2004-03-21
1.
Eva, 47 år, insjuknar tidigt en morgon när hon ska kliva ur sängen. Strax efter det att hon lyfter huvudet från kudden får hon en kraftig men kortvarig centrifugkänsla, en upplevelse av att väggarna snurrar runt henne. Centrifugen varar bara några enstaka sekunder, kanske fem eller tio sekunder. Efter en stund gör hon ett nytt försök att lyfta huvudet men med samma resultat. Denna gång kastar hon snabbt tillbaka huvudet mot kudden och då upphör centrifugen omedelbart.
Hon blir väldigt illamående och lyckas nättochjämnt undgå att kräkas. Först en timme senare lyckas hon ta sig upp ur sängen. Snurrattackerna är nu borta men alla slags huvudrörelser efterlämnar en slags obehaglig gungkänsla. Hon upplever det svårigheter att fokusera blicken skarpt och hon känner sig diffust ostadig och illamående. Hon är trött och okoncentrerad, "tung i huvudet" men har ingen huvudvärk, förlamningar, sväljningssvårigheter och upplever heller inga hörselfenomen.
Under de närmaste dagarna upplever hon återkommande korta snurrattacker vid huvudrörelser på morgonen, framförallt tidigt när hon rör sig i sängen och när hon ska lägga sig bakåt i sängen på kvällen. Att luta sig framåt över badkarskanten för att tvätta håret har också gett yrselattacker. Likadant när hon ska titta nedåt (för att knyta skorna) eller uppåt (för att hänga gardiner). Det kan också snurra till vid huvudvridningar åt sidorna. Hon har dock svårt att avgöra åt vilken sida som det är sämst.
De följande dagarna får hon leva med en diffus ostadighetskänsla på mornarna. Den brukar försvinna efter frukost och under resten av dagen är balansen som normal. Hon känner sig också mycket tröttare än vanligt. Efter en vecka upphör yrselbesvären.
Ett år senare insjuknar hon dock igen, precis på samma sätt. Vid detta andra skov känns dock symtomen lindigare och mer hanterbara än vid första insjuknandet. Hon har denna gång egentligen inga andra symtom än de sekundlånga yrselattackerna på mornarna. Det andra skovet varar 2 veckor.
2.
Bertil är pensionär och älskar vinterns turer på långfärdsskridskor. Under en skridskotur faller han baklänges på isen. Han slår i bakhuvudet hårt men svimmar inte.
Tidigt en morgon två dagar senare insjuknar han just när han ska göra en ansats att vrida sig åt vänster för att stänga av väckarklockan. Den allra minsta huvudrörelse åt vänster utlöser då en kraftig yrsel och han hinner uppleva att väckarklockans självlysande visare rör sig snabbt upp och ned i vertikalled. Genom att kasta tillbaka huvudet mot ryggläge igen upphör den intensiva karusellkänslan. Han förbättras under förmiddan och kan röra sig normalt under dagen.
Men han återfår problemen samma kväll. Några sekunder efter det han lagt sig bakåt i sängen får han åter en kraftig men kortvarig yrselattack. Fastän hans huvud ligger stadigt på kudden efter denna rörelse, har han känslan av att hans kropp fortsätter rörelsen bakåt, rakt genom sängen, i några ytterligare sekunder.
Han känner sig allmänt ostadig och lätt sjösjuk nu. Det känns som han dras något åt vänster när han ska gå och det känns som om han hade luftkuddar under fötterna och det är svårt att riktigt avgöra när golvet börjar, han trampar liksom luft. Balanssymtomen känns verkligen besynnerliga. Han bestämmer sig för att ta en taxi till sjukhusets akutmottagning.
Lite senare samma natt undersöks han av en jourläkare och en läkarkandidat på akutmottagningen.
Läkaren sätter på honom ett par glasögon med starka linser och lägger honom sedan bakåt på britsen med huvudet vridet åt vänster. Efter att ha legat så några sekunder får han en ny och snabbt övergående yrselattack.
Läkaren tittar energiskt på hans pupiller genom de starka linserna och förklarar för kandidaten:
- ”Nystagmus var tillfällig och slog både uppåt och medurs”. Därefter säger jourläkaren till Bertil att han ska bota hans yrsel med en enkel vridmanöver av huvudet.
3.
Ylva, 37 år, är van att ha full kontroll över sitt liv och definitivt över sin balansförmåga. Hon berättar att hon en natt vaknade av att hon kände kraftig karusellyrsel. Troligen i samband med att hon hade gjort en huvudrörelse i sömnen. Efter en kort stund slutade snurrande och hon kände sig allmänt ostadig men lyckades somna om igen.
