Fobisk postural yrsel / Kronisk subjektiv yrsel / Visuell vertigo / Spänningsyrsel / Panikångest / Depression

Vad är det?

Dessa olika benämningar används för att beskriva yrsel som inte kan förklaras av någon underliggande skada i balanssystemet. Yrseln är av ostadighetstyp med en rädsla för att tappa balansen och falla. Ofta förekommer också korta attacker av intensiv yrsel, åtföljt av ångest eller intensivt obehag. Besvären förvärras på vissa platser t e x torg, snabbköp, broar eller situationer t ex restauranger och folksamlingar.

Denna typ av yrsel uppstår antingen som ett följdtillstånd till andra yrselsjukdomar eller är en del i en ångest- eller depressionssjukdom.

Vad är orsaken?

Redan när man säger ”han / hon är ur balans” för att beskriva att någon mår psykiskt dåligt förstår man att balanssinnet och ”själen” är intimt sammankopplade. Kopplingen går åt båda hållen - yrselsjukdomar kan leda till ångest och depression / ångest- och depressionssjukdomar har ofta yrsel som framträdande symtom. Exakt hur detta går till vet vi inte. Däremot vet vi att balanssystemet har mycket framträdande förbindelser med de delar av hjärnan som svarar för vårt känsloliv (limbiska systemet).

Besvären uppstår ofta som följd av annan yrselsjukdom t ex godartad lägesyrsel eller vestibularisneurit, som gör att man blir medveten om att man har ett balanssinne eller att balanssinnet blir känsligare. De kan också uppstå efter en period av annan sjukdom eller en period med psykisk belastning eller stress.

Ibland är yrseln en direkt effekt av en ångest- eller depressions-sjukdom, vanligen panikångestsyndrom med eller utan agorafobi (torgskräck). Dessa tillstånd är mycket vanliga som orsak till yrsel, ffa hos personer i arbetsför ålder och kan ge långvariga besvär om de inte behandlas.

Som framgår av rubriken med de många olika benämningarna är läkarna inte riktigt överens om hur tillstånden ska benämnas. Dessutom överlappar de olika tillstånden varandra.

Vad är symtomen?

Det mest framträdande symtomet är en känsla av ostadighet när man går och står och en rädsla för att man ska trilla eller se ut att vara berusad. Det är dock mycket sällan som man verkligen trillar och slår sig.

Dessutom uppstår ofta plötsliga sekundkorta attacker av intensiv yrsel åtföljda av ångest och obehag. Attackerna och besvären kommer på speciella platser eller i vissa situationer och man börjar undvika dessa. Till slut vågar man inte gå ut ensam. Eftersom man spänner sig för att kontrollera balansen uppstår ofta värk i musklerna i nacken, ryggen och benen. Därmed kan man tro att man fått nackutlöst yrsel.

Vad är behandlingen?

Framförallt måste en noggrann utredning göras för att påvisa eller utesluta underliggande orsaker till yrsel. Om allvarlig sjukdom utesluts minskar ofta oron och därmed också yrseln. Själv kan man, genom att i ökande utsträckning utsätta sig för de obehagliga rörelser, platser och situationer som utlöser yrseln, inse att inget farligt händer och därmed ”lära” kroppen att inte överreagera.(ref till vest rehab).

Medicinsk behandling med s.k. SSRI-preparat har revolutionerat behandlingen av ångest- och depressionssjukdomar. Beteendeterapi ger också bra resultat men det råder stor brist på terapeuter. Om man har mycket muskelspänningar med värk i nacke och rygg kan sjukgymnastik lindra.

Var får man hjälp?

I första hand hos familje- / distriktsläkare eller psykiatrisk öppenvård. Ofta behövs remiss till öronläkare eller neurolog för utredning om huruvida annan yrselsjukdom utlöst eller komplicerar tillståndet.

Av Mikael Karlberg, överläkare vid ÖNH kliniken Universitetssjukhuset i Lund