9.
Per är en framgångsrik försäljningschef med höga krav på sig själv. Det går bra på jobbet men han har allt mindre tid för sig själv. Per har tidigare alltid varit kärnfrisk och han är van att ha kontroll både över sitt eget liv och över sin omgivning.

Sedan flera år tillbaka har hans nattsömn varit dålig, på sista tiden mycket dålig. Han har svårt att somna in på kvällen och vaknar dessutom flera gånger under natten. Han har ofta en måttlig och varierande huvudvärk över pannan, den känns som en trång mössa. Huvudvärken ökar fram på dagen och ökar vid stress.

Sedan över ett halvår upplever han en diffus känsla av ostadighet. Inte så att det snurrar runt omkring honom, snarare upplever han att det gungar eller snurrar inom honom själv. Även om han känner sig som berusad när han går, så har hans omgivning aldrig kommenterat att han går ostadigt. Ibland har han ett behov av att ta stöd mot föremål i omgivningen. Bäst mår han på förmiddagarna, men fram på eftermiddagen och när han utsätts för stress, ökar yrsel-känslan. Ofta får han också mer huvudvärk när yrseln ökar. Helt bra från yrseln är han nästan aldrig. Även minne och koncentrationsförmåga sviker honom till och från.

Han brukar jogga 5 km två gånger i veckan, tränar styrketräning och spelar squash på helgerna. Just i samband med dessa aktiviteter upplever han möjligen att besvären är helt borta. Han har också märkt att han känner sig lite bättre när han druckit ett eller två glas vin.

Han har inte känt svår huvudvärk, märkt några ensidiga hörselfenomen, förlamningar eller känselstörningar i kroppen.

Sista tiden har Per känt sig alltmer desperat över att yrseln aldrig försvinner. Han har varit hos husläkaren som tog EKG och en mängd olika blodprover, han har varit hos en specialistläkare i neurologi och genomgått röntgen av hjärnan. En infektionsläkare utredde honom med fästingprover och tog prover på hans ryggmärgsvätska. Dessutom har han undersökts av en öronläkare och en hjärtläkare. Alla undersökningar har varit normala och alla de läkare han träffat säger att prover och resultat är hur bra som helst. Per känner en allt större oro inför att ingen hittar något fel på honom.

10. 

Johanna, 32 år, har de senaste åren arbetat som IT-samordnare på ett börsbolag men är nu långtidssjukskriven med diagnosen "utbrändhet". Hon har tidigare haft panikångestattacker, korta attacker av intensiv overklighets och yrselkänsla.

Johanna har en ständig känsla av att det gungar inuti huvudet eller också som om huvudet satt i en glasburk, avskärmad från omvärlden. Det känns, som om hon inte kan gå rakt, men omgivningen har inte kommenterat att hon skulle se vinglig ut.

Hon har fått svårt att ta initiativ, att koncentrera sig och hon känner sig allmänt lustlös och uttröttad. Ingenting känns roligt längre. Ostadigheten varierar, ibland tänker hon inte på den. Helt borta är den dock aldrig. Tydligt är i alla fall att gungandet ökar så fort hon anstränger sig fysiskt eller psykiskt.

Allra värst är det att åka tunnelbana, gå över broar, vistas på öppna stora platser som t e x torg, stora varuhus eller platser där många föremål rör sig samtidigt. Alla slags syn- och ljudimpulser känns jobbiga och hon skulle helst vilja låsa in sig i ett mörkt rum och bara vara ifred.

hon har svårt att komma ihåg saker och känner sig allmänt splittrad i sin koncentrationsförmåga. Dessutom sover hon bara fyra timmar per natt och vissa nätter inte alls. Hon undviker att gå ut och tillbringar mest tid på sin säng eller i soffan framför TV:n. Hon har också fått problem med spänningar och värk i nacken och i skuldrorna. Hon har röntgat hjärnan, nacken och tagit massor av blodprover. Alla undersökningar har varit normala.

