Yrseln ökar när hon gör hastiga huvudrörelser och när hon lägger huvudet åt höger. Hon får också en dov huvudvärk som hon aldrig tidigare har upplevt. Hon kan inte stå på sina ben, inte ens om hon tar stöd av väggen. När hon försöker stå faller hon hela tiden mot ena sidan. Hon kräks häftigt och upprepade gånger. Hon känner sig jättetrött. Alla slags kroppsrörelser är svåra att ko-ordinera för henne. 

På akutmottagningen får hon först höra att hon drabbats av "virus på balansnerven" men strax senare blir hon undersökt av en yngre läkare som känner till en ny undersökningsmetod för att bekräfta eller utesluta virus på balansnerven. Han ber henne fokusera på hans nästipp och gör samtidigt en knyckliknande huvudrörelse. När han ber henne att peka rakt på sin egen nästipp missar hon grovt flera gånger. Därefter läggs hon in på sjukhuset stroke-avdelning för noggrann övervakning.

Kommentar: Infarkt i lillhjärnan

Magnetresonanstomografi (MRT) av Helenas hjärna kunde påvisa en liten infarkt i lillhjärnans högra del (det vita skuggiga området längst ned till höger)

Lillhjärnan har en viktig funktion i balanssystemet. Lillhjärnan ansvarar för en stor del av koordination och finmotorik så att rörelser med armar och ben blir smidiga istället för ryckiga och grova.

En infarkt i lillhjärnan ger en ur- plötsligt intensiv yrsel med illamående. Det brukar vara mycket svårt att stå på benen och oftast vill den skadade falla åt skadesidan.

Vid mindre infarkter blir symtomen mindre dramatiska. Då kan lägesrelaterad yrsel, diffus ostadighetskänsla eller en fumlighet i fingrarna vara de enda symtomen. Vid dessa tillstånd krävs en skärpt undersökare för att tidigt få den rätta diagnosen.

För alla tillstånd med yrsel som börjar plötsligt och som ger den drabbade stora svårigheter att gå och stå själv rekommenderas en omedelbar kontakt med sjukvården.
Det kan vara svårt att särskilja en infarkt i lillhjärnan från störningar i balansorganen, framför allt från "virus på balansnerven". En enkelt test (impulstest) har visat sig vara ett bra hjälpmedel för att kunna urskilja ovanliga elakartade från de oftast godartade yrseltillstånden. Impulstestet används av allt mer akutläkare.

Mindre infarkter i lillhjärna eller hjärnstam syns sällan vid en hjärnröntgen (CT) som görs direkt efter insjuknandet. Ibland kan man ibland se infarktområdet på en hjärnröntgen (CT) som görs en eller två dagar efter insjuknandet ¤). Men de allra bästa förutsättningar för att undersöka området för lillhjärna och hjärnstam uppnås med en magnetkamera undersökning (MRT). Sådan undersökning kan dock sällan erbjudas omedelbart på en akutmottagning.

Helenas hjärna undersöktes med magnetröntgen dagen efter det hon insjuknat. Vid undersökningen framträdde tydligt tecken på en färsk infarkt i området för högra nedre delen av hennes lillhjärna. På sjukhuset kunde man också konstatera ett kraftigt förhöjt blodtryck. Blodtrycket normaliserades efter läkemedelsbehandling.

Helena kunde lämna sjukhuset efter en vecka. Med sjukgymnasternas hjälp kunde hon träna upp sin gångförmåga igen. Men det tog henne flera veckor. 

¤) Akuta blödningar i lillhjärnan brukar däremot synas bra på en skiktröntgen (CT) av hjärnan redan under dagen för insjuknandet.

> Rekommenderad handläggning i sjukvården av drabbade med pötslig yrsel (för vårdpersonal av Dr Mikael Karlberg ÖNH kliniken Lund - Läkartidningen 2010)