Yrselcenters informationsplats om yrsel- o balanssjukdomar

Yrselcenter Neurootologi Audiologi NeuropsykiatriVälkommen Hem! Vår webbplats ger Dig mer information än Du hann uppfatta under besöket hos oss. Här finns vetenskapligt uppdaterad information om de vanligaste yrselsjukdomarna och några yrselorsaker till.

Vår webbplats vill förklara Din yrsel för Dig. Och göra Dig tryggare. Informationen ska ge Dig svar på de frågor Du inte hann ställa på mottagningen.Yrsel.com finns för att öka Din kontroll över yrseln. Här finns vanliga orsaker till yrsel förklarade och behandlingsprogram för de vanligaste varianterna av godartad lägesyrsel samlade.

Yrsel.com är utformad för Yrselcenters patienter. Men informationen kan också vara användbar för intresserade vårdgivare och för patienter som vi inte kan ta emot. Vår webbplats vill stödja människor med yrsel- och balansbesvär och drivs utan vinstsyfte. Reklam för annat än Yrselcenters verksamheter förekommer inte.

dr Mikael Karlberg  -Yrselcenter Skåne
dr Anders Lundin  -Yrselcenter Neuropsykiatri
dr Krister Brantberg  -Yrselcenter Stockholm
dr Christian Geisler  -Yrselcenter Stockholm

Repositionersmanöver av lösa partiklar i vänster mellersta båggång

Barbeque manöver vänster

Re-positionerings manöver för lösa partklar i vänster mellersta båggång 2016 Christian Geisler leg läkare spec hörsel- och balansrubbningar spec ÖNH sjukdomar A. Ligg ned på rygg på golvet eller på en mjuk matta. Boka fram huvudet 20 grader genom att närma hakan mot bröstet, håll kvar huvudet så under resten av behandlingen. B. Rotera kroppen långsamt […]

Fortsätt läsa
Migranrelateradyrsel_Yrselcenter

Migränrelaterad yrsel

Migrän är en mycket vanlig sjukdom. Migrän ger oftast huvudvärk. Mindre känt är att migrän även en vanlig orsak till yrsel. Vanliga symtom är periodvis obalanskänsla och obehag vid huvudrörelser. Symtomen kan likna godartad lägesyrsel (GLY) och Menieres sjukdom. Förebyggande behandling är effektivare än anfallskupering.

Fortsätt läsa
Yrselcenterkompensationstraning

Kompensationsträning vid skeva balansimpulser

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Fortsätt läsa
Menieres_sjukdom_Yrselcenters_webbok

Menieres sjukdom

Menieres sjukdom är en gåtfull sjukdom i innerörat. Sjukdomen ger upphov till återkommande yrselattacker i kombination med hörselnedsättning och öronsus från det sjuka örat. Sjukdomens förlopp och invaliditet uppvisar en mycket stor variation. Idag uppfattas orsaken som svullnad i innerörat men det är oklart vad som i sin tur orsakar svullnaden. Sjukdomen har kopplingar till migrän och kan vara ärftlig. Hos vissa patienter är sambandet till en stressad livssituation uppenbar. Det finns ett stort utbud av olika behandlingar men någon patentbehandling för alla med Menieres sjukdom finns inte. Kontakt med en kunnig öron-näsa-halsläkare eller hörselläkare ger bästa stöd och är en bra plattform för att prova olika behandlingsalternativ.

Fortsätt läsa
Förebygg åksjuka

Förebyggande åtgärder och läkemedel

Åksjuka är ett vanligt förekommande tillstånd. Blir man bilsjuk är det lätt att ta en paus vid nästa bästa rastplats. Vid sjösjuka kompliceras tillståndet ofta av det faktum att man i regel inte kan stiga av farkosten utan tvingas stå ut med symtomen tills man når lugnare vatten eller nästa hamn. Det ger en psykologisk pålagring som förvärrar tillståndet. Åksjuka och sjösjuka är ett komplext tillstånd som beror på ett överflöd av kaotiska transmittorsubstanser i hjärnstammen. När symtomen väl brutit ut är det ofta svårt att vända syndromet. Därför är det bättre att lägga stor omsorg på att förebygga uppkomsten av åk- och sjösjuka. Lär Dig därför lite om åksjukans orsaker och dra nytta av några enkla förebyggande råd. Förebygg åksjuka före avfärden 1. Låt hjärnan vara utvilad och utsövd före avfärd. 2. Ät en kolhydratrik måltid kvällen före eller några timmar före avfärd. 3. Alkohol förvirrar balanssystem och hjärna – undvik därför all alkohol före resan. 4. Undvik också urvätskande drycker såsom stora kaffeintag.