När hon en timme senare skulle sätta sig upp i sängen fick hon en ny kraftig karusellattack. Genom att lägga sig bakåt slutade snurrande. Hon greps av panik och var helt övertygad om att hon drabbats av en hjärnblödning eller något ännu värre. Först låg hon kvar blickstilla i säkert en halvtimme. Med hjälp av hennes elektriska säng kunde hon stegvis höja huvud och kropp så pass att hon till slut kunde ta sig ur sängen. Sedan dess sover hon enbart med huvudändan upphöjd till 30 grader.
Under de närmaste 3 dagarna får hon yrsel enbart i samband med att hon lägger sig bakåt i sängen på kvällarna. Attackerna kommer inte omedelbart utan först tio sekunder efter det lagt sig bakåt. Vid flera tillfällen vaknar hon nattetid, mest på småtimmarna, av att allt snurrar några sekunder. Hon tror sig då ha legat med huvudet åt höger.
Hennes husläkare sa att yrseln berodde på lösa kristaller och gav henne ett slags träningsprogram för huvudrörelser. Hon försökte göra övningarna men drabbades åter av panik då övningarna utlöste yrsel och illamående. Nu står hon på tröskeln till yrselmottagningens dörr och vet inte om hon egentligen ska våga provocera fram en ny yrselattack för att kunna bli botad.
Kommentar: Godartad lägesyrsel
p g a lösa partiklar i bakre
båggången
 
Patienterna 1-3 hade yrsel p g a en störning med lösa partiklar i den bakersta båggången av ett av balansorganen. Så kallad lägesyrsel eller "kristallsjukan". På engelska BenignParoxysmalPositioningVertigo BPPV el BPV. Detta är den vanligaste orsaken till korta attacker av karusellyrsel.
Lägesyrsel beror på en mekanisk störning i någon av balansorganens båggångar. Vätskan i balansorganens båggångar ska normalt sett vara klar. Varje båggång är utrustad med ett svängdörrsliknande känselspröt som kontinuerligt känner av små tryckskillnader i båggångsvätskan. Beroende på hur vi rör huvudet förändras vätsketrycket i de olika båggångarna. Båggångarna är belägna i olika vinklar för att hjärnan ska få information om hur vi rör huvudet.
Orsaken till att så många människor får lösa partiklar i balansorganens vätska är idag oklar. Lösa partiklar tycks ha en benägenhet att klumpa ihop sig och det är troligen bara då de kan utlösa yrselattacker.
Om klumpar av partiklar åker kana i en av båggångarna i samband med huvudrörelser, kommer båggångens känselspröt kraftigt att påverkas och skickar då en stark signal till hjärnan. Framför allt vid huvudrörelser i lägena titta-uppåt eller titta-nedåt eller i samband med en huvudvridning åt sidorna blir detta tydligt. Det är då de lösa partiklarna får fart och åker kana i den drabbade båggången under några sekunder.
Båggångsvätskan är seg och man kan föreställa sig den som av honungsliknande konsistens. Det tar tid för partiklarna att komma i rörelse i samband med huvudrörelser. Ofta kan de lägesutlösta yrselattackerna därför uppkomma med en viss fördröjning efter en huvudrörelse. När Ylva hade lagt sig bakåt i sängen, uppkom yrseln först när hon legat med huvudet på kudden i några sekunder.
När känselsprötet böjs och skickar signaler till hjärnan stimuleras ögonen till hoppande rörelser och den drabbade kan då uppleva att omvärlden snurrar runt som en karusell eller också att omvärlden rör sig ryckvis vertikalt eller fram-och-tillbaka. När känselsprötet slutar sin signalering, slutar också snurrandet.
Mycket kring orsakerna till godartad lägesyrsel är fortfarande okänt. Lägesyrsel tycks kunna drabba vem som helst men kvinnor drabbas betydligt oftare. Lägesyrsel uppstår ofta de närmaste dagarna efter det man slagit i skallen. Det kan ses som ett stöd för teorin att balanskristaller kan slås loss ur sin ursprungliga position i hinnsäcken. Hos personer med en störning i ett öra t e x en ensidig hörselnedsättning, Menieres sjukdom eller de som tidigare haft "virus på balansnerven" är tillståndet vanligt.
Det finns flera olika typer av lägesyrsel. Den vanligaste och mest kända typen är när de lösa kristallerna har samlats i den bakersta av balansorganets båggångar.
Symtomen börjar i regel med en kort yrselattack i samband med en yvig huvudrörelse. Attacken varar 5-15 sekunder om de lösa partiklarna finns i den bakersta båggången. Ofta kan symtomen sedan övergå i en mer diffus ostadighetskänsla med mer eller mindre illamående.
Den diffusa ostadigheten beror på en förvirringsprocess i hjärnan och mekanismerna kan liknas vid uppkomsten av åksjuka eller sjösjuka. Trötthet är vanligt och beror på att även vakenhetscentrat i hjärnstammen kan påverkas av de felaktiga balanssiganalerna från det ena balansorganet.
