Som visats på bilden nedan sker ett kontinuerligt  inflöde från båda öronens  balansorgan via balansnerven in till hjärnan. När man vrider på huvudet ändras inflödet från båda sidorna; på ena sidan ökar antalet signaler och på andra sidan minskar antalet signaler. Eftersom detta är en planerad rörelse känner man ingen yrsel när huvudrörelsen pågår. Om däremot signalerna spontant ändras på ett sätt som om man rör huvudet utan att det är planerat, känner man yrsel. Detta fenomen kan inträffa då man får en plötslig förlust av balansfunktionen på  ena örat till exempel vestibularisneurit ”virus på balansnerven”. Symptomen blir då hastigt insättande yrsel. I en del fall kommer inte funktionen tillbaks men yrseln och illamåendet minskar ändå hos alla som drabbas. Detta beror på en process som kallas för vestibulär kompensation.
I bilden nedan visas en enkel modell för hur detta går till.

De friska balansorganet skickar hela tiden signaler till balanskärnorna som ligger på var sin sidan i  hjärnan.  Balanskärnorna kontrollerar varandra genom att skicka bromsande signaler mot varandra. Den bromsande effekten är beroende av den egna aktiviteten. Om signalerna plötsligt upphör från ena örat eller balansnerven minskar signalerna på samma sidas kärnor.  Då tappar dessa  förmågan att bromsa den andra sidans kärnor. Eftersom hämningen mot den friska sidan uteblir ökar dennas aktivitet och därmed skapas förutsättningar för ett ökat inflödet av hämmande signaler mot kärnorna på den sjuka sidan. Eftersom hjärnan ogillar asymmetrier i signaltrafiken kommer nu kärnkomplexet på den sjuka sidan att få ett tillskott av signaler från andra system. Den sjuka sidan  tar då upp den hämmande effekten mot den friska sidan och den friska sidan minskar då sina bromsande signaler mot den sjuka sidan. På så sätt återställs jämvikten mellan sidorna trots att utan att det förekommer något inflöde av signaler från det sjuka balansorganet. Detta kallas vestibulär kompensation.

Vid en fullgod vestibulär kompensation upplever man alltså ingen yrsel när man håller huvudet stilla (statisk kompensation)  men ofta har man besvär av gungighet, ostadighet vid hastiga huvudrörelser; ”det känns som om hjärnan släpar efter eller ligger i en skål och skvalpar när man rör på huvudet”. Se mer om detta under sjukdomar: 
Dekompensation - därför är jag sämre vissa dagar