Fortsätt läsa
Yrselcenter

Rehabilitering av skeva balansimpulser

Vid vestibularisneurit och andra skador i ett av balansorganen uppkommer tillstånd med skeva balansimpulser till hjärnan. Dessa tillstånd kan vara under en begränsad period eller under resten av livstiden. Vanliga symtom är obehag i samband med huvudrörelser, upplevelsen av eftersläpning eller att man tappar synskärpan under bråkdelen av en sekund. Det kan i sin tur leda till att man minskar sina normala huvudrörelser och sin fysisk aktivitet . Det kan leda till en känsla av obalans. Anpassning och tillvänjning beskriver de läkande processerna efter vestibularisneurit och liknande skador som medför skeva balansimpulser. De läkande processerna är dels helautomatiska, dels kräver de särskild träning . Att börja träningen tidigt efter skadans uppkomst är avgörande för snabb utläkning. Man kan inte vila sig frisk efter skador i balansorganen. Artikeln beskriver utläkningsprocesserna närmare och hur man med särskild undersökningsteknik kan mäta och följa dem.

Fortsätt läsa
hjartyrsel

Hjärtrelaterad yrsel

     Hjärtrelaterade orsaker till yrsel 2016 Saga Nybäck, leg läkare spec Invärtes medicin & hjärtsjukdomar ST-läkare Danderyds Sjukhus AB Om man lider av enbart yrsel beror det oftast inte på en hjärtsjukdom. Men yrsel är ett relativt vanligt symtom vid olika hjärtsjukdomar. Orsaken är då alltid att hjärtat av någon anledning inte pumpar tillräckligt effektivt för […]

Fortsätt läsa
Baggangsvinklar_Vaeebakre1_Semontanpassad_Yrselcenter

Semonts manöver mot lösa partiklar i vänster bakre båggång

  manövern påvisar och behandlar lösa partiklar i vänster bakre båggång 2016 Måns Magnusson leg läk spec ÖNH-sjukdomar. Professor Börja med att sätta Dig ned på en säng eller soffa 1. Vrid huvudet 45 grader åt höger. Nu är vänster bakre båggång i samma plan som Du ska röra Dig i. Håll kvar huvudet vridet åt […]

Fortsätt läsa
Yrselcenter_latt_cupula

Annan lägesrelaterad yrsel

Godartad lägesyrsel GLY är en den vanligaste orsaken till yrsel. GLY förkommer i flera olika varianter beroende på var i balansorganets båggångar störningen uppkomit. Elakartad lägesyrsel kallas även atypisk då den inte följer kriterierna för GLY. Atypisk elakartad lägesyrsel förekommer vid sjukdomar i det centrala nervsystemet t e x MS och migrän.

Fortsätt läsa
Yrselns orsaker kan variera med tiden

Multifaktoriell yrsel

På www.yrsel.com presenteras olika yrselsjukdomar och man kan lätt få intrycket att det alltid är en enda orsak som förklarar symtomen hos en yrseldrabbad. Så är det faktiskt inte alltid. Patienter som utreds på en yrselklinik kan få två eller flera diagnoser som förklarar de upplevda symtomen. Det gäller framför yrseltillstånd som pågått en längre tid. En tid efter insjuknandet kan de ursprungliga yrselsymtomen komma att upprätthållas av en blandning av sekundära fysiska- och psykiska orsaker. Det är också vanligt att en skada i ett balansorgan ger upphov till andra störningar inom samma balansorgan.

Fortsätt läsa
Jollesegling3_Yrselcenter

MDD Dålig landstigning

MDD Mal de Debarquement (franska) Dålig landstigning (svenska) är en övergående subtil ostadighetskänsla som de flesta har upplevt. MDD uppkommer när vi byter från en rörelsemiljö till en annan. Hos de flesta går gungkänslan över av sig själv inom några timmar. Hos en del människor hänger sig känslan kvar längre än så. Hos de som upplever den gungande känslan i flera veckor finns misstankar om att psykologiska processer och även att sjukdomen migrän kan inverka.

