4.

Robert är 28 år. Han har haft "virus på balansnerven" för två år sen. Sedan dess har han inte haft några besvär av yrsel.

En förmiddag vid nio - tiden ligger han under sin bil för att meka. I samband med en huvudrörelse åt sidan uppkommer plötsligt en intensiv yrselattack. Han upplever att världen omkring snurrar våldsamt. Det hela sitter i under minst en halv minut. Han kräks en gång men kan sedan krypande lämna garaget och ta sig in till huset där han bor.

Alla huvudrörelser känns mycket otrevliga och vid flera tillfällen på väg mot sängen återfår han liknande yrselattacker i minst trettio sekunder. Det är svårt att fokusera blicken. Om han ligger blickstilla med huvudet rakt på kudden känns det relativt bra. Men minsta huvudrörelse i alla ledder gör att väggarna börjar rotera runt honom.

Han känner sig kallsvettig och fortsätter att kräkas flera gånger. Vid lunchtid hämtas han av en ambulans. Först när han får ett stolpiller mot illamående på sjukhuset dämpas hans intensiva illamående. Han försöker ligga så blickstilla han kan på undersökningsbritsen.

En läkare på akutmottagningen undersöker honom kort och förklarar att han drabbats av ännu en "virus på balansnerven". Han läggs in på intagningsavdelningen för dropp och för observation.

Kommentar: Godartad lägesyrsel p g a lösa partiklar i mellersta båggången

Det är mycket vanligt att insjukna i lägesrelaterad yrsel "Kristallsjuka" i anslutning till Vestibularisneurit "Virus på balansnerven". Den mest kända varianten av lägesyrsel är när lösa partiklar har ansamlats i balansorganets nedersta bakre båggång.

Robert hade lösa partiklar i den mellersta båggången. De utlösande mekanismerna är de samma som vid lösa partiklar i den bakersta båggången. Men de intensiva yrselattackerna brukar vara längre, upp mot 20-30 sekunder långa. Man brukar då bli mer påverkad och mer illamående än vid lösa partiklar i bakre båggången.

Symtomen börjar i regel med en kort intensiv yrselattack i samband med en huvudrörelse. Attacken varar 20-30 sekunder. Ofta kan symtomen sedan övergå i en mer diffus ostadighetskänsla med mer eller mindre illamående som vid av åksjuka. Den diffusa ostadigheten beror på en förvirringsprocess i hjärnan och mekanismerna kan liknas vid uppkomsten av åksjuka eller sjösjuka. Många patienter upplever det första skovet av lägesyrsel som det värsta. Kanske beror det på att hjärnan vid första attacken är helt oförberedd på den kraftiga och konstiga signalen som känselsprötet skickar. Men att den har lättare att hantera nästa skov av lägesyrsel eftersom den då känner igen signalen.

Svår huvudvärk, förlamningar, hörselsymtom eller påverkan av tal- eller sväljförmågan ingår däremot inte bland symtomen. Det vanligaste är att insjukna tidigt på morgonen, efter att ha legat stilla med huvudet en natt. Typiskt är att få symtom vid yviga huvudrörelser: Att sitta upp i sängen, att lägga sig bakåt i sängen, att böja huvudet framåt för att borsta tänderna på morgonen, att luta sig framåt för att tvätta håret eller knyta skorna eller att göra sittupps eller kullerbyttor under ett gymnastikpass.

Kristallsjuka i mellersta båggången förväxlas ibland med "virus på balansnerven" eftersom de ofrivilliga ögonrörelserna ter sig på liknande sätt vid en första undersökning. På akutmottagning fick Robert först höra att han drabbats av ”virus på balansnerven” en gång till.

Men påföljande dag undersöktes han av en yrselintresserad öronläkare. Denne gjorde undersökningar av hans ögonrörelse i både sittande, liggande och i sidolägena. På så sätt kunde han konstatera att hans symtom berodde på lösa partiklar i mellersta båggången och dessutom påvisa vilket öra som var det sjuka. Det visade sig vara höger sida.

Efter några behandlingsmanövrar där huvud och kropp vreds från sjuka höger sidan mot vänster blev Robert så bra att han kunde återvända hem samma dag. Han instruerades att försöka sova på den friska vänstersidan och la en hård kudde i sängen på sin höger sida för att inte rulla över åt det hållet nattetid. Han upplevde några dagar med en lindrig generell gungkänsla men sedan kunde han återgå till arbetet.

Inför eventuella framtida återfall av denna yrseltyp har han också lärt sig att göra en egenbehandling som kallas Gufonis manöver. Men han har inte fått tillbaka lägesyrsel eller annan yrsel någon mer gång sedan första insjuknandet. Och det är han väldigt glad för.

> Läs mer om godartad lägesyrsel p g a lösa partiklar i mellersta båggången

> Behandling av lösa partiklar i mellersta båggången

> Till temaöversikt Godartad lägesyrsel