Migränrelaterad yrsel

Patientfall 8. Migränrelaterad yrsel

2017 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar

Charlotta är 49 år och arbetar som är sjuksköterska. Arbetet på sjukhuset medför oregelbunden arbetstid, skiftgång och tidvis arbetar hon nattetid. Hon har alltid haft mycket lätt för att bli åksjuk och undvek karuseller och gungor redan som barn. Hon är beroende av kaffe och dricker minst sex koppar om dagen. Hennes menstruationer har de senaste månaderna börjat glesa ut och blivit mer oregelbundna.

Som tonåring hade hon återkommande migränanfall. Då fick hon halvsidig kraftig huvudvärk, upplevde ljusöverkänslig och blev illamående. Ibland låg hon då utslagen i mörka rum och vilade i över ett dygn. Numera upplever hon sällan huvudvärk. Däremot har hon fortfarande svårt att tåla sjögång. Migrän förekommer hos många av släktingarna på fadern sida.

Nu kommer Eva-Lena till Yrselcenters mottagning för att reda ut fem yrselattacker under det senaste halvåret. Den senaste attacken fick hon för en vecka sedan och hon har fortfarande inte hämtat sig helt. Alla huvudrörelser känns obehagliga och hon är ständigt illamående.

I samband med attackerna har hon insjuknat med påtaglig yrselkänsla, det har varit svårt att gå som vanligt och hon har haft svårigheter att fokusera blicken och kräkts vid några tilfällen. Vid ett tillfälle upplevde hon ett ringande ljud i vänster öra. Och efter en av yrselattackerna upplevde hon en hettande smärta över bakhuvudet under en timme.

Under attackerna har hon helst velat ligga ned och hålla huvudet helt stilla. Hon brukar dra för gardinerna eftersom hon upplever ljus obehagligt och även starka ljud har hon upplevt så obehagliga att hon numera alltid har öronproppar i beredskap. Bäst brukar det vara att försöka somna en stund. Huvudvärk brukar hon inte ha men däremot kan en dov tryckande känsla i huvudet uppkomma efter anfallen.

Vid två tillfällen varade attacken några timmar men vid det senaste tillfället var hon tvungen att ligga kvar i sängen i två dygn. Vid samtliga tillfällen har hon insjuknat på helgerna eller under ledig tid efter ett jobbpass. Vid ett tillfälle insjuknade hon i fjällen efter att ha vistats i bländande solljus i en skidbacke. Vid ett annat tillfälle misstänker hon att en stark parfymlukt kan ha bidragit till insjuknandet.

Under de senaste månaderna har hon dessutom upplevt konstiga ögonfenomen vid några tillfällen. Synfältet kan plötsligt förändras så att hon inte ser klart i kanterna, det omvandlas till ett flimrande ”myrornas krig” eller till vassa kanter. Efter 20 minuter har det gått över igen.

Undersökningen på balanslaboratoriet kan påvisa tecken på överretbarhet i hennes balanssystem. Men några tecken på skador i balansorganen, tecken på kristallsjuka eller störningar i hennes centrala nervsystem och ögonmotorik kan inte påträffas.

Kommentar

Vestibular migraine Yrselcenter Stockholm

Migrän är en vanlig och ärftlig sjukdom som ofta ger attacker med kraftig huvudvärk och illamående. De flesta förknippar migrän enbart med huvudvärk. Men migrän kan alltså även ge andra symtom. Migrän för med sig en överretbarhet i balanssystemet och många migranörer blir väldigt lätt åksjuka och undvek karuseller redan som barn.

Det är vanlig att migränsjukdomen ändrar karaktär under livet. Istället för de typiska symtomen med huvudvärk kan episoder med yrsel uppstå. I många fall förekommer då ingen huvudvärk alls.

En tredjedel av alla migränörer kan ha en s k aura, en för-känning inför huvudvärksattacken. Aurafasen kan ge upphov till en mängd olika symtom från nervsystemet. Migränrelaterad yrsel antas vara en sådan aurafas.

Migränmekanismerna är komplexa och ännu okända. Man tror idag att en del av hjärnans blodkärl förändrar sig och inflammeras. Det leder till en övergående överretbarhet i flera delar av hjärnans nervcentra, bland annat i balanssystemet.

Migränrelaterad yrsel kallas också vestibulär migrän och är en vanlig orsak till yrsel och yrselattacker. Kvinnor drabbas betydligt oftare än män. Om man undersöks med VNS eller Vertigocatcher i samband med en yrselattack kan man påvisa störningar i balanssystemet. Diagnostiken baseras på patientens symtom-beskrivningar och genom att andra yrsel -sjukdomar och -orsaker utesluts.

Symtomen anses vara stressrelaterade och upp till 50% av alla migranörer har befunnits att också lida av oro eller depression.

Symtomen är återkommande attacker med ostadighets-känsla och överkänslighet för huvudrörelser. Attackerna kan vara från några minuter till flera flera dygn. Ibland förekommer andra samtidiga symtom t e x myrkrypningar i huden, öronsus, ljus- och ljudöverkänslighet, tryckkänsla i ett eller bägge öron, bortfall av delar av synfältet, svårigheter att fokusera blicken, hörselnedsättning, illamående och kräkningar. Huvudvärk kan förekomma samtidigt eller efter yrselattacken men kan också helt saknas. Symtomen kan vara svåra att särskilja från de vid Menieres sjukdom, kristallsjuka och åksjuka.

 

migränyrselMigräntriggers_Yrselcenter

 

 

 

 

 

 

Migränreaktioner är vanliga men bara vissa av oss får återkommande migränsymtom. Man tänker sig att människor har olika trösklar för att utlösa migränsymtom. Avslappning efter föregående psykisk eller fysisk stress kan vara utlösande. Därför är migränsymtom särskilt vanliga på fredagkvällar och under helger. Vissa kända triggers kan utlösa migränreaktioner. Rödvin, grönmögelost, koffein och choklad har pekats ut vara födoämnestriggers. Stress, brist på sömn eller ibland även för mycket sömn, oregelbundna måltider, låg blodsockerhalt, väderleksomslag till lågtryck, p-piller, hormonförändringar t e x menstruation och bländande starkt ljus är andra kända triggers. En yrseldagbok kan hjälpa till att identifiera eventuellt utlösande triggers.

Många migrändrabbade kan förbättras av ett sundare och mer regelbundet leverne. Det är viktigt att sova regelbundet och ungefär lika mycket åt gången. Samt att man är fysiskt aktiv på ett regelbundet sätt. Det första rådet till en migränpatient brukar därför vara livsstilsförändringar och att minska mängden identifierbara migrän triggers.

Lotta förbättrades av att byta till en tjänst utan skiftarbete. Därmed fick hon mycket jämnare sömnvanor. Hon började konditions-motionera en 30 minuter tre gånger varje vecka. Hon varvar mellan löpträning sommartid och spinning-cykling på ett gym på vintern. Hon la också om sina kostvanor och dricker numera bara koffeinfritt kaffe.

Vid mycket täta migränsymtom kan det bli tal om förebyggande läkemedel t e x betablockerare, calcium-antagonister eller antidepressiva läkemedel. Alternativa behandlingar kan vara valproat eller pizotifen. Även en konsultation hos gynekolog i syfte att jämna ut hormonsvängningar kan löna sig.

.Yrselcenter_logo20Mest kunskap om migränsjukdomen finns hos specialistläkare i neurologi. Men kunskaperna om migränrelaterad yrsel är nya och ojämnt fördelade bland neurologläkare.