Kompensation och Dekompensation

 

Kompensation_Dekompensation_Yrselcenter.

När ett balansorgan skadas permanent blir effekten att hjärnan får ta emot skeva balansimpulser. Tack vare hjärnans förmåga att jämna ut ”Kompensera” för skevheter kan tillståndet läkas. Under perioder med stress och trötthet minskar hjärnans kompensatoriska förmåga, en viss skevhet för balansimpulser kan då återuppstå. Det kallas för De-kompensation.

 

Störningar i balansorganen och dess förbindelser med hjärnan orsakar 50% av all yrsel. YrselcenterPsykiska störningar framförallt ångest och depression orsakar 25% av all yrsel Dekompensation – därför är jag sämre vissa dagar

2017 Krister Brantberg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar. Professor

Vad är det

Ett resttillstånd efter en tidigare skada på balansfunktionen. Man besväras av episodvis lättare yrsel och balansförsämring vid olika typer av ”belastning” som t.ex. trötthet, stress, nackbesvär eller infektioner.

Vad är orsaken

Vid en plötslig skada på balansfunktionen, till exempel vid vestibularisneurit, ”snurrar hela världen hela tiden”. Efter någon dag snurrar det ej längre när man ligger stilla, utan enbart i samband med rörelser. Efter ytterligare en tid kanske man kan göra ”vanliga” huvudrörelser utan besvär. Så småningom kanske man kan klara även mycket avancerade rörelser utan obehag, trots att själva balansfunktionen inte normaliserats.

Samtidigt som denna förbättringprocess pågår förbättras balansen successivt. Först kändes det ostadigt i sittande, sedan bara i stående/gående och så småningom kanske enbart vid gång i t.ex. trappor.

Förbättringsprocessen kallas för kompensation och är beroende på att man gör rörelser som hjärnan successivt kan lära sig tolka på ett bra sätt, trots att det finns kvarvarande brister i själva balansfunktionen.

Det som kompensationen åstadkommit kan också tillfälligtvis gå tillbaka s k dekompensation. Det innebär att en del av de besvär man tidigare blivit av med återkommer.

Det är inte ovanligt att besvären återkommer i perioder med mycket stress, oro eller ångest liksom vid uttalad trötthet. Vid alla dessa tillstånd är det svårare för hjärnan att omtolka de felaktiga rörelsesignalerna. På samma sätt kan alkohol och vissa dämpande mediciner som t.ex. sömntabletter och åksjukemediciner ge besvär.

Dekompensation uppträder också i samband med inaktivitet som till exempel vid influensa, ett benbrott eller vid annan sjukdom. Nackspänningsproblem, nya glasögon och nedstämdhet är andra faktorer som kan orsaka dekompensation.

Vad är symtomen

Yrsel och obalans vid rörelser. Mest besvär vid hastiga rörelser liksom i situationer där det ställs högre krav på balansen. Vid dekompensation återkommer vanligen yrsel och obalans i omvänd ordning till hur de tidigare successivt försvann, ”sist ut – först in”.

Vad är behandlingen

Åtgärd mot de faktorer som orsakade dekompensationen samt ”aktivt leverne” innefattande mycket rörelser och balansträning.

Var får jag hjälp

Sker ingen förbättring på åtgärder mot de faktorer som kan ha orsakat dekompensationen bör patient bedömmas av yrselintresserad öronläkare eller neurolog.

 

 

 

Störningar i balansorganen och dess förbindelser med hjärnan orsakar 50% av all yrsel. YrselcenterPsykiska störningar framförallt ångest och depression orsakar 25% av all yrsel Dekompensation -när hanteringen av skeva balanssignaler är dålig eller ofullständig.

2017 Christian Geisler läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar

Skeva balansimpulser

Dekompensation och Kompensation

Tillstånd där balansorganen är olika starka är vanliga. En övergående gungkänsla i anslutning till snabba huvudrörelser kan förekomma hos människor som har olika starka balansorgan. Ibland beskrivs en känsla av ”eftersläpning”.

 

 

 

När huvudet hålls stilla eller gör lugna rörelser klarar en normal hjärna att räkna om, jämna ut, justera olika starka signaler från balansorganen s k kompensation.

Men i samband med särskilt yviga huvudrörelser hinner hjärnan inte jämna ut sidoskillnaden de första sekunderna och då uppkommer gungkänslan. Fenomet kan kallas De-kompensation.

