Det upprätthållande balanssystemet

Balanssystemet = Balanssinnet + Det upprätthållande systemet

 

Balanssystemet2_Lakartidningen

Balanssystemet är en samordnande central som består av

1. ett inflöde av informationer, Balanssinnet

och

2. av ett utflöde av styr-order till kroppens olika muskler, det upprätthållande systemet.

(illustration Läkartidningen 2009)

Samordningen av alla impulser och automatiska balansprogram sker främst i hjärnans stam och i lillhjärnan. Det upprätthållande systemet är en förutsättning för att vi ska kunna stå och gå på jordklotet.

Det upprätthållande systemet -kroppens muskler upprätthåller balansen

2017 Christian Geisler läkare spec. Hörsel- och balansrubbningar spec. ÖNH sjukdomar

När hjärnan har analyserat den aktuella balans-situationen beordrar den olika muskelgrupper att spänna sig på ett sådant sätt att balansen bevaras för just den aktuella situationen.

Vissa av kroppens muskler upprätthåller ständigt en högre och permanent spänningsgrad. Detta är förutsättningen för att vi ska kunna gå-, sitta och röra oss på jordklotet. Muskelgrupper med permanent aktivitet för vårt upprätthållande är t e x: lår-, vad-, sitt-, rygg och nackmuskulatur.

 

Upprätthållande_muskelsystemet_Yrselcenter

I ett tidigare exempel betraktades en person som satt på en stol och läste på sin datorskärm. Balanssinnet sände informationer till personens hjärna, Eftersom personen redan hade vistats i samma balanssituation tidigare fann hjärnan en matchande balansbild i sitt referensarkiv för tidigare balansupplevelser.

Till denna referens-bild tillhör ett tidigare inlärt muskel-rörelse-program med automatiska styrorder till de upprätthållande musklerna.

Det hel-automatiska programmet aktiverar en mängd muskler som ser till att person förblir sittande på stolen. De automatiska programmen styrs av ryggmärgsreflexer, lillhjärna och hjärnstam. De fungerar utan att vår medvetna del av hjärnan behöver engagera sig.

 

Balanssystemet = Balanssinnet + Det upprätthållande systemet

När hjärnan tagit in informationer om vår aktuella balanssituation kommer den alltså att aktivera olika automatiska program som möjliggör att balansen upprätthålls.

Egentligen verkar det helt fantastiskt att vi kan hålla oss upprätta, gå omkring och utföra olika balanskonster t e x cykla, göra kullerbyttor, dansa och åka skidor. Vi rör oss inte på en platt pannkaka utan på en väldigt rörlig planet.

Även när vi står helt stilla påverkas vi av flera krafter och deltar i flera olika rörelser samtidigt.

 

Upprätthållande balanssystemet YrselcenterDen största kraften som ständigt påverkar oss är gravitationskraften. Tack vare den kan vi hålla oss kvar på jordytan överhuvudtaget. Men vi deltar samtidigt i jordens rotation kring sin egen axel. Rotationshastigheten är störst vid ekvatorn och avtar mot polerna. En person som står i kö på Stockholms breddgrad utsätts för rotationshastigheten 815 km/tim.

Vår planet har i sin tur en hastighet på 107 000 km/tim i sin bana runt solen. Och vårt solsystem rör sig runt i vår galax Vintergatan med en beräknad hastighet på 800 000 km/tim. Och hela vår galax rör sig i riktning mot vår granne Andromedagalaxen med hastigheten 470 000 km/tim.. Hur är det möjligt att gå och stå under sådana omständigheter?

Kroppssvaj

Svaret är att vi har lärt oss svaja emot/ kompensera för de krafter vi utsätts för på jordklotet. De små svajningsrörelserna utförs inte med vilja utan styrs av inlärda automatiska program. De olika balansprogrammen lagras i lillhjärnan.

