En förmiddag i maj är hon på väg till ett köpcentrum för att handla. Hon parkerar bilen på en jättestor parkeringsplats. Utan förvarning får hon plötsligt en våldsam attack av yrsel och obehagskänsla i hela kroppen. Det känns som hon ska svimma. Hon känner ett tryck över bröstet och magen och känner ett kraftigt bultande hjärta. Hela kroppen skakar.

Hon rusar ut ur bilen för att få frisk luft. Hon kräks en gång. Hon är helt säker på att hon ska dö här. En kvinna lyckas lugna henne något och ringer efter en ambulans. Inom några minuter har attacker gått över igen.

På akutmottagningen undersöks hon med olika blodprover, EKG och röntgen av lungorna. Efter några timmar får hon lämna sjukhuset. Hon mår nu egentligen ganska bra igen. Läkaren meddelar att alla prover är bra. - Inga tecken på hjärtinfarkt eller annan allvarlig sjukdom "- det är nog bara stress"

En liknande attack återkommer dock redan påföljande vecka. Hon ligger och vilar på soffan framför TVn. Som en blixt från klar himmel får hon plötslig en intensiv ångest, kallsvett, hjärtklappning, svårt att andas och upplever att allt snurrar runt för henne. Väggarna står dock stilla. Snarare känns det som om hon tappar fotfästet på något sätt. Det känns viktigt att hålla ögonen öppna och hålla kontroll på det som är omkring henne. Om hon blundar ökar snurrkänslan. Attacken känns oerhört skrämmande och overklig. I ambulansen känner hon stickningar i bägge händerna.

Hon undersöks åter av en jourläkare och denna gång även av en hjärtläkare på sjukhusets akutmottagning. Ingen av läkarna hittar några fel på henne och ger henne rådet att återvända hem och "stressa av". Anna upplever att de inte tar hennes svåra tillstånd riktigt på allvar.

Attackerna förändrar hennes liv. Hon känner sig ständigt på helspänn inför nya attacker. Det värsta hon kan tänka sig är, om hon skulle få en attack där hon inte snabbt kan gå undan till ett vilrum eller till en toalett. Därför har hon börjat undvika platser och situationer där hon inte snabbt skulle kunna avvika om hon överfölls av en ny attack: på en fullsatt tågperrong, i en folksamling, i en kö av människor eller på en fullsatt tunnelbanevagn. Hon undviker också stora öppna platser. Stora torg och stora varuhus ger henne en tydlig obehagskänsla.

Kommentar: Panikångestattack

Panikångest är vanligt. Uppskattningsvis upp till 3% befolkningen har någon gång drabbats av en sådan attack. Dessa attacker är helt och hållet utlösta av psyket och kan drabba vem som helst. Panikångest är vanligare hos kvinnor än män och många insjuknar redan i tonårsåldrarna.

Attackerna börjar plötsligt och brukar snabbt nå sin kulmen. Inom 5 till 10 minuter har attacken gått över igen. Attackerna kan medföra en kaskad av olika symtom: Hjärtklappningar, svettningar, darrningar och skakningar, snabb ytlig andning, känslan av att kvävas, obehag i bröstet eller i magen, yrsel och overklighetskänsla, kraftigt illamående, dödsskräck, domningar eller stickningar i armar och ben eller värmevallningar i kroppen.

Många patienter söker sjukvården enbart för de akuta fysiska symtomen, fram för allt från hjärtat. Inte ovanligt är att skräcken och ångestupplevelserna runt attackerna tonas ned av patienterna. Patienterna känner sig ofta missförstådda av läkare som viftar bort deras upplevda livshotande symtom som "bara stress". Många drabbade kan också ha symtom som vid spänningsyrsel mellan attackerna.

En del patienter med denna vanliga störning har mycket svårt att acceptera att de drabbats av en psykiskt utlöst reaktion. Trots omfattande utredningar med normala fynd och prover kan de fortsätta en lång vandring mellan olika läkare med långdragna utredningar för att försöka finna en kroppslig förklaring till attackerna. Ångest upplevs av många helt enkelt inte som ett riktigt rumsrent symtom.

Anna fick slutligen sin diagnos av sin husläkare. Genom en ändrad livsföring, avslappningsträning och en period med kognitiv beteendeterapi hos en psykolog blev hon fri från sin panikångest.
Många patienter med panikångest botas idag av effektiva mediciner, s k SSRI-mediciner. Studier har visat att en kombination av kognitiv beteende terapi och läkemedel ger den allra bästa effekten mot panikångest.

Läs mer om panikångest                           

http://www.sps.nu/        

http://home.swipnet.se/~w-45740/ http://www.aftonbladet.se/vss/halsa/story/0,2789,11524,00.html

http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=165