Kompensation betyder alltså att hantering av skeva balanssignaler är god. De-kompensation betyder att hanteringen av de skeva balanssignalerna är dålig eller ofullständig.

 

Störningar i balansorganen och dess förbindelser med hjärnan orsakar 50% av all yrsel. YrselcenterPsykiska störningar framförallt ångest och depression orsakar 25% av all yrsel Kompensation och De-kompensation kan illustreras så här

  1. Efter en genomgången skada i ett balansorgan kan ett tillstånd av skeva balanssignaler uppstå. Man kan likna tillståndet vid en två-motorig motorbåt vars ena propeller har skadats och upphört att snurra. När skadan inträffar kommer båten att få slagsida och köra runt i cirklar. Den skadade propellern står stilla eller rör sig dåligt. Men den oskadda propellern snurrar som vanligt.
  2. Hjärnans enastående förmåga att kompensera signal-skevheter kan illustreras med en rorsman som parerar felet genom att hålla an ett roder. Med ett roder går båten rakt igen trots att den ena propellern är skadad.
  3. Men om rorsmannen plötsligt inte orkar med sin uppgift att hålla an rodret för att kompensera skevheten uppstår dålig kompensation och båten börjar åter slira och lätt slagsida uppstår.Det kommer att hända framförallt vid trötthet och stress.

Kompensation_Dekompensation_Yrselcenter.

Lever man med skeva balanssignaler bör man alltså eftersträva att hjärnans förutsättningar blir de bästa tänkbara för att kompensera för skevheten. Man bör minska sin exponering för stress, trötthet, oro och dålig sömnkvalitet.

 

 

Vestibulär kompensation -så fungerar det

2016 Johan Bergenius läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar. Docent & Yrselnestor

Bildens översta rad visar normaltillståndet: Ett kontinuerligt  inflöde av balanssignaler från båda öronens  balansorgan via balansnerven in till hjärnan. När man vrider på huvudet ändras inflödet från båda sidorna; på ena sidan ökar antalet signaler och på andra sidan minskar antalet signaler.

Eftersom detta är en planerad rörelse känner man ingen yrsel när huvudrörelsen pågår. Om däremot signalerna spontant ändras på ett sätt som om man rör huvudet utan att det är planerat, känner man yrsel. Detta fenomen inträffar vid vestibularisneurit ”virus på balansnerven”. Symptomen blir då hastigt insättande yrsel. I en del fall kommer inte funktionen tillbaks men yrseln och illamåendet minskar ändå hos alla som drabbas. Detta beror på en process som kallas för vestibulär kompensation.Kompensation_Bergenius

Rad 2 illustrerar tillstånden Skada i vänster balansorgan ”ur funktion” och Vestibularisneurit vänster, blockerad nerv ”inga signaler”. En kraftig skevhet för balansimpulser uppkommer.

Det friska balansorganet fortsätter att skicka signaler till balanskärnorna.´i hjärnans stam.  Balanskärnorna kontrollerar varandra genom att skicka bromsande signaler mot varandra. Den bromsande effekten är beroende av den egna aktiviteten. Om signalerna plötsligt upphör från ena örat eller balansnerven minskar signalerna på samma sidas kärnor. Då tappar dessa  förmågan att bromsa den andra sidans kärnor. Eftersom hämningen mot den friska sidan uteblir ökar dennas aktivitet och därmed skapas förutsättningar för ett ökat inflödet av hämmande signaler mot kärnorna på den sjuka sidan.

Eftersom hjärnan ogillar asymmetrier i signaltrafiken kommer nu kärnkomplexet på den sjuka sidan att få ett tillskott av signaler från andra system. Den sjuka sidan  tar då upp den hämmande effekten mot den friska sidan och den friska sidan minskar då sina bromsande signaler mot den sjuka sidan. På så sätt återställs jämvikten mellan sidorna trots att utan att det förekommer något inflöde av signaler från det sjuka balansorganet. Detta kallas vestibulär kompensation.

Vid en fullgod vestibulär kompensation upplever man alltså ingen yrsel när man håller huvudet stilla (statisk kompensation)  men ofta har man besvär av gungighet, ostadighet vid hastiga huvudrörelser; ”det känns som om hjärnan släpar efter eller ligger i en skål och skvalpar när man rör på huvudet”.