Kompensation och De-kompensation av skeva balanssignaler

Tillstånd där balansorganen är olika starka är vanliga. En övergående gungkänsla som varar en till två sekunder i anslutning till alla snabba huvudrörelser är ett vanligt symtom hos människor som har olika starka balansorgan. Ibland beskrivs känslan som "huvudet är i en glaskupa" eller "hjärnan släpar efter".

När huvudet hålls still eller gör lugna rörelser klarar en normal hjärna att räkna om, jämna ut, justera eller "kompensera" för olika starka signaler från balansorganen. Men i samband med yviga huvudrörelser hinner hjärnan inte jämna ut sidoskillnaden de första sekunderna och då uppkommer gungkänslan. Fenomet kan kallas De-kompensation.

Kompensation betyder alltså att hantering av skeva balanssignaler är god. De- kompensation betyder att hanteringen av de skeva balanssignalerna är dålig eller ofullständig.

1. Skada vä     2. Kompenserad skada vä     3. Dekompenserad skada p g a trötthet

2011Yrselcenter Stockholm 

De-kompensation är ett begrepp som också kan användas för att beskriva perioder av ostadighet hos människor vars balanssignaler blivit skeva i anslutning till en skada i ett balansorgan.

1. Efter en genomgången skada i ett balansorgan kan ett tillstånd av skeva balanssignaler uppstå. Man kan likna tillståndet vid en två-motorig motorbåt vars ena propeller har havererat. När skadan inträffar kommer båten att få slagsida och köra runt i cirklar. Den oskadda propellern snurrar ju lika intensivt som vanligt.

2. Hjärnans enastående förmåga att kompensera skevheten kan illustreras med en rorsman som parerar felet genom att hålla an ett roder. Nu går båten rakt igen trots att den ena propellern är skadad.

3. Men vissa dagar orkar rorsman inte med sin uppgift att hålla an rodret för att kompensera skevheten. Det sker framförallt vid trötthet och stress. Med en trött rorsman uppstår De-kompensation och båten kan då åter börja slira och en lätt slagsida återuppstår.

Ovanstående bild vill illustrera begreppen kompensation och De-kompensation och förklara varför en diffus ostadighetskänsla tidvis kan återkomma i samband med stress, trötthet, oro och dålig sömnkvalite hos personer som lever med olika starka balansorgan.

Lever man med skeva balanssignaler bör man alltså eftersträva att hjärnans förutsättningar blir de bästa tänkbara för att kompensera för skevheten.

Läs mer om kompensation och De-kompensation:

> Varför man försämras vissa dagar

> Patientfall 

> Johan Bergenius beskriver kompensationsprocesser efter en skada i ett balansorgan

> Hur kan man upptäcka och mäta tillstånd med skeva balanssignaler?