2004-03-21
22.
Helena, 44 år kommer från en släkt där många insjuknat med stroke. En förmiddag när hon pysslar i trädgården drabbas hon plötslig av kraftig yrsel. Utan förvarning blir hon plötsligt kraftigt illamående och kräks upprepade gånger. Hennes upplevelse är att omgivningen rör sig i mycket snabb takt åt ena sidan, som en karusell. Snurrandet ökar isamband med vissa huvudrörelser. Hon har också svårt att se klart eftersom hon ser dubbelt åt vissa riktningar. Hon kan inte själv stå på benen och hon har svårt att hitta ord. Dessutom känns händerna fumliga. Hon lyckas ta sig in till huset och hennes man ringer efter en ambulans.
Yrseln ökar när hon gör hastiga huvudrörelser och när hon lägger huvudet åt höger. Hon får också en dov huvudvärk som hon aldrig tidigare har upplevt. Hon kan inte stå på sina ben, inte ens om hon tar stöd av väggen. När hon försöker stå faller hon hela tiden mot höger sida. Hon kräks häftigt och upprepade gånger. Hon känner sig jättetrött. Alla slags rörelser är svåra att koordinera för henne. När läkaren på akutmottagningen ber henne att peka rakt på nästippen med sin vänstra hand, missar hon grovt flera gånger.
Kommentar: Infarkt i lillhjärnan
Magnetresonanstomografi (MRT) av Helenas hjärna kunde påvisa en liten infarkt i lillhjärnans högra del (det vita skuggiga området längst ned till höger)
Lillhjärnan har en viktig funktion i balanssystemet. Lillhjärnan ansvarar för en stor del av koordination och finmotorik så att rörelser med armar och ben blir smidiga istället för ryckiga och grova.
En stor infarkt i lillhjärnan ger en plötsligt intensiv yrsel med illamående. Det brukar vara mycket svårt att stå på benen och oftast vill den skadade falla åt skadesidan.
Vid mindre infarkter blir symtomen mindre dramatiska. Då kan lägesrelaterad yrsel, diffus ostadighetskänsla och lätt talpåverkan eller en fumlighet i fingrarna vara de enda symtomen. Vid dessa tillstånd krävs en skärpt undersökare för att tidigt få den rätta diagnosen.
Det kan vara svårt att särskilja en infarkt i lillhjärnan från störningar i balansorganen. En orsak är att symtomen ibland kan likna dem vid lägesyrsel. Små infarkter i lillhjärna eller hjärnstam syns sällan om en hjärnröntgen (CT) som görs direkt efter insjuknandet. Ibland kan man ibland se infarktområdet på en hjärnröntgen (CT) som görs några dagar efter insjuknandet. Men de allra bästa förutsättningar för att undersöka området för lillhjärna och hjärnstam uppnås bara med en magnetkamera undersökning (MRT). Sådan undersökning kan dock sällan erbjudas omedelbart på en akutmottagning.
Helenas hjärna undersöktes med magnetröntgen dagen efter det hon insjuknat. Vid undersökningen framträdde tydligt en färsk infarkt i området för högra nedre delen av hennes lillhjärna. På sjuhuset kunde man också konstatera ett kraftigt förhöjt blodtryck. Blodtrycket normaliserades efter läkemedelsbehandling.
Helena kunde lämna sjukhuset efter en vecka. Med sjukgymnasternas hjälp kunde hon träna upp sin gångförmåga igen. Dubbelseendet förbättrades men är fortfarande kvar om hon tittar uppåt höger.
|
