Vestibularisneurit ”Virus på balansnerven”

Yrselvirus – vanlig orsak till dramatisk yrsel

2017 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar Yrselcenter Stockholm

 

Ensidigt bortfall "vestibularisneurit"

Ett plötsligt bortfall av impulserna från det ena balansorganet är ett akut tillstånd som oftast ger dramatiska symtom.

Vestibularisneurit tros vara den nästvanligaste orsaken till yrsel. Bara godartad lägesyrsel ”kristallsjuka” är vanligare.

 

 

 

Sammanfattning: Hjärnan tar ständigt emot stora mängder balansimpulser från de två balansorganen, ett i varje öra. Om impulserna från det ena balansorganet plötsligt inte når hjärnan längre uppstår en påtaglig skevhet för inkommande balanssignaler. Denna plötsliga förändring skapar signalkaos, karusellyrsel, kräkningar och svårigheter att gå. Tillståndet kräver ofta sjukhusvård men återkommer sällan mer än en gång under en livstid. Behandling med kortison och att börja en riktad rehabilitering tidigt har visat sig vara framgångsfaktorer för snabb utläkning och för att undvika långdragna besvär.

Yrselcenter_Vestibularisneurit_ovregrenen

Vad är orsaken

Vestibularisneurit beror på en plötslig blockering av ledningsförmågan i det ena örats balansnerv. Man tror att det oftast rör sig om en övergående inflammation i nerven, i vissa fall att nervvävnaden har åldrats eller också har nervcellerna i balansorganet blivit skadade.

Den vanligaste varianten av vestibularisneurit innebär att den övre grenen (typ1) av balansnerven drabbas. Andra varianter är att den nedre grenen (typ2) eller bägge grenar (typ3) blivit skadade.

Vestibularisneurit förekommer oftare under vår och höst och flera studier har pekat ut förkylnings- och herpesvirus som troliga orsaker. Ibland föregås insjuknandet av en förkylning eller annan virusinfektion.

Symtom

De flesta insjuknar relativt plötsligt med en snabbt tilltagande känsla av kraftig karusellyrsel och illamående, ofta med kräkningar. Andra symtom är påtagliga svårigheter att gå och stå utan stöd, uttalad trötthet och svårigheter att fokusera synskärpan. Alla huvudrörelser ökar symtomen.

I regel behöver man ligga till sängs i ett, två eller högst tre dygn. Därefter återkommer successivt förmågan att gå och att fokusera blicken normalt igen. Rehabiliteringstiden varierar emellan olika människor. I det akuta skedet vill man helst ligga helt stilla med huvudet och blunda.

En del drabbade kan få en förkänning med några minuter eller en timmes lång övergående ostadighetskänsla. Förkänningen kan inträffa något eller några dygn före insjuknandet.

Stroke kan imitera vestibularisneurit

Hjärninfarkt s k stroke i lillhjärnan och i hjärnans stam är ovanliga tillstånd. Men de kan ge precis samma symtom som vid vestibularisneurit. Vid alla tillstånd av yrsel som börjar ur-plötsligt och där förmågan att gå och stå är påtagligt påverkad bör man därför ta kontakt med akut-sjukvården för att snabbt fastställa en säker diagnos.

En yrselkunnig läkare kan särskilja akut yrsel som beror på vestibularisneurit från livshotande stroke genom användningen av särskild undersökningsmetodik som bara tar några minuter att genomföra. Yrselcenters mottagningar innehar särskild teknisk utrustning för att kunna avgöra om yrsel har godartade orsaker eller beror på allvarlig sjukdom i hjärnan.

Kraftig huvudvärk, förlamningar, känselbortfall, att se föremål dubbelt, svårigheter att tala eller svälja ingår inte vid vestibularisneurit. Inte heller förekommer lockkänsla, öronsus (tinnitus) eller hörselnedsättning i något öra samtidigt.

Behandling

Utöver chocken över att ha förlorat balansförmågan söker drabbade sig till en akutmottagning för att få hjälp mot det kraftiga illamåendet, att ta sig till och från toaletten och att tillföra vätska och salter till kroppen. Ofta blir det därför aktuellt med ett eller några dygn på sjukhus.

Åksjukemedel som dämpar balanssystemets känslighet, läkemedel mot kräkningar och vätska i form av dropp gör stor nytta i det akuta skedet. Behandling med kortison under sjukdomens första dygn har visat sig ge en kortare rehabiliteringstid och större chans till att återfå funktionen i balansnerven.

Åksjukemedel minskar den dramatiska skevheten mellan balansorganen och kan användas under akutfasen, men bör sedan helt undvikas för att inte störa läkningsprocessen.

Den allra viktigaste behandlingen påbörjas så fort den akuta fasen på 2-3 dygn är över. