8.
Fredrik är 43 år. För fem år sedan drabbades han av en kraftig balansstörning. Väggarna snurrade runt honom på ett rytmiskt sätt i nästan 2 dygn. Han hade svårt att gå, kunde bara ta sig fram krypande på golvet och kräktes och mådde väldigt illa. Han blev inlagd på sjukhuset för dropp och mediciner mot hans illamående. Man gjorde en särskild balansundersökning (ett s k kaloriskt prov) där man spolade varmt och kallt vatten i hans öron. Det provet ska ha visat att kraften var tydligt nedsatt i det ena av hans balansorgan. Han fick diagnosen "virus på balansnerven" och var sjukskriven i två veckor. Han minns att det tog några veckor innan balansen blev normal och innan tröttheten förbättrades.

Sedan dess har han ibland kunnat uppleva att "det gungar till" i huvudet isamband med att han gör snabba huvudrörelser. För övrigt har han varit helt besvärsfri och han har inte upplevt några balansbesvär.

Sedan två månader tillbaka befinner han sig nu i en besvärlig skilsmässa som kompliceras av en vårdnadstvist. Han har varit både arg, ledsen och haft svårare att sova på nätterna. Numera vaknar han flera gånger varje natt och har svårt att somna om. 

Sedan omkring två månader har han fått tillbaka en del balansbesvär.
Inte det kraftiga snurryrseln han upplevde för fem år sedan. Snarare en mer ständig och varierande ostadighetskänsla. Snabba huvudrörelser ger numera alltid en tydlig känsla av gungande i en eller två sekunder, som om hjärnan hängde efter på något sätt. Ostadighetskänslan kan variera lite från dag till dag. Ostadigheten ökar tydligt när han stressar och när hans livssituation känns särskilt tung. På morgonen när han är utvilad har han minst besvär, men på eftermiddagen och kvällstid plågas han av ostadighetskänslor.

Kommentar: De kompensation

 efter skada på ett balansorgan

Hjärnan har en enastående kapacitet att programmera om och kompensera för olika störningar och skador i kroppen. Denna omprogrammering sker även efter störningar i ett balansorgan.

Fredriks skada på det vänstra balansorganet har kunnat läkas genom att hjärnan lärt sig räkna om och justera för att signal-inflödet är olika från de bägge balansorganen.

Hjärnan har lärt sig att öka signal-insläppet från den skadade svaga sidan samtidigt som den har minskat signal-flödet från den friska sidan. Denna s k centrala kompensation har fungerat utmärkt bra i fem år. Men i samband med stress, oro, nedstämdhet och dålig nattsömn har denna mekanism nu försämrats.

Fredriks tillstånd av skeva balanssignaler kompenseras dåligt av hans hjärna. Hans gamla balansstörning har "de"-kompenserats. Hans hjärna upplever åter en konflikt av att balansimpulserna är så olika från de två balansorganen. I samband med alla snabba huvudrörelser blir skillnaden särskilt tydlig.

Dekompensation är en vanlig orsak till att patienter med tidigare skador i balansorganen plötsligt försämras i samband med stress. Stressen kan vara såväl av psykisk som av fysisk natur.
Vanliga orsaker som sätter ned hjärnans arbetskapacitet och kompensationsförmåga är: Ångest och oro, nedstämdhet, depression, dålig kvalitet på nattsömnen, perioder med infektioner eller smärtupplevelser. Alkohol och många läkemedel t e x åksjuketabletter ger också en sämre kompensationsförmåga.

Fredrik förbättrades av balansträning med en yrselsjukgymnast. Dessutom förbättrade han hela sin fysiska och mentala kondition genom att börja motionera mer regelbundet. Insikten om orsakerna till hans ostadighetskänslor gjorde symtomen mer hanterbara. Hans oro och sömnstörningen förbättrades. Och efter att vårdnadstvisten lösts försvann yrselsymtomen helt.

Läs Krister Brantbergs artikel om mekanismer vid De-kompensation