Rörelsesjuka Åksjuka

sjosjuka1_YrselcenterSjosjukesymtom_Yrselcenter

Störningar i balansorganen och dess förbindelser med hjärnan orsakar 50% av all yrsel. YrselcenterÖvriga störningar orsakar 25% av all yrsel Sensoriska konflikter ger yrsel            Rörelse- åk- sjö- transport- rymdsjuka

2017 Christian Geisler leg läkare spec Hörseloch Balansrubbningar spec ÖNH sjukdomar  

Sammanfattning:

Vad är det

Alla med fungerande balansorgan kan bli åksjuka / sjösjuka. I tidigt skede börjar man gäspa och känner trötthet. En ökande obehagskänsla över magen sprider sig, förmågan att hålla balansen försämras, kallsvett och illamående tilltar. Alla huvudrörelser ökar symtomen och koncentrationsförmågan för uppgifter ombord avtar. Typiskt är en överkänslighet för starka lukter. Upprepade kräkningar kan leda till omtöckning, uttorkning och blodtrycksfall. I svårare fall leder tillståndet till förvirring. Symtomen är verkligen inte särskilt macho och därför vill få erkänna dem.

På sjön är vistelse i vatten med långa sugande vågor värst, 2-3 vågrörelser / 10 sek. Barn 2-12år blir särskilt lätt åksjuka. De flesta personer kan anpassa sig till nya accelerationsrörelser på 2-3 dagar, men olika personer har helt olika balansminnen. Minst 5% av vår befolkningen har en medfödd uttalad benägenhet för åksjuka, dessa personer undvek ofta lek med gungor och karuseller redan som barn.

Varför blir man sjösjuk

Sjösjuka är ett förvirringstillstånd i hjärnans centrum för balanssignaler. Dels uppstår tolkningsproblem s k sensorisk konflikt när ögon och balansorgan ger olika information. Dels uppstår tolkningsproblem p g a bristande minnesbild för nya ovana rörelsemönster.

Rent biokemiskt utspelar sig sjösjukedramat i hjärnstammen. En retningen av vagusnerven, vakenhetscentrat och kräkcentrat utlöser symtomen. Eftersom magens tömningsmekanism låser sig i tidigt skede, blir det svårt att få i sig vätska – resultatet blir en vätskebrist som accelererar sjösjukesyndromet ytterligare.

Förebygg sjösjuka innan avfärd

Låt hjärnan vara utvilad före avfärd. Ät kolhydratrik måltid kvällen före. Undvik alkohol kvällen före. Ta åksjukemedel i tid innan avfärden. Prova ut vilken sort som passar just Dig bäst. Tabl Postafen 1 tim före. Tabl Marzine (kan inte köpas i Sverige längre) 1 tim före. Tabl Arlevert (R) 1 timme före. Tabl Lergigan (R) 12 tim före. Plåster Scopoderm (R) 6 tim före avgång.

Förebygg under färd

Vistas på däck – undvik sensoriska konflikten i ruffen.

Ät och Drick regelbundet ! – håll igång magsäckens framåtdrivande funktion med små regelbundna måltider.

Mata hjärnan med kolhydrater – socker är hjärnans enda bränsle.

Undvik onödiga huvudrörelser – de ökar balansorganens inbördes konflikter.

Hjälp hjärnan förstå rörelsesituationen genom att Du själv styr båten genom vågorna.

Undvik allt prestationsnedsättande: nedkylning, kolhydratbrist, vätskebrist, rädsla, isoleringskänsla.

All oro försämrar hjärnans kapacitet och ökar risken för att bli sjösjuk.

