Plötsligt börjar en intensiv yrsel och han upplever tydligt en karusellkänsla där väggarna snurrar omkring honom från ena till andra sidan. Det känns som ögonen hoppar och har svårt att fokusera blicken klart. Han blir kallsvettig och kräks flera gånger. Minsta huvudrörelse gör honom mer illamående. Genom att ligga ned och blunda kan han lindra symtomen något, men snurrkänslan är kvar hela tiden.  Så fort att öppnar ögonen så ser han hur tavlan på väggen knyckaktigt rör sig från vänster till höger framför honom. Han kan visserligen stödja på benen men det är mycket svårt att gå rakt. Han upplever varken huvudvärk, förlamningar eller svårigheter att tala.

Efter en bedömning på akutmottagningen läggs han in på vårdavdelningen där han får dropp och stolpiller mot illamåendet. Efter ett dygn känner han sig något bättre och kan åtminstone själv ta sig till toaletten utan stöd av andra. I samband med alla huvudrörelser känns det dock som om det gungade till några sekunder i huvudet, som om "hjärnan hänger efter två sekunder". Dessutom är han väldigt trött och tagen.

På andra dagen får han träffa yrsel-sjukgymnasten. Hon lär honom ett särskilt träningsprogram som ska snabba på hans tillfrisknande. Övningen innebär att han ska röra huvudet i olika plan och omväxlande fokusera med blicken på några kryss som hon tejpat upp på väggen framför honom. Per blir snabbt trött av övningarna men förstår att de är viktiga.

Efter utskrivningen från sjukhuset är han sjukskriven 10 dagar. Han har instruerats att röra sig så mycket han orkar. Och det gör han genom att gå skogspromenader varje dag fastän han känner sig jättetrött och egentligen bara skulle vilka ligga stilla på soffan. Hans balans återkommer succesivt men tillfrisknandet går ojämnt och känns som en berg-och-dal-bana. Efter 2 veckor är han på jobbet igen. Han tycker balansen återkommit helt men upplever fortfarande en kort gungande isamband med alla snabba huvudrörelser.

Kommentar: Vestibularisneurit

 "virus på balansnerven"

Detta tillstånd för med sig att signalerna från det ena balansorganet plötsligt inte når fram till hjärnan. Orsaken är ett avbrott av balansnervens ledningsförmåga. Vad som orsakar detta är inte riktigt känt, men en del studier talar för att ett virus kan ligga bakom.

Tillståndet tycks kunna drabba vem som helst, men bara en enda gång under livet. Illamåendet kan vara uttalat och det kan vara svårt att få i sig vätska. Därför krävs ofta en eller några dagars inläggning på sjukhus med vätskedropp och medel mot illamåendet. Personer som har väldigt lätt för att bli åksjuka brukar också bli de mest sjuka av vestibularisneurit.

När den värsta yrseln lagt sig efter 2-3 dagar, är det viktigt att man tidigt börjar träna hjärnan till en om-programering efter skadan s k kompensation. Med kompensation menas hjärnans förmåga till omräkning av det nya styrkeförhållandet mellan de två balansorganen. När hjärnan lärt sig att öka signalinsläppet från den skadade svaga sidan samtidigt som den minskar signalflödet från den friska sidan så upplevs balansen normal igen.

Det är därför viktigt att röra huvudet aktivt så tidigt som möjligt efter en vestibularisneurit. En bra kompensationsträning kan illustreras med en tur i skogen för att plocka svamp. Då både böjer man huvudet framåt och i sidled samtidigt som ögat fokuserar blicken efter svampen.

Långdraget stillasittande eller sängläge efter en vestibularisneurit fördröjer däremot utläkningen. Medel mot illamående och åksjuka ska användas enbart under de första dygnen när yrseln är som värst. Därefter är det viktigt att dessa medel undviks, de försämrar hjärnans förmåga att kompensera skadan.

Läs mer om Vestibularisneurit (Netdoktor.se)

Läs om Vestibularisneurit (Yrsel.com)

Läs mer om behandlingen vid vestibularisneurit (Netdoktor.se)