Godartad lägesyrsel
p g a lösa partiklar i mellersta båggången
av Christian Geisler, specialistläkare audiologi och öron-näsa-hals inriktning yrselsjukdomar

Vad är det?

I samband med yrselattackerna medför denna störning ofrivilliga ögonrörelser i horisontell ledd. Eftersom sjukdomen ”virus på balansnerven” har liknande ögonrörelsefynd förväxlas sjukdomarna ibland. För att kunna ställa rätt diagnos är det viktigt att läkaren undersöker patientens ögonrörelser i flera olika kroppslägen.

Vad är orsaken?

Orsaken är inte känd. En framträdande teori är att de kristaller som normalt ska finnas i hinnsäckarna plötsligt kan lossna och sedan falla ned och ansamlas i någon av båggångarna.

Ofta börjar besvären när huvudet varit stilla en tid, typiskt är att insjukna efter en natt i sängläge. De lösa kristallerna har då ansamlats i en klump i den drabbade båggången. Om man nu gör en huvudrörelse kommer kristallerna med tyngdlagens hjälp att röra sig en bit i båggången. Denna rörelse påverkar kraftigt båggångens svängdörrsliknande känselspröt.(s k båggångsreceptor eller cupula). Följden blir en intensiv signal från det drabbade balansorganet till hjärnan. Impulsen påverkar ögonen till att göra ryckiga rörelser s k nystagmus och man upplever att omvärlden snurrar runt. Yrseln varar bara så länge kristallerna är i rörelse. Om huvudet hålls helt stilla så upphör karusellyrseln snabbt igen.

De främmande och häftiga balanssignalerna från det ena balansorganet gör hjärnan förvirrad. Det är vanligt med symtom, liknande dem som upplevs vid sjösjuka eller åksjuka: Diffus ostadighetskänsla, illamående, svårigheter att fokusera blicken och att gå rakt.

Patienter med andra störningar i ett öra drabbas oftare av lägesyrsel. Det gäller t e x patienter med en ensidig hörselnedsättning, Menieres sjukdom eller de som tidigare genomgått "virus på balansnerven".

Personer som slagit i skallen hårt insjuknar ofta med godartad lägesyrsel inom de närmaste dygnen efter skadan. Kvinnor drabbas betydligt oftare än män.

Vad är symtomen?

I regel insjuknar man tidigt på morgonen, ofta medan man fortfarande befinner sig i sängen. Efter att ha gjort en huvudrörelse i sidoläge eller efter att ha lyft huvudet från kudden, insjuknar man med en kort och välavgränsad yrselattack.

Yrselattacken är intensiv, i regel med en känsla av att väggarna snurrar runt. Vid lösa partiklar i mellersta båggången varar yrselattackerna upp till 20 – 30 sekunder. Det är betydligt längre än vid kristallsjuka i bakre båggången som brukar gå med attacker på 5-10 sekunder. Genom att vrida tillbaka huvudet och hålla det helt stilla, kan man få väggarna att sluta snurra.

De flesta patienter upplever även en generell ostadighets- och osäkerhetskänsla, svårigheter att gå helt rakt, illamående och ofta kräkningar. Det brukar vara svårt att fokusera blicken.

Alla slags huvudrörelser kan utlösa nya attacker eftersom kristallerna då rör sig en bit i båggången. Framför allt huvudrörelser i sidled och i framåt-bakåt-planet kan ge nya attacker av snurryrsel.

Svår huvudvärk, svårigheter att tala normalt eller att svälja, förlamningar, domningskänslor eller hörselfenomen från ett öra i samband med yrseln, ingår inte vid godartad lägesyrsel.

Vad är behandlingen?

De flesta som upplever de här symtomen för första gången blir förskräckta och oroliga. Därför bör man ta kontakt med en läkare för att få misstanken om lösa partiklar i balansorganen bekräftad och på samma gång utesluta andra orsaker till yrsel.

Läkaren kan bekräfta diagnosen godartad lägesyrsel genom att provocera fram en yrselattack och bedömma de ofrivilliga ögonrörelser (s k nystagmus) som uppkommer samtidigt. Det görs genom att föra patientens huvud i olika lägen framåt och bakåt och med rörelser åt bägge sidorna samt även långt framåt.

Vid godartad lägesyrsel p g a lösa partiklar i mellersta båggången kan det ibland vara svårt att omedelbart peka ut vilket öra som är det sjuka. Typiska mönster av ofrivilliga ögonrörelser i samband med olika huvudrörelser vägleder undersökaren. Först när läkaren kunnat konstatera i vilken båggång och i vilket öra partiklar är lösa, kan en botande behandling erbjudas.

Genom att vrida huvudet i den drabbade båggångens plan, från sjuka mot friska sidan, kan de lösa partiklarna flyttas ut ur gången och tillbaka till hinnsäcken. Behandlingsresultatet övervakas genom att fortlöpande analysera de uppkomna ögonrörelserna. När de lösa partiklarna väl landat i hinnsäcken kan de inte längre irritera känselsprötet i båggången i samband med att man gör huvudrörelser.

Då är patienten botad, åtminstone för denna gång.

Manövern genomförs genom att vrida huvudet enligt ett särskilt mönster. För lösa partiklar i den mellersta båggången kallas vridmanövern kallas Barbeque rotation ”Grillspetsmanövern”. Patientens huvud och kropp roteras i en särskild vinkel som om de satt på ett spett, från sjuka mot friska sidan. Vid lösa partiklar i den mellersta båggången får behandlingen ofta göras flera gånger med några minuters mellanrum innan alla partiklar är på rätt plats igen.

Även utan behandling kan denna typ av godartad lägesyrsel klinga av inom några dagar eller veckor. Inte hos alla, men hos många patienter finns en tendens att återfå kristallsjukan i flera veckolånga omgångar under livet. I regel är det samma båggång som spökar varje gång. För dessa patienter har det ett stort värde att lära sig hur man själv kan utföra den botande vridmanövern.

Var får man hjälp?

Diagnosen godartad lägesyrsel ges av husläkare, öron-näsa-hals-läkare eller av en neurolog. Alla dessa läkare har i regel kännedom om lägesyrsel.

För att säkert kunna konstatera och behandla sjukdomstillstånd med lösa partiklar i mellersta båggången krävs i regel kontakt med en erfaren öronläkare som kan göra en noggrann bedömning av ögonens ofrivilliga rörelser. Undersökningen görs med hjälp av en särskild utrustning som hindrar den undersökte från att fokusera blicken. De flesta öronläkare kan utföra en botande Barbeque manöver.