Om sjösjukan slår till

Sjösjukepiller gör nu ingen nytta i den avstängda magen. Att tömma magsäcken genom att provocera kräkning kan ge tillfällig lindring mot illamående. Fixera huvudet nära båtens rörelsecentrum. Ligg ned! Blunda! Det bästa man kan göra nu är att försöka somna, då minskar nämligen också balansorganens känslighet.  Effektivt mot kraftigt illamående: stolpiller Primperan (licensläkemedel)

 

Störningar i balansorganen och dess förbindelser med hjärnan orsakar 50% av all yrsel. YrselcenterÖvriga störningar orsakar 25% av all yrsel Åk- & sjösjuka -ett illustrerande exempel på en vanlig yrselstörning

2016 Christian Geisler leg läkare spec Hörseloch Balansrubbningar spec ÖNH sjukdomar  

De allra flesta har någon gång upplevt de övergående symtomen som rörelsesjuka för med sig. Konflikten beror på att sensoriska informationssystem (ögon, känsel och balansorgan) rapporter helt olika intryck till hjärnan eller att det saknas referensbilder när vi går in i rörelsesituationer som vi inte är vana vid eller som vi har glömt bort.

Alla med fungerande balansorgan har förutsättningar för att bli rörelsesjuka. Ingen kommer undan. Det handlar enbart om hur stor rörelseexpositionen är och vilka förutsättningar den enskilde eller situationen medger för att kompensera för de störda informationsimpulserna.

Vid rörelsesjuka uppstår en störtflod av kaotiska transmittorsubstanser till hjärnans stam. I hjärnstammen översvämmar substanserna balanskärnorna, kräkcentrat, vakenhetscentrat och kärnan för vagusnerven.

Mekanismerna vid åk- och sjösjuka är en utmärkt modell för att närmare förstå symtomen som uppkommer när vi drabbas av yrsel- och balanssjukdomar. Därför har information om åksjuka fått särskilt stort utrymme på yrsel.com

Mina egna erfarenheter kring sjösjuka har jag gjort som skeppsläkare på kryssningsfartyg och som seglare i svenska och utländska vatten.

Sjosjuka_typisk_sensorisk_konflikt_Yrselcenter

 

Störningar i balansorganen och dess förbindelser med hjärnan orsakar 50% av all yrsel. YrselcenterÖvriga störningar orsakar 25% av all yrsel En typisk sensorisk konflikt:          Rörelse- Åk- Sjö- Transport- Rymdsjuka

2016 Christian Geisler leg läkare spec Hörseloch Balansrubbningar spec ÖNH sjukdomar  

Vad är det

Åksjuka är ett utmärkt exempel på en störning som ger yrsel och balansstörning.I centrum för åksjukans uppkomst står signalerna från balansorganen i innerörat.

Åksjukan beror bland annat på att balansorganens signaler inte stämmer överens med övrig balansinformation som hjärnan tar emot. Eller att de fem enheterna som vardera balansorganet består av ger olika tolkningar av en rörelsesituation. Balansorganen består av tre båggångar och två hinnsäckar.

Orsakerna till åksjuka – sjösjuka -bilsjuka – flygsjuka och rymdsjuka är de samma. Ibland säger man också rörelsesjuka. Begreppet transportsjuka belyser det faktum att det är lättare att bli åksjuk när man passivt accelereras i en farkost än när man själv aktivt styr den. Därför blir man lättare åksjuk i baksätet på en bil.

sjosjukans_fysik_Yrselcenter

Känsligast är balansorganen vid låga accelerationsfrekvenser kring 0,2-0,3 Hz. För seglare innebär det ca 3 vågor per 10 sekunder. Det är alltså långa och sugande vågrörelser. I Stockholms skärgård möter man sådana vågor på södra Mysingen och söder om Landsort. Mälarens krabba vågor blir man däremot inte lika lätt sjösjuk av

Vertikala accelerationer är värre än horisontella. Allra värst är det om man utsätts för komplexa accelerationer, alltså att samtidigt gunga i vertikal- och horisontalled och dessutom runt en ytterligare axel.

Flerskrovsfarkoster, d v s kata- och trimaraner ger färre vridmomenter till havs och brukar därmed ge upphov till mindre rörelsesjuka än om man färdas i en enskrovsbåt.

