6.

Anna-Carin, 45 år, har tidigare i livet haft mycket migrän-huvudvärk. Nu för tiden har migränanfallen blivit allt mer sällsynta. Anna-Carin kan sägas vara en typ A -person, en person som har många järn i elden samtidigt och som ställer höga krav på sig själv.

Sedan ett halvår har hon av och till märkt ett varierande dovt susljud i höger öra. Ibland upplever hon det mer som en lockkänsla eller som en känsla av en fyllnad i höger hörselgång. Hon har provat både Revaxör® vaxrengöring och att tryckutjämna örat, ingendera har dock kunnat påverka lockkänslan.

Efter att ha varit helt fri från lockkänsla i många veckor, återfår hon locket över höger öra en kväll, dessutom upplever hon under någon timme att hon känner sig diffust ostadig, tar snedsteg och känner sig lätt illamående som om hon var sjösjuk.

En vecka senare, en eftermiddag då hon både stressat och arbetat alldeles för hårt, ökar locket i höger öra påtagligt. Hon märker att hörseln är tydligt nedsatt över det örat och upplever samtidigt en brusande ton på höger sida. Straxt därpå börjar väggarna snurra. De snurrar runt henne som en karusell från höger till vänster och hon blir väldigt illamående och kräks. Hon kan möjligen känna ett visst tryck över tinningarna men upplever ingen egentlig huvudvärk och hon har varken svårt att svälja eller tala. Inte heller har hon svårt att röra på armar eller ben. Genom att ta stöd mot väggarna lyckas hon ta sig till ett vilrum på arbetsplatsen och somnar till slut med en papperskorg vid sin sida.

När hon vaknar fyra timmar senare, har snurryrseln försvunnit. Hörseln har blivit helt normal och brusljudet i höger öra har avtagit igen. Hon känner sig fortfarande ostadig och trött men kan gå rakt.

Påföljande vecka har hon fått tid hos en öronläkare. Ett hörselprov visar att Anna-Carin har en liten hörselnedsättning för bastonerna på höger sida. Hon får rådet att försöka stressa av och att minska intaget av salt. Dessutom genomförs en s k hjärnstamsaudiometri - ett test på hörselnervernas funktion. Testet visar att hörselnerven på höger sida är normal och öronläkaren meddelar Anna-Carin att orsaken till hennes yrselattacker beror på en svullnad i hennes högra inneröra.

7.
Kenneth, 35 år, är en framgångsrik affärsutvecklare på ett försäkringsbolag.
En dag får han plötsligt tydligt nedsatt hörsel på vänster öra och ett brusande öronsus. Han känner sig också överkänslig för vissa ljud i det örat.

Två timmar senare utbryter en yrselattack med snurrande väggar som varar flera timmar. Han tar sig till sin säng och kräks flera gånger. Efter attacken minskar öronsuset på vänstra sidan men locket för örat är kvar.

Under kommande månad får han ytterligare flera timslånga attacker med ökande lockkänsla i vänster öra, yrsel och illamående. En privatpraktiserande öronläkare utredde honom med hörselprov, balanstest med vattenspolning av öronen och med röntgen av hans hörselnerver. Därefter är han helt bra i 3 år. Hörseln blir helt återställd och han är fri från yrsel och obalans.

Under våren har han upplevt mycket stress. Hans syster har insjuknat i en allvarlig cancersjukdom, flera förändringar i hans arbetssituation har hastigt uppkommit och dessutom hinner han aldrig gå ner i varv på helgerna då hans hustru fullbokar helg efter helg med olika sociala projekt och släktträffar. Han känner sig aldrig riktigt utvilad och han sover sämre än tidigare.

Surrandet och hörselnedsättningen på vänster öra har återkommit men varierar kraftigt från dag till dag. Vissa dagar är hörseln ganska bra. Andra dagar kan han inte ens använda vänster örat för telefonering.
De senaste två veckorna har han haft timslånga attacker av yrsel med kräkningar nästan varannan dag. Någon timme innan yrseln bryter ut brukar surrandet öka i örat. Efter attackerna avtar surrljudet igen. Efter varje attack upplever Kenneth stor trötthet "som överkörd av tåget", en diffus ostadighet och en bomullskänsla i huvudet. Normalt arbete är nu inte möjligt längre och han blir sjukskriven av sin företagsläkare under två veckor och får prova en vätskedrivande medicin.