Kommentar: "Psykyrsel, Fobisk yrsel, Spänningsyrsel"

Uttrycket "spänningsyrsel" har använts i de nordiska länderna men beteckningen är missvisande. Namnet beskriver psykiska spänningar som orsakar yrsel men begreppet har också använts på sådant sätt som om muskulära spänningar skulle kunna vara utlösande.

Internationellt används istället begreppet "fobisk postural yrsel" vilket betonar att orsaken till yrseln främst ses som en psykisk anspänning, ofta med en koppling till rädsla för att tappa kontrollen och falla.

Symtomen kan vara del i en mer eller mindre utvecklad ångestsjukdom. Ibland finns även inslag av panikångestattacker och ibland symtom som torgskräck.

Så här kan man tänka sig hur en psykisk spänning kan ge upphov till spänningsyrsel:
Ett fungerande balanssystem kräver en väldigt noggrann sammanställning av inkommande balanssignaler från framför allt ögonen, balansorganen och led- och känselkropparna. Denna sammanställning "integration" sker i hjärnan och leder fram till en balansbild.

Inkommande balansbild jämförs sedan med en förväntad lagrad balansbild som tas fram beroende på i vilken aktivitet vi befinner oss i. Hela denna datorprocess kräver en mycket god hjärnkapacitet.

Om hjärnkapaciteten sätts ned av "hjärnstress" blir balansbilden och dess koordination helt enkelt inte exakt och en upplevelse av ostadighet uppkommer.

Man kan då uppleva en diffust gungande känsla och en känsla av ostadighet och osäkerhet. Mest i stående och gående men det kan även gunga när man ligger i sängen och ska försöka somna. Besvären har en varierande intensitet men de försvinner inte helt. En del intar ett undvikande beteende och rör så lite som möjligt. Ofta förvärras symtomen i situationer där ögonen registrerar många rörliga objekt, s k optisk stress. En sådan typsituation är ett fullsatt varuhus där många människor rör sig. Likaså försämras många vid gång över stora öppna platser eller vistelser på kommunala färdmedel t e x i tunnelbanetåg och på t-baneperonger. Spänningsyrsel kan vara ett delsymtom hos patienter med panikångestsyndrom.

Alkohol i små mängder och lugnande medel brukar snarare förbättra symtomen. Inte sällan finns en koppling till samtidig spänningshuvudvärk eller andra muskelspänningar i kroppen.

Vanliga påverkbara orsaker till nedsatt hjärnkapacitet , "hjärnstress" eller "uttröttad hjärna" är brist på sömn, dålig sömnkvalitet, oro och depression. En annan stressfaktor för hjärnan är att uppleva smärta.

Innan man kan påstå att en diffus ostadighetsyrsel är orsakad av psykisk spänning, måste naturligtvis kroppsliga störningar och sjukdomar uteslutas först. T e x ger många störningar i balansorganen en generell ostadighetskänsla.

Både Per och Johanna blev av med sin "spännings"yrsel. Johanna fick hjälp av en medicin mot depressioner, s k SSRI-medicin, som hon använde i fyra månader. Den fick henne att sova på nätterna och hjälpte hennes hjärna att sammanställa intrycken på ett korrekt sätt igen. För Per räckte insikten om sammanhangen för att symtonen skulle bli hanterbara.

Läs Mikael Karlbergs artikel om "spännings"yrsel

"Yrselångest"

Ibland uppkommer psykiskiskt utlöst yrsel efter det man genomgått en fysisk störning i balansorganen. Detta fenomen kallas "yrselångest" eller "öronångest". En amerikansk undersökning kunde påvisa att 2/3 av patienter med psykiskt utlöst yrsel hade insjuknat efter en period av fysisk störning i något av balansorganen.

Det kan vara bra att genomgå en utredning på balansmottagning för att klarlägga om yrselsymtom är enbart är ett psykiskt symtom eller om man kan härleda denna psykyrsel till en fysisk störning i något av balansorganen.

Om man kan påvisa det senare sambandet brukar många patientenr uppleva en stor lättnad.