Kroppens reaktion i samband med tillstånd av rörelsesjuka är en varningssignal och ska ses som tecken på ett friskt normalt fungerande balanssystem.

Benägenheten för åksjuka varierar väldigt mycket mellan olika människor och beror på olika faktorer. Mycket av forskningen kring åksjuka har fokuserat på att kunna skilja ut personer som är motståndskraftiga mot åksjuka. Det gäller t.e.x. uttagningen av stridspiloter och astronauter. De flesta nya forskningsrön kommer från rymdflygfarten och från militären. Troligen offentliggörs inte 100% av alla nya rön.

Åk- och sjösjuka beror inte på psykiska orsaker. Men psykiska och psykologiska faktorer spelar definitivt in i situationer när hjärnan har tolkningsproblem och upplever ett inflöde av förvirrande signaler. En orolig och ångestfylld hjärna har svårare att kompensera för det förvirrande informationsinflödet. Om man redan vid avseglingen från bryggan fruktar för att bli sjösjuk, blir det lätt en självuppfyllande profetia.

Störningar i balansorganen och dess förbindelser med hjärnan orsakar 50% av all yrsel. Yrselcenter Orsakerna vid rörelsesjuka är främst relaterade till den sensoriska konflikt som involverar informationsflödena från balansorganen och synen. Engelska: Motion sickness.

Psykiska störningar framförallt ångest och depression orsakar 25% av all yrsel Men förmågan att hantera en uppkommen sensorisk konflikt involverar även psykologiska faktorer. Engelska: Emotion sickness.

Är man utvilad och om sinnesstämningen är glad och trygg ökar hjärnans kapacitet för påfrestningar och konflikter. Det är därför skepparens attityd och kunskaper kring sjösjuka mycket väl kan påverka hur hans besättningen kommer att må på havet.

Åksjukan är självläkande. De allra flesta personer kan anpassa sig till nya rörelsesituationer på två till tre dygn. Efter denna tid ombord på en gungande båt släpper alltså åksjukans grepp hos de flesta. Därefter är man utrustad med ”sjöben” och borde klara nya seglatser under liknande mständigheter utan att bli sjuk. Sjöbenen tycks vara väldigt specifika och det är inte säkert att en van seglare från Östersjön klarar vågorna i Västindien lika bra.

Extremt åksjukebenägna

.4Omkring 5 – 10 % av befolkningen är extremt åksjukebenägna och kan inte vänja sig av med illamående och kräkningar även efter flera dagars resor till sjöss.

Många av dessa personer undvek gungor och karuseller redan som barn. Får man alltså gastar ombord som fortsätter att kräkas efter 3:e dygnet gör man bäst i att sätta iland dom.

Personer med migrän blir lättare åksjuka än andra. Migrän tycks påverka balanssystemet att bli känsligare.

Vad är orsaken

Åksjuka beror på flera tolkningskonflikter i hjärnans system för balanssignaler. Tolkningskonflikt nr 1 beror på s k sensorisk mismatch. Normalt sett lämnar ögon, känselkroppar och balansorgan sam-stämmig information om vår rörelsesituation till hjärnan. Men ombord på en gungande båt uppstår lätt en sensorisk tolkningskonflikt när ögon och balansorgan rapporterar helt olika intryck till hjärnan. Det blir särskilt tydligt om man sitter i ruffen och läser en bok.

Informationskonflikt1_Sensoriskmismatch_Yrselcenter

 

Hjärnan jämför ständigt inkommande balanssignaler med en förväntad bild av hur det borde vara. Den bilden hämtas i ett referensarkiv av tidigare kända rörelsemönster. Vi skaffar oss referensbilder och färdiga kroppsrörelse-program för att cykla, dansa, åka hiss och för att sitta i en gungande båt.

