2006-10-08
4.
Robert, 28 år, har haft "virus på balansnerven" för två år sen. Sedan dess har han inte haft några besvär av yrsel.
En förmiddag vid nio - tiden ligger han under sin bil för att meka. I samband med en huvudrörelse åt sidan uppkommer plötsligt en intensiv yrselattack. Han upplever att världen omkring snurrar våldsamt. Det hela sitter i under minst en halv minut. Han kräks en gång men kan sedan krypande lämna garaget och ta sig in till huset där han bor.
Alla huvudrörelser känns mycket otrevliga och vid flera tillfällen på väg mot sängen återfår han liknande yrselattacker i minst trettio sekunder. Det är svårt att fokusera blicken. Om han ligger blickstilla med huvudet rakt på kudden känns det relativt bra. Men minsta huvudrörelse i alla ledder gör att väggarna börjar rotera runt honom.
Han känner sig kallsvettig och fortsätter att kräkas flera gånger. Han hämtas av en ambulans vid lunch tiden. Först när han får ett stolpiller på akutmottagningen börjar illamående dämpas något. Han försöker ligga blickstilla på undersökningsbritsen. Läkaren på akutmottagningen förklarar att han fått ett nytt virus på balansnerven och han läggs in på en vårdavdelning för dropp och observation.
Kommentar: Godartad lägesyrsel p
g a lösa partiklar i mellersta
båggången
En studie har visat att upp emot 60 % av alla som haft "virus på balansnerven" drabbas av godartad lägesyrsel under de närmaste åren.
Den vanligaste och mest kända typen av godartad lägesyrsel är när de lösa kristallerna befinner sig i den bakersta av balansorganets båggångar.
Robert hade lösa partiklar i den mellersta båggången. De utlösande mekanismerna är de samma som vid lösa partiklar i den bakersta båggången. Men de intensiva yrselattackerna brukar vara längre, upp mot 20-30 sekunder långa. Man brukar då bli mer påverkad och mer illamående än vid lösa partiklar i bakre båggången.
Symtomen börjar i regel med en kort intensiv yrselattack i samband med en huvudrörelse. Attacken varar 20-30 sekunder. Ofta kan symtomen sedan övergå i en mer diffus ostadighetskänsla med mer eller mindre illamående som vid av åksjuka. Den diffusa ostadigheten beror på en förvirringsprocess i hjärnan och mekanismerna kan liknas vid uppkomsten av åksjuka eller sjösjuka. Många patienter upplever det första skovet av lägesyrsel som det värsta. Kanske beror det på att hjärnan vid första attacken är helt oförberedd på den kraftiga och konstiga signalen som känselsprötet skickar. Men att den har lättare att hantera nästa skov av lägesyrsel eftersom den då känner igen signalen.
Svår huvudvärk, förlamningar, hörselsymtom eller påverkan av tal- eller sväljförmågan ingår däremot inte bland symtomen. Det vanligaste är att insjukna tidigt på morgonen, efter att ha legat stilla med huvudet en natt. Typiskt är att få symtom vid yviga huvudrörelser: Att sitta upp i sängen, att lägga sig bakåt i sängen, att böja huvudet framåt för att borsta tänderna på morgonen, att luta sig framåt för att tvätta håret eller knyta skorna eller att göra sittupps eller kullerbyttor under ett gymnastikpass.
Kristallsjuka i mellersta båggången förväxlas ibland med "virus på balansnerven" eftersom de ofrivilliga ögonrörelserna ter sig på liknande sätt vid en första undersökning. På akutmottagning fick Robert först höra att han drabbats av ”virus på balansnerven” en gång till.
Men påföljande dag undersöktes han av en yrselintresserad öronläkare. Denne gjorde undersökningar av hans ögonrörelse i både sittande, liggande och i sidolägena. På så sätt kunde han konstatera lösa partiklar i mellersta båggången och dessutom påvisa vilket öra som var det sjuka. Det visade sig vara höger sida.
Efter några grillspettsmanövrar från sjuka höger sidan till vänster blev Robert så bra att han kunde återvända hem samma dag. Han upplevde några dagar med en lindrig generell gungkänsla men sedan kunde han återgå till arbetet. Han har inte fått igen lägesyrsel någon mer gång sedan dess. Och det är han glad för.
Läs mer om godartad lägesyrsel p g a lösa partiklar i mellersta båggången
|
