Om läkemedel som förebygger åksjuka
Hur fungerar åksjukemedlen?
Biverkningar. Läkemedelsval.

Hur fungerar åksjukemedlen? Uppkomsten av åksjuka-sjösjuka-rörelsesjuka beror b l a på en ökad aktivitet i hjärnstammens nervbanor.

Dessa nervbanors impulser överförs av signalsubstanserna histamin, muscarin, dopamin och serotonin. Samtliga åksjukemedel verkar genom att blockera hjärnstammens receptorer för dessa signalsubstanser.

För att förebygga åksjuka och sjösjuka används idag huvudsakligen två olika substanser:

Antihistaminer

Antihistaminer är en grupp läkemedel som är de i världen mest använda mot åksjuka idag. Alla är gamla beprövade och relativt billiga preparat.

De blockerar histaminreceptorerna i kräkcentrat, "ångestbanorna" och vakenhetscentrat. Utöver de kan de även påverka de muscarina receptorer till viss del.

Olika antihistaminer skiljer sig åt genom:

• olika halveringstid, alltså tiden tills de börjar ha effekt och hur länge effekten sitter i.
• olika stor effekt på de muscarina receptorerna. Det vill säga olika stor hämning av vaguskärnan. Med tilltagande hämning på denna fås bättre effekt mot åksjukan men också mer biverkningar som tex. muntorrhet.

Antihistaminer används också mot allergisymtom. Men moderna allergimediciner är utformade så att de inte ska kunna nå in till hjärnstammen. På detta sätt kan man blockera allergisymtomen utan att åstadkomma biverkningen trötthet. Moderna allergi-antihistaminer fungerar därför inte mot åksjuka och illamående.

Scopolamin

är ett potent läkemedel som blockerar de muscarina receptorerna i vaguskärnan. Därmed påverkas inte bara åksjukesymtomen utan också kroppens reglering av svettkörtlar, pupillvidgningen, magtarm- och urineringsfunktionen och hjärtfrekvensen.

Svårigheten med scopolamin har varit att uppnå en lagom stor koncentration i blodet. För låg dos ger nämligen ingen verkan alls och för hög dos ger oacceptabelt stora biverkningar. Man säger att medlet har en "smal terapeutiskt bredd".

Man har löst problemet med ett plåster som klistras fast på huden bakom örat. Plåstret innehåller en stor koncentration scopolamin som sedan sakta får vandra över till huden och därifrån till hjärnstammen via blodcirkulationen. Först efter flera timmars plåsteranvändning uppnås en tillräckligt hög scopolaminhalt hos användaren.

Plåstermekanismen kallas diffusion och bygger på att naturen eftersträvar att utjämna olika koncentrationer i näraliggande medier.

Upprepade byten av tillverkningsenheterna för detta läkemedel har stört produktionsprocessen och gjort att plåstret varit tidvis svårt att få tag i.

Biverkningar

Både antihistaminerna och scopolamin ger biverkningar som dåsighet, nedsatt reaktionsförmåga eller ren trötthet. Samtliga medel är märkta med en röd varningstriangel vilket tex. gör bilkörning olämplig.

Eftersom sjösjukan i sig ger trötthet kan en person som tagit åksjukemedicin fråga sig om den trötthet som upplevs ute på havet är ett sjösjukesymtom eller en läkemedelsbiverkan.

Hos personer som är väldigt oroliga för att bli åksjuka kan denna lugnande dåsighet säkert vara av fördel. Det samma gäller barn och husdjur. Om de är tillräckligt trötta och sover hela resan genom blir de heller inte åksjuka.

Man kan också känna ett visst illamående av att ta åksjuketabletter på fastande mage. Försök därför inta dem tillsammans med en bit mat.

Alkohol och läkemedel och åksjuka

Samtidig alkoholnjutning ökar dåsigheten drastiskt när man tagit åksjukemedel.

Alkohol är över huvudtaget alltid tabu när man ska utsätta hjärnan för situationer som ger åksjuka.
Alkohol förvirrar nämligen såväl hjärnans koordinationsförmåga som hjärnans förmåga att kompensera för signalstörningar från balansorganen.

Ta därför hellre drinken när Du väl ligger förtöjd efter seglatsen.

Läkemedelsval

Vilket av alla medel ska man då välja?

Olika människor reagerar väldigt annorlunda mot olika läkemedel i allmänhet och mot olika antihistamin i synnerhet. Därför måste man helt enkelt prova sig fram med olika preparat, se vad som fungerar bäst och vad som ger minst biverkningar.

Inför en Gotland-runt segling kan det vara en bra ide att prova olika åksjukemedel medan man fortfarande är kvar på landbacken. På det sättet kan man undersöka vilka biverkningar man utvecklar.

Om man ska vara på sjön bara några timmar eller i måttlig sjögång har troligen någon av antihistaminerna tillräcklig effekt men ändå en låg biverkningsprofil.

Om man ska segla i grov sjö under lång tid kan scopodermplåstret vara ett förstahandsalternativ. Det ger stor effekt även om man också får räkna med fler biverkningar.

Om man är väldigt känslig för biverkningarna muntorrhet, svårt att kissa, svårt att ställa om synen från långt till nära håll - alltså biverkningar som beror på att vaguskärnan hämmas hårt, så ska man undvika Scopoderm och Lergigan Comp som förstahandsval.

Graviditet

För åksjukeföebyggande antihistaminer finns inga kända risker beskrivna vid användning under graviditet. För dimenhydrinat finns dock livmodersammandragningar beskrivna varför användning inte rekommenderas i slutet av graviditeten.

Gravida bör undvika scopolamin eftersom läkemedlet helt saknar kliniska och djurexperimentella data för gravida.

Barn

Barn i åldrarna kring 10 år har en stor benägenhet att bli åksjuka.

Receptfria Postafen har fördelen av att kunna ges nära inpå avresan och egentligen bara ha trötthet som biverkan.

Ett alternativ kan vara flytande Lergigan som dock har en längre halveringstid och måste ges redan kvällen innan första gången. För större barn som ska kunna delta mer aktivt i en segling kan det löna sig att prova sig fram lite bland preparaten.

Husdjur

Precis som människor måste också husdjur tillvänjas successivt för att tolerera resor i bil och till sjöss. Det kan också vara svårt att säkert avgöra om djuren är mest rädda eller verkligen blir åksjuka under färden.

Katter kan varva upp på antihistaminer. Många veterinärer väljer därför ofta Nozinan, ett s k neuroleptikum som verkare tröttande och lugnande.

Hundar brukar rekommenderas Postafen, Glanil eller Lergigan. En van skeppshund klarar sig förståss helt utan åksjukemedel.

Christian Geisler

Fortsatt läsning:

Marknadsöversikt över förebyggande läkemedel mot åksjuka