En person som vistas på en gungande båt för första gången kommer att ha särskilt lätt för att utvecka sjösjuka. Det saknas nämligen en färdig referensbild och en färdig handlingsplan för hur kroppens upprätthållande muskelgrupper ska bete sig i den nya rörelsesituation.

Informationskonflikt2._Yrselcenter

 

En ovan seglare blir sjösjuk första gången på havet – men efter två eller tre dagar har han vant sig och fått en ny referensbalansbild för att vara på sjön. Då har han anpassat sitt balanssystem att vara i en gungande miljö, seglaren har fått sjöben. Olika människor tycks ha en varierande förmåga både att läar in och även att behålla nya balansminnen. Lord Nelson sägs ha haft en särskilt kort minne för att vistas på sjön och blev ofta sjösjuk under de tre första dygnen ombord.

Varför mår man dåligt vid åk- och sjösjuka?

Vid rörelsesjuka vill den förvirrade och osäkra hjärnan varna oss från att fortsätta aktiviteten i en främmande och osäker rörelsesituation. Reaktionen utlöses b l a från vår ursprungliga reptilhjärna som prioriterar vår överlevnad före allt annat. Ett kraftigt illamående är en signal som knappast kan misstolkas som en tydlig varning.

Två teorier finns om hur varningssignalen uppkommer. Antigen uppkommer kaos i hjärnans centrala nervsystem p g a att informationssystemen ger osamstämmig information, Sensorisk konflikthypotes.

Eller så beror kaoset på att mängden informationssignaler till hjärnans balanscentra i hjärnstammen blir så stort att det spiller över på de intilliggande nervsystemen, signal-överbelastningshypotes.

Kaos i hjärnans stam

De störda balanssignalerna leds via nerverna till balanskärnorna som finns i hjärnstammen. Översvämningen av kaotiska signaler påverkar de närmast belägna nervkärnorna. Här ligger vakenhetscentrat, kräkcentrat och vaguskärnan. Det är en påverkan från alla dessa centrala nervsystem som ger oss kaskaden av olika symtom vid rörelsesjuka. Och även vid vanliga yrselsjukdomar.

Balanskärnorna påverkas så att vi kan få svårigheter att gå rakt eller så måste vi ta stöd för att gå rakt. Alla huvudrörelse känns obehagliga, ungefär som om hjärnan hängde löst i skallen eller som om den reagerade någon sekund för sent.

Vakenhetscentrat påverkas så att vi i ett tidigt skede börjar jäspa och sedan blir vi allt dåsigare. Tröttheten är ändåmålsenlig, för när vi till slut somnar regleras också behovet av inkommande balanssignaler ned. Och med ett nedreglerat balanssystem blir konflikthärden mindre för hjärnan. På sätt kan man säga att vakenhetscentrat utgör en självbegränsande funktion vid rörelsesjuka. En funktion vi medvetet bör dra nytta av vid akut åksjuka.

Kräkcentrat påverkas så att vi blir kraftigt illamående och ofta uppstår behovet av att kräkas. Denna tydliga varningssignal kan väl knappast förbises.

Vaguskärnan styr det s.k. autonoma nervsystemet och bla. magtarm-funktionen. Ett av de tidigaste symtomen vid rörelsesjuka är att tarmljuden upphör. Magsäckens nedre ventil går i baklås i tidigt skede vid åksjuka, allt det som befinner sig magsäcken förblir inlåst och enda utvägen är att kräkas upp innehållet. P g a av detta blir det dessutom svårt att få i sig vätska – resultatet blir en vätskebrist i kroppen som påverkar saltbalansen och som ger ett illamående i sig. Det hela får åksjukesyndromet att accelerera ytterligare. Aktiveringen av vaguskärnan leder också till att man blir kallsvettig, blek och att blodtrycket kan sjunka så att vi känner oss svimfärdiga. Vagusaktiveringen förorsakar också en övergående luktöverkänslighet, ibland kan den vara mycket uttalad. Minsta lukt av cigarettrök eller dieselolja ger kraftigt illamående.

