Godartad lägesyrsel p g a lösa partiklar som fastnat på en båggångsreceptor

Vad är det?

Denna variant av Godartad lägesyrsel beror på att en båggångsreceptor har blivit tyngre än den omgivande vätskan.

Man föreställer sig att receptorn blir kraftigt nedtyngd av lösa partiklar som fastnat på den. Håller man huvudet helt stilla i vissa positioner kan receptorn balansera och hålla sig upprätt trots sin tunga last. Men i samband med även ganska små huvudrörelse påverkas den av tyngdlagen och faller omkull åt endera sidan. När den faller omkull generas en intensiv elektrisk signal till hjärnan.

Man kan likna denna störning vid att balansera en vissen tulpan, i ett visst läge med blomkronan precis ovanför den vissna stjälken kan den fås att balansera upprätt men i övriga positioner faller den tunga kronan hjälplöst åt någon sida. (Bergenius)

Denna störning drabbar oftast båggångsreceptorn i den mellersta eller i den bakre båggången. 

Oftast mår patienterna med denna störning bäst när de håller huvudet stilla i lätt framåtböjt läge eller på rygg utan den minsta sidovridning åt något håll. Då balanserar känselsprötet i sin mest avslappnade position och skickar inga balanssignaler till hjärnan.

Så fort den drabbade lutar huvudet bara några få grader framåt, bakåt eller åt sidorna, faller det nedtyngda känselsprötet omkull med en intensiv elektrisk signalering till hjärnan som följd.

Till skillnad från tillstånden med lösa partiklar i båggången upphör inte yrseln inom 20 sekunder utan upphör först när patienten åter hittat läget där känselsprötet balanserar i sin avslappnade position.

Vad är orsaken?

Orsaken är inte känd. En etablerad teori utgår från att balanskristaller har lossnat från sin ursprungliga plats i hinnsäcken och sedan ansamlats i båggångsystemet och att partiklarna sedan fastnar på en receptor.

Det är inte ovanligt med tillstånd med lösa partiklar i båggången där det samtidigt finns tecken på att partiklar också har fastnad på receptorn i samma båggång.

Störningar där en båggångsreceptor ter sig tyngre än den omgivande båggångsvätskan  uppkommer också flera timmar efter det man druckit alkohol. Det talar för att det kan finnas flera orsaker som kan påverka båggångsreceptorer att få en annan specifik vikt än den vätska som omger den. 

Vad är symtomen?

Insjuknandet kan vara dramatiskt med tydliga upplevelser av lägeskopplade yrselattacker. Ofta kan det räcka med små huvudrörelser i sidled för att utlösa symtomen. En del patienter kan uppleva hur karusellyrseln byter riktning beroende på hur de ändrar huvudets läge.

Men insjuknandet kan också vara successivt och domineras av en mer diffus känsla av generell ostadighet, men ändå med en känsla för att huvudrörelser i vissa lägen försämrar distinkt. Gångstörningar och illamående och kräkningar kan vara mer eller mindre framträdande hos olika patienter. Det är vanligt med en känsla av att ögonens fokuseringsförmåga är rubbad.

Hos de allra flesta klingar symtomen av inom fyra till fem dygn. Receptorn tycks då ha återfått sin normala funktion igen. Störningar i mellersta båggången ger troligen ett större inslag av karusellyrselattacker. En tung receptor i någon av de bakre båggångarna ger ett större inslag av generell ostadighetskänsla.

Symtom som kraftig huvudvärk, förlamningar, känselbortfall, dubbelseende, svårigheter att svälja eller tala eller ensidiga hörselfenomen ingår inte vid denna yrselstörning.

Vad är behandlingen?

Med hjälp av en erfaren undersökare kan man konstatera om störningen sitter i höger eller vänster öra. Ibland är symtomsidan uppenbar för den drabbade. Den rekommenderade behandlingen är att ligga särskilt mycket på den friska sidan för att de lösa partiklarna lättare ska släppa från receptorn med tyngdlagens hjälp.

En annan föreslagen behandling är få loss partiklarna från receptorn och få dem att röra sig i båggångsvätskan. Det kan göras genom att slå loss partiklarna från receptorn genom upprepade huvudaccelerationer. Om detta lyckas har läkaren omvandlat den ursprungliga störningen med fastsittande partiklar på en receptor till en annan störning där lösa partiklar enbart rör sig fritt i vätskan i båggången. Sedan kan de lösa partiklarna rensas ur båggången med en vridmanöver t e x barbequemanövern om felet är i den mellersta båggången.

>Godartad lägesyrsel p g a lösa partiklar i mellersta båggången

Efter flera dygn med en receptorstörning tycks hjärnan ha en förmåga att i viss mån kunna lära sig och kompensera för inflödet av dessa störda störda balanssignaler.

Var får man hjälp?

För att säkert kunna diagnostisera denna variant av godartad lägesyrsel krävs en kartläggning av ögonens ofrivilliga rörelser s k nystagmus i samband med provokationer av olika huvudrörelser. 

I praktiken krävs en undersökning med s k videonystagmoskopi, alltså en undersökning där ögonens ofrivilliga rörelser registreras med en liten videokamera. Dessutom krävs en van undersökare som kan tolka undersökningsfynden. Utrustning för videonystagmoskopi och kunskapen om att analysera ofrivilliga ögonrörelser finns hos läkare som är specialister i öron-näsa-halssjukdomar eller i hörselsjukdomar.

2010Yrselcenter Christian Geisler