Hjärtrelaterad yrsel

 

hjartrytmrubbning_ger_yrsel_Yrselcenterhjartinfarkt kan ge yrselYrsel p g a hjärtinfarkt, hjärtrytmrubbning eller stödsyndrom

 

Övriga störningar orsakar 25% av all yrsel Hjärtrelaterade orsaker till yrsel

2017 Saga Nybäck, leg läkare spec Invärtes medicin & hjärtsjukdomar ST-läkare Danderyds Sjukhus AB

Om man lider av enbart yrsel beror det oftast inte på en hjärtsjukdom. Men yrsel är ett relativt vanligt symtom vid olika hjärtsjukdomar.

Orsaken är då alltid att hjärtat av någon anledning inte pumpar tillräckligt effektivt för att hjärnan skall förses med den mängd blod den behöver. Hjärtsjukdomarna i sig kan vara väldigt olika. Oftast beror det på att hjärtat slår för långsamt eller att det blir pauser i den normala hjärtrytmen. Blir det en tillräckligt lång paus kan man svimma. Om hjärtat slår för snabbt kan blodflödet till hjärnan också påverkas genom att hjärtat då inte pumpar lika effektivt. Vissa sjukdomar gör så att hjärtat pumpar lagom fort men ändå inte pumpar effektivt eftersom det av någon anledning har blivit svagt. Sjukdomar i hjärtas klaffar är ytterligare en möjlig orsak till att pumpningen blir ineffektiv.

Hjärtsjukdomar kan ge symtom som hjärtklappning, känsla av oregelbunden hjärtrytm, bröstsmärta, konditionsnedsättning, andfåddhet och trötthet. Om hjärtat sviktar kan man också bli svullen om underben och anklar. Yrsel vid hjärtsjukdom brukar vara en känsla av att man är på väg att svimma, att det svartnar för ögonen eller att man faktiskt svimmar av kortvarigt. Det kan kännas som en allmän ostadighet eller att man blir yr när man reser sig upp. Se ortostatism.

Yrsel som kommer vid fysisk ansträngning men inte i vila kan också bero på en hjärtsjukdom. Yrsel vid hjärtsjukdom brukar inte kännas som att man själv eller rummet snurrar runt.

 

hjartrytmrubbning_ger_yrsel_Yrselcenter

Övriga störningar orsakar 25% av all yrsel Hjärtrytmrubbningar – när hjärtat pumpar för långsamt eller för snabbt

Sjuk sinusknuta

Hjärtats normala elektriska impulser börjar i en samling hjärtceller som kallas för sinusknutan. Impulserna sprider sig i hela hjärtat och gör att hjärtmuskeln drar ihop så att det blir ett slag. Sinusknutan kan bli sjuk på grund av ålder eller syrebrist. Då kan det bli pauser i de normala impulserna, hjärtslagen uteblir och man kan få yrsel eller svimma.

AV-block

Hjärtats normala impulser börjar i sinusknutan, sprids till hjärtats förmak och sedan ned till kamrarna. För att komma ned till kamrarna måste impulserna passera genom en annan ansamling av hjärtceller som kallas AV-noden. Om impulserna bromsas på vägen kan det leda till uteblivna hjärtslag. Hjärtfrekvensen kan bli för låg och man kan drabbas av yrsel eller svimningar.

Förmaksflimmer eller förmaksfladder

En vanlig sjukdom som börjar i hjärtats förmak är förmaksflimmer. Om man har förmaksflimmer är det inte sinusknutan som ger upphov till de elektriska impulserna utan flera olika andra celler i hjärtats förmak. Hjärtrytmen blir då oregelbunden och utan medicinering ofta för snabb. Förmaksflimmer kan komma attackvis eller vara kroniskt. Det vanligaste symtomet är hjärtklappning – en känsla av att hjärtat går för fort och/eller slår för hårt. Man kan också uppleva konditionsnedsättning, andfåddhet, illamående, trötthet. Förmaksflimmer drabbar framför allt äldre människor. Det finns flera andra hjärtrytmrubbningar som också gör att hjärtat slår för snabbt.

