takt som den produceras. En annan teori  är att produktionen av  vätskan är för omfattande och överskrider örats dränagekapacitet. Allteftersom vätskemängden ökar påverkas sinnescellerna varvid både yrsel, hörselnedsättning och öronsus uppkommer.

Vad är symtomen: Yrselattackerna varar mellan 20 min upp till ett dygn, sällan mer. De föregås av  någon eller några dagar med öronsus, lockkänsla och nedsatt hörsel på det sjuka örat. Intensiteten i symtomen kan variera. 

I tidigt sjukdomsskede försvinner symtomen i omvänd ordning när anfallet släpper. Balansen blir normal, hörseln återkommer och suset upphör. Om sjukdomen är i ett aktivt skede kan anfallen komma flera gånger i veckan varvid hörseln inte hinner återhämta sig mellan attackerna.

I ett senare stadium om sjukdomen utvecklats vidare är funktionen i hörseln och balansorgan varaktigt nedsatt.  Men man blir inte helt döv på örat och ibland kan man ha nytta av en hörapparat. Suset är som regel permanent men är sällan outhärdligt. Yrselattackerna blir mindre besvärliga.

En del patienter får så kallade droppattacker  vilket innebär att man ramlar utan förvarning.  Oftast är antalet sådana attacker begränsat till cirka 4-5 stycken under hela sjukdomsperioden.

Vad är behandlingen: I det akuta skedet försöker man minska yrseln och illamåendet med åksjukemedicin, gärna i form av stolpiller.

Som förebyggande behandling i tidigt sjukdomsskede brukar man ge vattendrivande medicin. Som följd av behandlingen ökar urinmängden  och man skall då inte öka vattenintaget. Man skall också gärna minska intaget av salt och starka kryddor.  Det är känt att anfallen förekommer i ökad omfattning under psykiska stresstillstånd varför faktorer som åstadkommer detta bör åtgärdas. Om inte minskad stress och vattendrivande medicin har effekt på anfallen kan kirurgiska ingrepp bli aktuella; kirurgisk dränagebehandling  eller urkoppling av balansorganets celler.

Var får jag hjälp: Medikamentell behandling sker oftast hos öronläkare. Båda typerna av kirurgisk behandling utförs på öronkliniken vid landets universitetssjukhus samt vid  andra, enstaka större sjukhus.

Johan Bergenius