Många patienter upplever det första skovet av lägesyrsel som det värsta. Kanske beror det på att hjärnan vid första attacken är helt oförberedd på den okända signalen som känselsprötet skickar. Men att den har lättare att hantera nästa skov av lägesyrsel eftersom den då känner igen signalen.
Svår huvudvärk, förlamningar, hörselsymtom eller påverkan av tal- eller sväljförmågan ingår däremot inte. Det vanligaste är att insjukna tidigt på morgonen, efter att ha legat stilla med huvudet en natt. Typiskt är att få symtom vid yviga huvudrörelser: Att sitta upp i sängen, att lägga sig bakåt i sängen, att böja huvudet framåt för att borsta tänderna på morgonen, att luta sig framåt för att tvätta håret eller knyta skorna eller att göra sittupps eller kullerbyttor under ett gymnastikpass.
En del patienter utvecklar fobiska "undvikande" förhållningssätt och undviker notoriskt alla utlösande rörelser. De lägger sig aldrig i sängen utan att ha tre kuddar under huvudet.
Diagnos av godartad lägesyrsel. Hur kan en läkare se om man har lösa partiklar i balansorganet? Och hur kan man se i vilken av alla båggångar och i vilket av öronen felet sitter?
Balansorganens elektriska signalering är sammankopplad med de sex små muskler som styr ögonens riktning. En viss impuls från en sidans balansorgan kommer på så sätt att ge en särskild rörelse av bägge ögon. Yrselintresserade öronläkare har lärt sig känna igen dessa typiska ögonrörelsemönster.
Genom att studera ögats rörelser under en lägesutlöst yrselattack kan man konstatera i vilken båggång de lösa partiklarna finns. Detta förutsätter emellertid att en yrselattack kan provoceras fram vid undersökningen. Lösa partiklar i de bakersta båggångarna ger en skruvande och hoppande ögonrörelse. Har man lösa partiklar i den mellersta båggången blir ögonrörelserna däremot horisontella i samband yrselattackerna.
När läkaren vet var partiklarna befinner sig, kan partiklarna flyttas bort från det drabbade området med en speciell vridmanöver av patientens huvud.
Hur går behandlingen till? Vridmanövrarna är lätta att utföra och tar bara några minuter att genomföra. I regel behandlas man nedfälld öronläkarstol eller på en brits. Ibland vibreras eller knackas i skallbenet samtidigt under manövern. Det är för att partiklarna inte ska fastna i båggångens väggar under förflyttningen tillbaka till hinnsäcken.
Alla ovanstående patienter blev omedelbart av med sin lägesyrsel efter en sådan behandling.
Bertil har dock fått igen lösa partiklar i bakre vänster båggång i flera skov. Men istället för att ha veckolånga besvär har han lärt sig att bota sig själv genom att göra den för honom lämpade vridmanövern. Han har av sin läkare instruerats att göra manövern två gånger med tio minuters mellanrum vid återfall. När han genomför en sådan manöver är det väldigt viktigt att vrida huvudet i de rätta vinklarna.
Han brukar börja manövern med att sitta mitt i sängen. Sedan vrider han huvudet precis 45 grader åt vänster och ligger långt bakåt så att huvudet kan hänga ned bakåt utanför sängkanten. Då får han yrsel en kort stund. Med huvudet fortfarande hängande över sängkanten vrider han sedan långsamt huvudet över mot höger sida. Därefter lägger han sig på höger axel och vrider näsan mot golvet så att det blir en vinkel på 45 grader mellan näsryggen och golvet. Sedan sätter han sig upp med vridet huvud. Han har instruerats att ligga kvar i varje av dessa tre positioner i minst en minut innan han fortsätter manövern till nästa position. Se instruktioner med bilder:
Mer information om Epleys och Semonts manövrar
Ylva har en perfektionistisk personlighet, en personlighet med stora kontrollbehov. Sådana människor har betydligt svårare att hantera yrselsymtom. Ylva är så rädd för att framkalla nya yrselattacker, att hon helt ändrat levnadsstil. Hon undviker på ett överdrivet sätt alla snabba huvudrörelser och sover bara i halvsittande ställning. Hon kunde inte övertygas om att undersökas i ryggläge på balansmottagningen. Skräcken för att en provokation i ryggläge skulle utlösa en ny yrselattack var alltför stor. Först vid andra besöket gick hon med på en undersökning som kunde påvisa att hon hade godartad lägesyrsel med lösa kristaller i höger bakre båggång.
Hon behandlades och blev av med de lösa partiklarna. Hon har varit fri från återfall i 2 år och sover åter i ryggläge nattetid som andra människor.
Läs mer om mekanismerna vid godartad lägesyrsel p g a lösa partiklar i den bakre båggången
|