11.
Eva-Lena, 47 år, är sjuksköterska och har delvis en orgelbunden arbetstid med skiftgång, även nattetid. Hon har alltid haft lätt för att bli åksjuk och hon undvek karuseller redan som barn. Hon är beroende av kaffe och dricker minst sex koppar om dan.

Under 17 till 20 års åldern hade hon besvär med återkommande migänanfall. Då fick hon halvsidig pulserande och kraftig huvudvärk, blev ljusöverkänslig och kraftigt illamående. Ofta låg hon då utslagen och vilade i mörka rum. Numera upplever hon sällan huvudvärk. Däremot har hon fortfarande svårt att tåla sjögång. Hennes pappa har besvär av återkommande migränhuvudvärk.

Nu söker hon på yrselmottagningen för att utreda varför hon har haft tre yrselattacker under det senaste halvåret. 

Vid dessa tillfällen har hon insjuknat med en generell överkänslighet för ljus och ljud som sedan övergått till en upplevelse av stark yrsel och svårigheter att gå rakt och hålla balansen. Under yrselattackerna upplever hon ibland att föremål rör sig från ena till andra sidan framför henne, som om hon stod framför en karusell. Det kan vara svårt att fokusera blicken. Hon blir otroligt illamående och kallsvettig och har vid två av tillfällena kräkts häftigt.

Under attackerna vill hon helst vila i ett mörkt tyst rum och blunda. Bäst är det att somna en liten stund. Hon undviker alla huvudrörelser då de känns otäcka. Huvudvärk brukar hon inte ha men däremot en dov tryckande känsla i huvudet.

Vid två tillfällen varade attacken några timmar men vid det senaste tillfället var hon sängbunden i över två dygn innan illamåendet och yrseln gav vika. Vid samtliga tillfällen har hon insjuknat på helgerna eller under ledig tid efter jobbpass. 

Vid ett tillfälle insjuknade hon när hon vistades i bländande solljus i en skidbacke i fjällen. Vid ett annat tillfälle misstänker hon att en stark luktsensation kan ha utlöst anfallet.

Under de senaste månaderna har hon också upplevt konstiga ögonfenomen. Synfältet kan plötsligt påverkas så att hon inte ser klart. Inom några minuter kan ett ljussken utvecklas i kanten av synfältet och sedan växer det sig större och större samtidigt som det flyttar sig mot centrum så att hela synfältet påverkas. Därefter kan det omvandlas till vassa kanter och Z-linjer som sitter i under en kvart eller 20 minuter ytterligare. Ibland kan hon uppleva ljusblixtar och ibland mörka prickar för ögonen.

Kommentar: Migränrelaterad yrsel

Migrän är en vanlig och ärftlig sjukdom som hos de flersta ger timslånga attacker av kraftig huvudvärk och illamående. De flesta förknippar migrän enbart med attacker av huvudvärk och illamående men migrän kan alltså även ge helt andra symtom.

Överkänslighet för sensoriska intryck som ljus, ljud och lukt är typisk för migrän. Den drabbade vill under attackerna helst vila i ett mörkt och tyst rum och kan mellan attackerna uppleva obehag i miljöer med starkt ljus. Migrän tycks också föra med sig en tydligt ökad benägenhet för åksjuka. Migrän tycks alltså påverka även balansorganen att bli överkänsliga.

Det är vanlig att migränsjukdomen ändrar karaktär under livet. Istället för de typiska symtomen med huvudvärk kan helt andra symtom med b l a yrsel uppstå. I många fall förekommer då ingen huvudvärk alls.

Många migränpatienter kan ha en s k aura, en förkänning inför huvudvärksattacken. Denna föraning tros bero på att vissa av hjärnans blodkärl förändrar sig och inflammeras och förorsakar en övergående syrebrist i vissa delar av hjärnan. Migränmekanismerna är komplexa och inte kända i detalj.

Det vanligaste symtomet under auran är en övergående synstörning, med upplevelsen av störningar i delar av synfältet eller att man ser i vassa zick-zack mönster. Hos vissa migränpatienter kan auran istället upplevas som kraftig yrsel.

Buchholz 2002 Heal your headache

Migrän är en underskattad orsak till yrselsymtom.

Förändringar i blodkärlen s k migränreaktioner tycks kunna försiggå i allas våra huvuden men bara vissa av oss får migränsymtom. Vi tycks vara utrustade med olika höga tröklar för att utlösa migränsymtom.

Avslappning efter föregående psykisk eller fysisk stress brukar vara utlösande. Därför är migränsymtom särskilt vanliga på fredagkvällar och under helger. Vissa typiska triggers kan utlösa migränreaktioner. Rödvin, grönmögelost, koffein och choklad är kända födoämnestriggers. Stress, brist på sömn eller för mycket sömn, oregelbundna måltider, låg blodsockerhalt, väderleksomslag till lågtryck, p-piller, hormonförändringar t e x menstruation och ägglossning, bullerljud, hetta och bländande starkt ljus är andra. En yrseldagbok kan hjälpa till att identifiera eventuellt utlösande triggers.

Många migränpatienter kan bättras av livsstilsomläggning mot ett sundare och mer regelbundet leverne. Framför allt är det viktigt att sova regelbundet och ungefär lika mycket åt gången samt att man är fysiskt aktiv på ett regelbundet sätt. Det första rådet till en migränpatient brukar alltså vara att minska mängden identifierbara migrän triggers.

Eva-Lena förbättrades av sluta med skiftjobb och att lägga om kosten och hon dricker numera bara koffeinfritt kaffe. Hon blev noggrannare med att inta måltider och mellanmål mer regelbundet och började motionera tre gånger i veckan. 

Vid mycket täta migränsymtom kan det bli tal om förebyggande läkemedel t e x betablockerare, valproat eller pizotifen. Alternativa behandlingar är s k calciumantagonister eller antidepressiva läkemedel. 

Mest kunskap om migränsjukdomen finns hos specialistläkare i neurologi.

Kunskapen om migränrelaterad yrsel är relativt ny och sprids framförallt från mottagningar specialiserade på yrsel- och balanssjukdomar.