Utredning av hjärtrytmrubbning

Om läkaren misstänker att en hjärtrytmrubbning föreligger tar hen ett EKG. Sen brukar man också få genomgå någon typ av bandspelar-EKG som är ett sätt att utreda hjärtrytmen under längre tid. Det finns några olika typer för läkaren att välja mellan. Om man söker vård akut för att man har svåra symtom till följd av en allvarligare hjärtrytmrubbning kan man bli inlagd på en hjärtavdelning med hjärtövervakning. Om läkaren misstänker en hjärtrytmrubbning som kommer främst vid fysisk ansträngning kan man få göra ett så kallat Arbetsprov när man cyklar på en motionscykel under hjärtövervakning. Ultraljud av hjärtat blir också ofta aktuellt vid misstänkt hjärtrytmrubbning.

Behandling av hjärtrytmrubbningar

Om hjärtat pumpar för långsamt eller om man får långa pauser i hjärtrytmen kan en pacemaker hjälpa till att återställa en mer normal rytm. Ibland orsakas en långsam hjärtrytm av olika läkemedel som bromsar hjärtat. Dessa kan då behöva bytas ut eller sättas ut helt. Man bör dock aldrig avbryta en läkemedelsbehandling utan att ha talat med sin läkare.

Det finns många olika läkemedel som kan bromsa hjärtat om det går för snabbt. Vissa typer av hjärtrytmrubbningar kan behandlas på andra sätt än med läkemedel. Förmaksflimmer kan till exempel behandlas med så kallad elkonvertering. Efter att man har blivit sövd av en narkosläkare ger en hjärtläkare en kort elstöt till hjärtat som gör att den normala hjärtrytmen återställs. Vissa typer av hjärtrytmrubbningar kan botas genom olika kirurgiska ingrepp i hjärtat.

 

 

hjartinfarkt kan ge yrsel

Övriga störningar orsakar 25% av all yrsel Hjärtinfarkt och hjärtsvikt – när hjärtat är svagt

Hjärtsvikt är ett brett begrepp som innebär att hjärtat inte orkar pumpa den volym blod som krävs för att kroppens alla celler ska förses med syrerikt blod. När så blir fallet sätts en rad olika kompensationsmekanismer igång i kroppen för att hjälpa hjärtat och för att kroppens viktigaste organ ändå ska kunna fungera som vanligt. Hjärtsvikt orsakas oftast av att man har fått syrebrist till hjärtmuskeln. Syrebrist orsakas oftast av åderförkalkning/åderförfettning som gett upphov till förträngningar i hjärtats kranskärl. Sådana förträningar kan leda till kärlkramp och hjärtinfarkt. Utan akut behandling vid en hjärtinfarkt kommer hjärtcellerna att dö och den delen av hjärtat kommer då inte att kunna pumpa normalt.

Hjärtsvikt kan ge yrsel framför allt vid fysisk ansträngning. De vanligaste symtomen på hjärtsvikt är dock andfåddhet och svullnad. Man kan gå upp i vikt till följd av att man samlar på sig vätska. Man brukar inte få yrsel vid en akut hjärtinfarkt.

Om läkaren misstänker hjärtsvikt brukar hen beställa EKG, blodprov och ofta också ett ultraljud av hjärtat. Ibland beställs också en hjärt-lungröntgen.

 

 

Yrsel p g a hjärtinfarkt, hjärtrytmrubbning eller stödsyndrom

Övriga störningar orsakar 25% av all yrsel Klaffel – när en hjärtklaff inte fungerar som den ska

Mellan hjärtats fyra rum finns fyra klaffar vars funktion är att se till att blodet flödar i rätt riktning och inte backar tillbaka. Mellan förmaken och kamrarna finns så kallade segelklaffar och mellan kamrarna och lungartärerna och stora kroppspulsådern aorta finns fickklaffar.

Det vanligaste klaffelet är en förträngning av klaffen mellan vänster kammare och aorta. Den heter aortaklaffen och förträngningen kallas aortastenos. Yrsel och även svimning vid fysisk ansträngning är ett vanligt symtom vid aortastenos. Andra vanliga symtom är andfåddhet och bröstsmärta vid ansträngning. När man lyssnar med stetoskop på ett hjärta med klaffel hörs ofta ett blåsljud. Ultraljud av hjärtat ställer diagnosen.

De flesta klaffel är inte allvarliga utan man får gå på regelbundna kontroller hos läkare. Allvarligare klaffel som ger svårare symtom kan behöva opereras.