Även en så enkel balansövning som att stå helt stilla i en kö kan bara utföras perfekt om våra balans-autopiloter kompenserar olika kraftvektorer genom ett subtilt kropps-svaj.

I upprättstående utgörs ytan för balanskontrollens understöd enbart av fotsulorna. Även när vi står helt stilla kommer kroppens tyngdpunkt att pendla fram och tillbaka runt en punkt mellan fotsulornas yttre kanter.

Inlärning av olika balansprogram börjar som spädbarn

Lära sig gå och stå i ett årsåldern

I ett-års-åldern lär man sig b l a att svaja emot jordrotationen

Balanssystemet utvecklas successivt. Normalt är att kunna ta sig fram krypande vid 9 månaders ålder. Vid 1 års ålder har man lärt sig stå upp. Och vid 12-16 månaders ålder börjar friska barn att gå utan stöd.

Den första gångturen brukar bli kort och väldigt vinglig. Men samtidigt sker en mycket stor inlärning i balanssystemet just då. Efter det har balanssystemet färdiga ritningar och handlingsplaner för hur det upprätthållande systemet ska användas för framtida liknande balansaktivitet.

Under de första livsåren uppdateras successivt balanssystemet med fler och alltmer komplexa balansprogram. Vi lär oss cykla, dansa, åka skridskor, spela squash och badminton, gå på lina och simma under vatten.

 

Barn kan göra 5000 rörelser – vuxna bara 500.

Det grundläggande balanssystemet är i sig relativt oförändrat genom livet. Däremot varierar inlärningsaktiviteten mycket. Under den första delen av livet är inlärningen av nya komplexa balansfärdigheter mycket stor. I vuxen ålder avtar inlärningen. Och under de sista levnadsåren tappar man successivt balansfärdigheterna igen. Alla redan inlärda balansfunktioner måste ständigt underhållas. Bara de balansaktiviteter som man utför regelbundet blir kvar. Utan träning förloras de. –Use it or loose it (Måns Magnusson).

barnkangöra5000kroppsrörelserVuxna kan göra 500 kroppsrorelseraldersyrsel_Yrselcenter

Barn sägs kunna utföra över 5000 kroppsrörelser. De flesta vuxna klarar bara 500 stycken.

Balanssystemet är hel-automatiskt

.gymnastikDe inlärda program sköts till största delen av olika autopiloter. Även om den medvetna hjärnan i viss mån kan anpassa aktiviteterna till den aktuella balans-situationen så är det autopiloterna som utför de viktigaste funktionerna. Det går bara att genomföra komplexa balansövningar om man slappnar av och låter de inlärda programmen verka.

Den som försöker sig på att medvetet spänna olika muskelgrupper i ben och fötter kommer snart att inse att det blir omöjligt att stå på händer, dansa eller cykla.

 

 

Både balanssinnet och det upprätthållande systemet är helautomatiska system. Och för att fungera kräver de en närvaro utan att man fixerar sig vid dess informationer. Den som intresserar sig för mycket för egna balansimpulser kommer inte att prestera en bra balansfunktion.

.coreej2Hur använder vi balanssystemet och kan man träna det?

Många människor har slutat utmana balanssystemet och spenderar istället stor del av sin vakna tid enbart stillasittande framför en bildskärm. När någon ber dem stå på ett ben blir de överraskade och oroliga över hur vingliga de är.

Ett aktivt leverne med kroppsliga och utmanade balansaktiviteter varje dag bevarar en normal balansfunktion. Genom att regelbundet träna enkla balansfunktioner som att stå på ett ben och samtidigt förskjuta kroppens tyngdpunkt åt olika håll kan man träna balanssystemet.

Core träning: Träning av upprätthållande muskelgrupper i lår- armar- buk och rygg

En populär träningsform för regelbunden träning av balansfunktionen är s k core-träning. Då tränas särskilt de upprätthållande muskelgrupperna och man genomför utmanande balansövningar.

 

 

 

 

 

 

.