Migränrelaterad yrsel

Patientfall 12. Migränrelaterad yrsel

2015 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar

Eva-Lena är 45 år och arbetar som är sjuksköterska. Arbetet på sjukhuset medför oregelbunden arbetstid, skiftgång och tidvis arbetar hon nattetid. Hon har alltid haft mycket lätt för att bli åksjuk och undvek karuseller redan som barn. Hon är sedan länge beroende av kaffe och dricker minst sex koppar om dagen.

Vid 17 till 20 års åldern hade hon återkommande migränanfall. Då fick hon halvsidig pulserande kraftig huvudvärk, upplevde ljusöverkänslig och blev illamående. Ofta låg hon då utslagen i ett eller två dygn och vilade i mörka rum.

Numera upplever hon sällan huvudvärk. Däremot har hon fortfarande svårt att tåla sjögång. Migrän förekommer hos många av släktingarna på fadern sida.

Nu har hon blivit remitterad till Yrselcenter för att utreda orsaken till tre yrselattacker som hon har haft under det senaste halvåret.

Vid dessa tillfällen har hon insjuknat med stark yrselkänsla, svårigheter att gå normalt, illamående och svårigheter att fokusera blicken. Starkt ljus har hon upplevt påfallande obehagligt och även att göra yviga rörelser med huvudet. Vid två av tillfällena har hon kräkts häftigt. I samband en av yrselattackerna upplevde hon en vass smärta över bakhuvudet av att röra detta område med fingertopparna.

Under attackerna har hon helst velat vila i ett mörkt tyst rum. Starka ljud upplever hon så vassa att hon numera alltid har öronproppar i beredskap. Bäst brukar det vara att försöka somna en stund. Huvudvärk brukar hon inte ha men däremot kan en dov tryckande känsla i huvudet uppkomma under anfallen.

Vid två tillfällen varade attacken några timmar men vid det senaste tillfället var hon tvungen att ligga kvar i sängen i nästan tre dygn innan illamåendet och yrseln gav vika. Vid samtliga tillfällen har hon insjuknat på helgerna eller under ledig tid efter ett jobbpass.

Vid ett tillfälle insjuknade hon när hon vistades i bländande solljus i en skidbacke i fjällen. Vid ett annat tillfälle misstänker hon att en stark lukt kan ha utlöst anfallet.

Under de senaste månaderna har hon också upplevt konstiga ögonfenomen. Synfältet kan plötsligt påverkas så att hon inte ser klart. Inom några minuter kan ett ljusmoln utvecklas i centrum av synfältet och sedan växer det sig större och större samtidigt som det flyttar sig mot kanten. Därefter kan det omvandlas till vassa kanter och Z-linjer som sitter i under ytterligare 15-20 minuter. Ibland kan hon uppleva mörka prickar för ögonen.

En noggrann undersökning av balansorganens impulser, ögonmotorsystemet och reflexbanor i hjärnans nervsystem genomförs. Men allt utfaller normalt. Det var över en månad sedan hon senast upplevde yrsel.

Hon får besked om att s k migränaura utan huvudvärk är den troligaste förklaring till hennes yrselattacker. Men hon hälsas välkommen för en ny undersökning i anslutning till nästa yrselepisod för en ytterligare bedömning då. Yrseldiagnostik är färskvara och undersökningar i snar anslutning till en yrselattack ger mycket mer information än en undersökning som genomförs lång tid efter störningar i balanssystemet.

Kommentar Migränrelaterad yrsel

Migrän är en vanlig och ärftlig sjukdom som hos de flesta ger timslånga attacker av kraftig huvudvärk och illamående. De flesta förknippar migrän enbart med attacker av huvudvärk och illamående men migrän kan alltså även ge helt andra symtom.

Överkänslighet för sensoriska intryck som ljus, ljud och lukt är typisk för migrän. Den drabbade vill under attackerna helst vila i ett mörkt och tyst rum och kan mellan attackerna uppleva obehag i miljöer med starkt ljus. Migrän tycks också föra med sig en tydligt ökad benägenhet för åksjuka. Migrän tycks alltså påverka även balansorganen att bli överkänsliga.

Det är vanlig att migränsjukdomen ändrar karaktär under livet. Istället för de typiska symtomen med huvudvärk kan helt andra symtom med b l a yrsel uppstå. I många fall förekommer då ingen huvudvärk alls.

En tredjedel av migränpatienterna kan ha en s k aura, en för-känning inför huvudvärksattacken. Aurafasen kan ge upphov till en mängd olika symtom från nervsystemet. Migränmekanismerna är komplexa och ännu inte kartlagda i detalj. Men man tror idag att en del av hjärnans blodkärl förändrar sig och inflammeras och att delar av hjärnans nervvävnader drabbas av en övergående överretbarhet.

Det vanligaste symtomet under auran är en övergående synstörning, med upplevelsen av störningar i delar av synfältet eller att man ser i vassa zick-zack mönster. Hos vissa migränpatienter kan auran istället upplevas enbart som kraftig yrsel.

Migränyrsel

Migrän är en underskattad orsak till yrselsymtom. Migränreaktioner är vanliga men bara vissa av oss får migränsymtom. Man tänker sig att vi har olika trösklar för att utlösa migränsymtom.

Avslappning efter föregående psykisk eller fysisk stress kan vara utlösande. Därför är migränsymtom särskilt vanliga på fredagkvällar och under helger. Vissa typiska triggers sägs kunna utlösa migränreaktioner. Rödvin, grönmögelost, koffein och choklad har utpekats som födoämnestriggers. Stress, brist på sömn eller för mycket sömn, oregelbundna måltider, låg blodsockerhalt, väderleksomslag till lågtryck, p-piller, hormonförändringar t e x menstruation och bländande starkt ljus är andra. En yrseldagbok kan hjälpa till att identifiera eventuellt utlösande triggers.

Många migränpatienter kan bättras av livsstilsomläggning mot ett sundare och mer regelbundet leverne. Framför allt är det viktigt att sova regelbundet och ungefär lika mycket åt gången samt att man är fysiskt aktiv på ett regelbundet sätt. Det första rådet till en migränpatient brukar alltså vara att minska mängden identifierbara migrän triggers.

Eva-Lena förbättrades av byta till en tjänst utan skiftarbete och att börja motionera en timme tre gånger varje vecka. Hon varvar mellan löpträning sommartid och spinning-cykling på ett gym på vintern. Hon la också om sina kostvanor och dricker numera bara koffeinfritt kaffe.

Vid mycket täta migränsymtom kan det bli tal om förebyggande läkemedel t e x betablockerare, valproat eller pizotifen. Alternativa behandlingar är s k calciumantagonister eller antidepressiva läkemedel.

Mest kunskap om migränsjukdomen finns hos specialistläkare i neurologi. Men de nya kunskaperna om migränyrsel är ännu ojämnt fördelade bland neurologläkare.

 

 

 

 

 

Senast uppdaterat ( 2012-01-29 )

Trackbacks

  1. […] Efter två dagars migrän med illamående och piller, så börjar livet återvända lite smått. Om man får svära i sin blogg, så gör jag det &&¤%¤#¤#” för det är just så det känns när man måste ändra sina planer för Migränens skull. Här är en bra patientbeskrivning av migränaura  […]