Yrseln ökar när hon gör hastiga huvudrörelser och när hon lägger huvudet åt vänster. Hon får också en dov huvudvärk som hon aldrig tidigare har upplevt. Hon kan inte stå på sina ben, inte ens om hon tar stöd av väggen. När hon försöker stå faller hon hela tiden mot vänster sida. Hon kräks häftigt och upprepade gånger. Alla slags rörelser är svåra att koordinera för henne. Hon kan inte klara när läkaren på akutmottagningen ber henne att peka rakt på nästippen med sin vänstra hand.

Kommentar: Infarkt i lillhjärnan

Magnetresonanstomografi (MRT) av Gunvors hjärna kunde påvisa en liten infarkt i lillhjärnans högra del (det vita skuggiga området längst ned till höger)

Lillhjärnan har en viktig funktion i balanssystemet. Lillhjärnan ansvarar för en stor del av finkoordination och finmotorik så att rörelser med armar och ben blir smidiga istället för ryckiga och grova.

En infarkt i lillhjärnan ger alltid en plötsligt intensiv yrsel med kraftigt illamående. Det brukar vara mycket svårt att stå på benen och oftast vill den patienten falla åt skadesidan.

Det kan ibland vara svårt att särskilja en infarkt i lillhjärnan från störningar i balansorganen. En orsak är att symtomen ibland kan likna dem vid lägeyrsel. Dessutom syns inte alltid en infarkt i lillhjärnan på en hjärnröntgen som görs direkt efter insjuknandet. Däremot brukar man kunna se infarktområdet tydligt på en hjärnröntgen som görs några dagar efter insjuknandet.

Gunvors hjärna undersöktes med magnetröntgen. Vid undersökningen framträdde en tydlig infarkt i området för högra nedre delen av hennes lillhjärna. Man kunde också konstatera ett kraftigt förhöjt blodtryck. Blodtrycket normaliserades efter läkemedelsbehandling.

Gunvor kunde lämna sjukhuset efter en vecka. Med sjukgymnasternas hjälp kunde hon träna upp sin gångförmåga igen, men använder numera alltid rollator när hon går ut för att handla.