Hjärnstammen

 

Brainstem_smallHjärnans stam Yrselcenter

Hjärnstammen -här uppstår yrselsymtomen

2017 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och balansrubbningar spec. ÖNH-sjukdomar

Vid yrsel uppkommer en mängd olika kroppsliga symtom. T e x illamående, kräkningar, kallsvett, trötthet, svårigheter att fokusera blicken, att gå rakt och att orientera sig i rummet.

De flesta av dessa symtom beror på att olika nervcentra i hjärnstammen har aktiverats. Hjärnstammen är koordinationscentrum för balansimpulserna. Hit leds informationen från balansorganen och från andra hjärncentra som är viktiga för balansen. Att förstå hjärnstammens funktioner gör det lättare att förstå kaskaden av olika symtom som uppkommer vid yrsel- och balanssjukdomar.

Målsättning med denna förenklade presentation av hjärnans stam är att förklara varför så många olika kroppsliga symtom kan uppkomma i samband med yrsel.

 

Hur fungerar det normalt?

1 Balansinformation sänds till balanskärnorna

Balansinformationen sammanställs i hjärnans stam

Människan har två balansorgan. De består egentligen av vardera fem mätstationer nämligen tre båggångar och två hinnsäckar. De två balansorganen registrerar informationer om vår aktuella balanssituationen. Informationerna sänds kontinuerligt via balansnerverna till de fyra balanskärnorna i hjärnans stam. De övre- sidoliggande- mittre- och nedre– balanskärnorna sammanställer de inkommande informationerna.

 

2 Avstämning med andra nervsystem

Balansintegration i hjärnans stam Yrselcenter

Innan balanskärnorna sänder sina styrorder till kroppens upprätthållande muskelgrupper sker en avstämning med andra nervcentra som också är viktiga för balansfunktionen. Det görs en avstämning med andra delar av balanssinnet. Stämmer balansorganens informationer överens med informationen från synen och känselkropparna? Vad tycker de högre medvetandecentra? Finns redan några färdiga handlingsprogram i lillhjärnans minnesbank inför den planerade balans-aktiviteten? Är ögonens rörelser i samklang med nuvarande balansimpulser? Behovet av blodtryck och andning matchas till den planerade balansaktiviteten. Behovet kommer att vara helt olika beroende på om planerad aktivitet är att ligga ned och sova eller om kroppen strax ska springa i kapp en buss.

3 Styrorder till kroppens olika upprätthållande muskler

Balanskarnornas_styrorder_till_uppratthallande_muskulatur_Yrselcenter

Balanskärnorna är kroppens styrmän. När de bestämt sig skickar de styrorder till kroppens upprätthållande muskelgrupper. Det leder till en balansaktivitet anpassad till den aktuella balanssituationen. En stor del av använda styrprogram är redan inlärda och förprogrammerade. De flesta upprätthållande muskler styrs helt utan medvetandets inblandning.

Men medvandet kan vara med och anpassa balansutformningen till aktuell situation. Om t e x underlaget bedöms vara halt kan medvetandet anpassa gångrörelserna att bli särskilt försiktiga så att man inte riskerar att falla.

 

Vid yrsel uppstår kaos i hjärnans stam.

Yrselcenter schematisk sammanställning orsaker till yrselsymtom p g a aktivering av nervcentra i hjärnstammen

När felaktiga, plötsligt förändrade eller oväntade balansinformationer når balanskärnorna uppstår kaos. Kaoset kommer utöver balanskärnorna även att aktivera dess närmaste grannar.

Kunskap om hjärnstamsreaktioner vid yrsel kommer b l a från forskning om rörelsesjuka. Två teorier beskriver kaosets orsaker. Sensorisk konflikthypotesen och Överbelastningshypotesen.

Vid den senare hypotesen förklaras kaoset i hjärnstammen av att den felaktiga informationen överbelastar systemet. Mängden informationsimpulser är så stor att flodvågen spiller över till balanskärnornas grannar. En aktivering av grannarna kräkcentrat, vaguskärnan, ögonens motoriska kärnor och vakenhetscentrat sker och därmed uppkommer en kaskad av olika symtom.

Kräkcentrat påverkas så att man blir kraftigt illamående och ofta uppstår behovet av att kräkas.

Vaguskärnan styr det s.k. autonoma nervsystemet. Aktiveringen av vaguskärnan leder till att man blir kallsvettig, blek och att blodtrycket kan sjunka så att man kan svimma. Att alla transporter i mage och tarm stoppar upp ger i sig en känsla av illamående. Dessutom aktiveras reflexen att kräkas.

Ögonens motoriska kärnor påverkas. Det blir svårt att fokusera blicken skarpt och ögonen känns ansträngda. Särskilt tydligt uppfattar man detta i samband med huvudrörelser. Eftersom ögonens rörelser inte parerar för huvudets rörelser på ett normalt sätt längre uppkommer en eftersläpningskänsla och en upplevelse av att ögon- och huvudrörelser inte stämmer överens. Nystagmus är ofrivilliga ögonrörelser som kan ge intrycket av att omgivningen rör sig framför ögonen eller så uppkommer en synförnimmelse av att titta från en roterande karusell.

Vakenhetscentrat påverkas och resulterar i mer eller mindre trötthet. Tröttheten är ändåmålsenlig, för när man till slut somnar av yrselattacken regleras också behovet av balanssignaler ned. Och med ett nedreglerat balanssystem blir den aktuella informationskonflikten relativt mindre. Man kan säga att vakenhetscentrats reaktion vid timslånga yrselattacker har en självbegränsande effekt på yrseln.

Ryggmärgsbanor. När ryggmärgsbanorna påverkas blir inte balanskärnornas utgående styrorder till den upprätthållande muskulaturen lika precis och exakt som vanligt. I lindriga fall blir muskelrörelserna klumpiga och oprecisa, kanske har man en tendens att gå in i dörrposter. Man kan visserligen ta sig fram men har ett behov av att stöd mot väggen. Vid större informationskonflikter förloras balanskontrollen och man kan falla omkull. Eller så kan man bara ta sig fram krypande på golvet.

 

Yrsel ger symtom även från nervcentra utanför hjärnstammen

Hjärnbarken (cortex), Medvetandet uppfattar att ”något är fel”, det man kallar upplevelsen yrsel. Medvetandet tappar sin orienteringsförmåga. Upplevelsen kan vara en diffus ostadighets- osäkerhets- förvirringskänsla. Förmågan att koncentrera sig kan vara påverkad. En diffus tyngdkänsla i huvudet kan vara vanlig.

Limbiska systemet. Känslor av panik och dödsångest.

 

 

Sjosjukesymtom_YrselcenterÅksjuka Sjösjuka -en utmärkt modell för att förstå sensoriska konflikter

 

 

Kunskap om hjärnstamsreaktioner vid yrsel kommer b l a från forskning om rörelsesjuka och liknande fenomen. Åk- sjö- och rörelsesjuka är en utmärkt modell för att närmare förstå vad som sker i kroppen vid sensoriska konflikter. Sensoriska konflikter är den typiska informationskonflikten vid yrsel- och balanssjukdomar.

Tabell över olika symtom vid simultorsjuka. Källa: VTI-rapport 587, mer info

Om Åksjuka Sjösjuka mer info

VTIrapport587

.