Hinnsäcksskador

otolit_matning_YRselcenter

Störningar i balansorganen och dess förbindelser med hjärnan orsakar 50% av all yrsel. Yrselcenter Skador och störningar i hinnsäckarna

2017 Christian Geisler läkare spec. Hörsel- och balansrubbningar spec. ÖNH-sjukdomar

Balansorganet består av tre båggångar och två hinnsäckar.

Hinnsäckarna kallas utriculus och sacculus. Säckarna innehåller balanskristaller. I utriculus är de orienterade i horisontell ledd., i sacculus i vertikal ledd. Hinnsäckarna mäter linjära rörelser.

Balanskristallerna ligger ovanpå en slags gel. Kristallsystemets uppgift är att ge oss information om hur huvudet är orienterat mot jordgravitationen.

Om huvudet lutas kommer kristallerna i rörelse. Vid en huvudlutning åt höger kommer de horisontellt ordnade kristallerna att rulla åt höger. Hinnsäckens hårceller känner av kristallernas rörelser. Information om kristallernas rörelser skickas hela tiden via balansnerven till hjärnan.

Vår förmåga att avgöra om omgivningen är horisontell, vertikal eller om den lutar fungerar bara om informationen från hinnsäckarnas kristaller är rätt. Dessutom måste synens intryck vara rätt. Och dessutom måste det centrala nervsystemet fungera så att det kan leda och samordna alla signalerna.

Vid skador i hinnsäckarna uppstår en störning i uppfattningen av raka referenser. Raka strukturer kommer istället att uppfattas sneda och lutande.

Skador som drabbar bara hinnsäckarna

BaggangarHinnsackar_Yrselcenter

 

 

Hinnsäckarna är två av balansorganets fem sensorer. Många yrselspecialiserade läkare tror idag att skador i balansorganen oftast även påverkar balansorganets båggångar på något sett.

Skador i enbart hinnsäckarna utan en påverkan av båggångssystemet förekommer troligen. De vetenskapliga kunskaperna om hinnsäckarna är fortfarande bristfälliga. Därför anser de flesta yrselspecialister idag att isolerade skador i hinnsäckarna är ovanliga.

Nya undersökningsmetoder ger information om hinnsäckarnas funktion

De senaste 100 åren har det kaloriska provet varit det huvudsakliga sättet att undersöka balansorganen. Men sedan några år finns helt nya tekniker att närmare undersöka båggångssystemet med VHIT och hinnsäckssystemen med VEMP.