Två månader senare är hans hörsel fortfarande nedsatt på vänster sida men tillståndet känns stabilare och han slipper de kraftiga hörselvariationerna. Yrselattackerna har också glesats ut och nu var det två veckor sen sist. Det känns som om han håller på att återgå till normalt liv igen.

Kommentar: Menieres sjukdom

är en vanlig orsak till yrselattacker och samtidig hörselnedsättning. För att kallas för Meniereattack ska den drabbade ha upplevt flera symtom samtidigt: yrsel av ostadighets- eller karuselltyp, ensidig hörselnedsättning och ensidigt öronsus. Ofta har patienterna också en fyllnadskänsla och en ljudöverkänslighet i det drabbade örat.

Orsaken tros vara en störning av det drabbade innerörats vätskeomsättning. Men vad som egentligen orsakar tillståndet är fortfarande vetenskapligt pinsamt okänt. Det kan heller inte uteslutas att det som idag kallas Menieres sjukdom i själva verket är flera helt olika störningar men som alla ger samma symtom. Därför används ibland begreppet "Menieres syndrom" istället för "sjukdom" 

Meniereattackerna kommer ofta periodvis i skov. Däremellan kan man vara helt besvärsfri. Ofta, men knappast alltid, finns en koppling till ökande besvär i samband med en stressig livssituation. Emotionell stress tycks kunna utlösa en period med Meniereattacker hos många. Hos andra finns en påtaglig koppling till sjukdomen migrän som ju också i sig kan ge yrsel och övergående hörselsymtom från ett öra. Andra menierepatienter tycks ha en benägenhet att samla på sig vätska i kroppen, t e x utveckla bensvullnad. En del Menierepatienter som jag själv mött har visat sig vara notoriska chips- lakrits eller saltälskare.

Prognosen kan vara svår att förutsäga och varierar mellan olika personer. Någon vetenskapligt säkerställd patentlösning för alla patienter med Menieres sjukdom har fortfarande inte presenterats, men forskning kring sjukdomen pågår. Vätskedrivande medicinering är en vanlig behandling i tidigt skede av sjukdomen. I världen finns en uppsjö olika behandlingsmetoder och behandlingstraditionerna kan skilja sig åt mellan olika länder. Detta bekräftar dessvärre att någon enhetlig behandling som fungerar för alla med Menieres syndrom ännu inte hittats.

På lång sikt brukar yrselattackerna hos de flesta patienter glesa ut. Hörseln på det drabbade örat brukar däremot slitas ned och blir slutligen permanent dålig.

Om en Menieresjuk fastnar i ett långt skov av yrselattacker, blir ett normalt liv svårt. I dessa fall kan man få bra hjälp av en operation av innerörat eller en behandling som ska koppla ur det skadade balansorganet. En enda behandlingsform har visat sig kunna bota yrselattackerna vid Menieres sjukdom. Att denna behandling fungerar är vetenskapligt säkerställt. Man sprutar då in en eller flera doser av antibiotikan gentamycin i det drabbade örat och förstör därmed helt det sjuka balansorganet. Men för att hejda den successivt avtagande hörselfunktionen på det sjuka örat finns ännu ingen beprövad behandling.

Det kan vara bra att tala om för sin omgivning vad man lider av. Oron för nya yrselattacker är begriplig men måste bekämpas för att inte ta överhanden. Man kan söka stöd i olika patientnätverk t e x Meniereföreningen. Det kan också vara bra att knyta upp kontakten med en yrselkunnig läkare som kan följa sjukdomsförloppet över flera år.

Anna-Carin fick ytterligare fem Meniereattacker samma år. Efter att ha bytt till en mindre stressig arbetsplats var hon helt besvärsfri från både yrsel och lockkänsla i 2 år innan hon fick ett nytt skov. Kenneth har också lagt om till en lugnare livsstil och unnar sig helger med enbart spontana aktiviteter.