Sjosjukesymtom_Yrselcenter

 

Även kroppens temperaturreglering påverkas. Är man sjösjuk när man faller över bord och i kallt vatten drunknar man betydligt lättare. Se Sune Dahlströms inlägg/ Estoniakatastrofen.

I svåra fall av åk- och sjösjuka  begränsas nervkaoset inte till systemen i hjärnans stam. Kaoset kan spridas vidare och även påverka hjärnans intellektuella funktioner. Det kan leda till en uttalad apati eller till en desperat förvirringsprocess. I det här stadiet kan den sjösjuke vilja kasta sig överbord. Dödsfall p g a sådana reaktioner har förekommit.

Varför mår man dåligt vid störningar i balansorganen och andra yrselsjukdomar?

Rörelsesjuka, åk- och sjösjuka är en utmärkt modell för att förstå vad som händer i kroppen hos en person med yrselanfall.

Det är samma flodvåg av osamstämmiga sensoriska impulser som aktiverar centrala nervsystem i hjärnans stam. Mekanismer och symtom är likartade de vid åksjuka. Många patienter med återkommande yrselattacker blir allra sjukast vid det första insjuknandet. Vid de följande har hjärnan lärt sig känna igen situationen och kan hantera störningen på ett bättre sätt. Om man dessutom kan förstå orsakerna bakom alla de kaotiska symtomen minskar även de psykologiska följdeffekterna över kontrollförlusten.

Vad är behandlingen?

När åk- och sjösjukan väl brutit ut är syndromet ofta svårt att hejda. Lägg därför hellre omsorg på förebyggande åtgärder. Lär Dig därför lite om åksjukans orsaker och dra nytta av några förebyggande råd.

Förebyggande råd och förebyggande läkemedel se här

 

 

 

Rymdsjuka_Nasa_Yrselcenter2015

Efter 2 dygn upphör astronauternas rymdsjuka plötsligt och återkommer inte mer. Detta illustrerar begreppen Adaption och Habituering.

 

Tillvänjning (Habituering) – kroppsliga reaktioner på  sensoriska konflikter avtar ju mer vi utsätts för dem

2016 Christian Geisler leg läkare spec Hörseloch Balansrubbningar spec ÖNH sjukdomar  

Mycket forskning kring rörelsesjuka har utförts av NASA och andra nationella rymdmyndigheter. Space Shuttle programmet bedrevs 1981 – 2011. Den första rymdfärjan hette Columbia och lyfte 1981.

spaceshuttle_YrselcenterKurvan ovan är sammanställning från flera astronauters rapporterade rymdsjuka under ett veckolångt arbetspass ombord på Space Shuttle. Alla rymdfarare blev mer eller mindre rymdsjuka. På symtom-skalan beskrivs symtomen från att vara medveten om dem, till att i ökande omfattning undvika att utföra arbetsuppgifter ombord p g a dem. De mest uttalade symtomen uppkom redan inom den första timmen efter uppskjutningen och rymdsjuke-symtomen varade i ungefär två dygn.

Tids-skalan påvisar en plötslig förändring av astronauternas symtom efter 2 dygn. Efter 2-3 dygn ombord på en rymdfarkost i tyngdlöshet upphör astronauternas åksjukesymtom plötsligt och fullständigt. Besvären återkommer sedan inte under resten av det veckolånga arbetspasset. Den grafiska kurvan visar att vi människor är anpassningsbara till olika rörelsemiljöer. Men det illustrerar också begreppet tillvänjning. Med det menas att kroppsliga reaktioner på  sensoriska konflikter avtar ju mer vi utsätts för dem.

95% av människor med sjösjuka och åksjuka anpassar sig inom 2-3 dygn, de får ”sjöben”. Astronauter får ”rymdben” inom samma tid.

Även för människor med en skada i sitt ena balansorgan är tillvänjnings-träning ett viktigt behandlingsverktyg. mer info