Fortsätt läsa
Semontsmanöver mot kristallsjuka i bakre båggången

Semonts manöver mot lösa partiklar i höger bakre båggång

Semonts manöver mot lösa partiklar i höger bakre båggång. 2015 Måns Magnusson leg läk spec ÖNH-sjukdomar. Professor. Börja med att sätta Dig ned på en säng eller soffa.
1. Vrid huvudet 45 grader åt vänster. Håll sedan kvar huvudet vridet åt vänster under resten av behandlingen. 2. Lägg Dig ned på höger sida. Om det finns lösa ihopklumpade partiklar i höger bakre båggång, kommer denna position att ge upphov till yrsel i 5-10 s. Men lugn, det är ju den som nu ska behandlas. Ligg kvar i denna position i en halv minut. 3. Lägg Dig nu så snabbt det överhuvudtaget går, över på den vänstra sidan. Ligg kvar i denna position i en halv minut.

Fortsätt läsa
Sjosjuka_typisk_sensorisk_konflikt_Yrselcenter

Rörelsesjuka Åksjuka

Alla med fungerande balansorgan kan bli åksjuka / sjösjuka. I tidigt skede börjar man gäspa och känner trötthet. En ökande obehagskänsla över magen sprider sig, förmågan att hålla balansen försämras, kallsvett och illamående tilltar. Alla huvudrörelser ökar symtomen och koncentrationsförmågan för uppgifter ombord avtar. Typiskt är en överkänslighet för starka lukter. Upprepade kräkningar kan leda till omtöckning, uttorkning och blodtrycksfall. I svårare fall leder tillståndet till förvirring. Symtomen är verkligen inte särskilt macho och därför vill få erkänna dem. På sjön är vistelse i vatten med långa sugande vågor värst, 2-3 vågrörelser / 10 sek. Barn 2-12år blir särskilt lätt åksjuka. De flesta personer kan anpassa sig till nya accelerationsrörelser på 2-3 dagar, men olika personer har helt olika balansminnen. Minst 5% av vår befolkningen har en medfödd uttalad benägenhet för åksjuka, dessa personer undvek ofta lek med gungor och karuseller redan som barn. Varför blir man sjösjuk? Sjösjuka är ett förvirringstillstånd i hjärnans centrum för balanssignaler. Dels uppstår tolkningsproblem s k sensorisk konflikt när ögon och balansorgan ger olika information. Dels uppstår tolkningsproblem p g a bristande minnesbild för nya ovana rörelsemönster. Rent biokemiskt utspelar sig sjösjukedramat i hjärnstammen. En retningen av vagusnerven, vakenhetscentrat och kräkcentrat utlöser symtomen. Eftersom magens tömningsmekanism låser sig i tidigt skede, blir det svårt att få i sig vätska – resultatet blir en vätskebrist som accelererar sjösjukesyndromet ytterligare.

Fortsätt läsa
GLY_bakre_baggangen_Yrselcenter

Godartad lägesyrsel p g a lösa partiklar i bakre båggången

GLY p g a lösa partiklar i bakre båggången är den vanligaste varianten av Godartad lägesyrsel. Det beror på att denna del av balansorganet är den lägst belägna delen när man ligger och sover. Därför sär det särskilt lätt att lösa partiklar ansamlas i klumpar just här. Epleys och Semonts re-positioneringsmanövrar är både diagnostiska och behandlar ofta partiklarna framgångsrikt. Normalt: Vätskan i de olika båggångarna accelereras mot och ifrån båggångens känselspröt i samband med huvudrörelser. Känselsprötet känner kontinuerligt av vätsketryckets förändringar och ombildar tryckimpulserna till elektriska signaler och sänder dem till hjärnan. Vätskan i balansorganen är normalt klar. GLY p g a lösa partiklar i bakre båggången: I nedersta delen av balansorganets bakre båggång har lösa partiklar ansamlats till en klump under natten. I samband med huvudrörelser kommer partiklarna med tyngdlagens hjälp att röra sig i båggången. Vid en huvudrörelse framåt-nedåt (att sitta upp i sängen eller böja sig framåt för att knyta skorna) kommer partiklarna att åka framåt i båggången. Det leder till ett kraftig tryck mot båggångens känselspröt och det böjs kraftigt framåt. En kraftfull elektrisk signal sänds till hjärnan. Informationen motsvaras av man gör en kullerbytta framåt. Eftersom balansorganets impulser och ögon är sammankopplade kommer båda ögon att rotera runt sin egen axel under några sekunder. Vid en huvudrörelse bakåt-uppåt (att ligga bakåt i sängen eller titta uppåt för att byta en tak-glödlampa) kommer partiklarna att åka bakåt i båggången. Det leder till ett kraftig sug mot båggångens känselspröt och det böjs kraftigt bakåt. En kraftfull elektrisk signal sänds till hjärnan. Informationen motsvaras av man gör en kullerbytta bakåt. Eftersom balansorganets impulser och ögon är sammakopplade kommer båda ögonen att rotera runt sin egen axel, i motsatt riktning som vid uppsittning, under några sekunder.

Fortsätt läsa
Kontollforlust

Yrselångest

Moderna människor lever med en känsla av att ha kontroll över världen runt sig och över sig själv. Men en stor del av våra dagliga reaktioner styrs fortfarande av gamla primitiva delar av hjärnan. Denna gamla hjärna kallas ofta också reptilhjärna. Reptilhjärnan prioriterar överlevnad och tar blixtsnabba beslut om fiende eller vän, flykt eller försvar. Denna del av hjärnan har en överordnad beslutsförmåga och beslutshastigheten är betydligt snabbare än i vår intellektuella hjärna i frontalloben. När vi tappar kontrollen över en så viktig funktion som balansen, uppfattar reptilhjärnan att döden är nära. Den föreställer sig att man är en utsatt individ i ett primitivt samhälle snarare än att man är en människa i ett välordnat utvecklat samhälle. Och ett djur på savannen med balansstörning överlever inte länge.

Fortsätt läsa
VisuellYrsel

Synutlöst yrsel

Ögonen är intimt sammankopplade med balanssystemet. Vi orienterar oss i rummet med hjälp av synintryck. Men ögonens rörelser är också ihopkopplade med impulserna från balansorganen. Rubbade synintryck och situationer när synintryck inte överensstämmer med annan balansinformation är en vanlig orsak till att uppleva yrsel.

Fortsätt läsa
Skeva balansimpulser

Kompensation och Dekompensation

När ett balansorgan skadas permanent blir effekten att hjärnan får leva med skeva balansimpulser. Tack vare hjärnans enastående förmåga att jämna ut ”Kompensera” för skevheter kan tillståndet läkas. Men under perioder med stress och trötthet minskar hjärnans kompensatoriska förmåga, en viss skevhet för balansimpulser kan då återuppstå. Tillståndet kallas för De-kompensation.

Fortsätt läsa
Multifaktoriell_aldersyrsel_Yrselcenters_webbok

Multifaktoriell åldersyrsel

Yrsel och obalans är mycket vanligt hos äldre människor. 25-40% av personer över 65 år beräknas lida av yrsel. Åldersyrsel ska inte ses som en sjukdom utan snarare som resultatet av flera åldersrelaterade skavanker och småfel i balanssystemet. Hos äldre leder en succesivt avtagande funktion i syn, hörsel, känselkroppar och balansorgan till en brist på balanssignaler, en slags informationsbrist om hur omgivningen ter sig. Till det kommer en långsammare hanteringsförmåga av alla balanssignaler i hjärnan och en tröghet i de återkopplande systemen till hållningsmuskulatur och blodtrycksreglering. En äldre person tenderar att röra sig allt mindre och det leder till minskande muskelstyrka och stelare leder. Symtomen är en ständig ostadighets- och osäkerhetskänsla när man går och står. Inte sällan kan tillståndet kompliceras av en rädsla för att falla. De som domineras av en ständig skräck för att tappa balansen och falla kan utveckla en ond cirkel med undvikande beteenden för rörelser som leder till att många inlärda balansfärdigheter till slut går förlorade.

Fortsätt läsa