Så uppstår yrsel -Informationskonflikt 1 och 2

Så lätt blir det fel i balanssinnet..

2017 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar

Mismatch03_YrselcenterSom utgångspunkt för denna beskrivning av hur felaktigheter kan uppstå i ett balanssystemet kan vi betrakta en person som sitter stilla på en soffa och läser en bok.

Det rör sig om en pojke som fått följa med sin pappa ut på en segeltur på havet. Pojken har inte varit med och seglat tidigare..

 

Pojkens tre viktigaste informationssystemen för balansinformation är 1.Synen 2.Balansorganen och 3.En stor mängd känselkroppar i kroppens leder, muskelsenor och tryckreceptorer i huden.

Balansgubbe01_Yrselcenter

1.Synen informerar om huvudets och kroppens läge i förhållande till omgivningen. Synen meddelar att rummet ser ut att vara stilla. Golvet är nedåt och rufftaket är uppåt. Bokstäver och bilder i boken rör sig inte. Allt är stilla.från känseln, leder och balansorgan verkar stämma. Huvudet är stilla mot omgivningen och knäleden är böjd 90 grader.

2.Balansorganen (som egentligen består av fem delar nämligen två hinnsäckar och tre båggångar) registrerar att huvudet accelereras våldsamt i vågornas upp- och neddalar. Dessutom vrider sig båten ständigt i flera plan samtidigt. De meddelar att huvudet inte rör sig.

3.Känselkropparna ger kontinuerlig information om att kroppen lutas åt olika håll beroende på hur båten rör sig. Ibland ökar trycket mot den ena axeln, ibland upphör det när pojken lutas åt andra hållet.

 

 

 

Informationskonflikt1_Sensoriskmismatch_Yrselcenter

De tre informationssystemen lämnar helt olika informationer om pojkens aktuella balans-situation.

Ögonen meddelar att allt är stilla, särskilt i samband med att han tittar på bilder och texter i boken. Men balansorgan och känselorgan meddelar att det gungar ordentligt.

När olika informationssystem lämnar osamstämmig information uppstår en informationskonflikt som kallas sensorisk mis-match.

 

 

 

 

 

Informationskonflikt 1: Sensorisk mismatch – när inkommande balansinformation inte stämmer överens.

Sensorisk mis-match är en vanlig informationskonflikt. Det är också den som bäst beskriver symtomen som uppkommer vid de vanligaste yrselsjukdomarna.

Förvirringen som uppkommer av osamstämmiga informationssignal kallas också yrsel.

De vanligaste yrselsjukdomar ger upphov till felsignaler från det ena balansorganet.

 

Informationskonflikt 2: Bristande referensbilder ger yrsel

Eftersom den här personen aldrig tidigare har utsatts för denna balanssituationen tillkommer en ytterligare informationskonflikt, vi kan kalla den för nr 2.

 

 

Informationskonflikt2._Yrselcenter

 

Om hjärnan aldrig tidigare har varit i aktuell balanssituation finns heller inga färdiga referensbilder och automatiska program som kan styra kroppsmusklerna.

Det kan också vara så att man visserligen har upplevt situationen tidigare och skapat en referensbild med tillhörande automatiska program, men att hjärnan tyvärr har hunnit glömma bort detta.

Människor har olika starka balans-referens arkiv

Lord_NelsonMinneskapaciteten för inlärda referensbilder skiljer sig hos olika människor. Den kände engelska sjöhjälten Lord Nelsson sägs ha haft ett särskilt kort balansreferens-minne. Han blev alltid sjösjuk under de första dagarna till sjöss.

Det sägs att han därför inför varje nytt sjöslag först fick seglas omkring några dygn för att lära in och aktivera sin referensbild. Först därefter kunde han tåla att vara på en båt och nedkämpa fientliga flottor.

Som motsats till Lord Nelsson finns människor med mycket starkt minne för referensbilder. Efter en enda segeltur kan de få ”sjöben” som varar resten av livet.

 

Kroppsliga reaktioner när vi utsätts för informationskonflikter

Hjärnan prioriterar balansfunktionen före många andra funktioner. Det beror på att förmågan att hålla balansen har ett mycket stort överlevnadsvärde.

När vi utsätts för informationskonflikter aktiveras starka varningssystem. De ska varna oss för att fortsatta in mot en situation där vi riskerar att tappa kontrollen. Förlorar vi kontrollen över balansen finns bokstavligen risken att överlevnaden riskeras.

Därför signaleras ”fara”. Larmsystemet består av flera kraftfulla centra i hjärnans stam. De ligger i omedelbar anslutning till balanskärnorna i hjärnstammen. De heter kräkcentrat och vaguskärnan. En aktivering av dessa utlöser illamående, kräkningar, kallsvett och blodtrycksfall.

 

Nya balansreferens-bilder är specifika

Segelbåten la till i hamn igen nästa dag. Då hade pojken visserligen kräkts och inte kunnat äta på hela segelturen. Men samtidigt hade hans hjärna lärt in den specifika rörelsesituatonen med de motsägelsefulla informationerna. Han hade därmed fått sjöben och lärt in en referensbild med tillhörande automatiska program för att röra sig på en segelbåt till havs.

Den nya referensbilden är specifik för segling med en enskrovs-segelbåt under liknande våg-förhållanden. Den skyddar honom från sjösjuka under liknande förhållanden, åtminstone de närmaste månaderna. Men om han skulle segla med annan typ av farkost på ett helt annat hav är det inte säkert att han skyddas av den inlärda referensbilden.

Pojkens situation kan liknas vid den som uppkommer hos en person som får sitt första yrselanfall p g a felimpulser från det ena balansorganet.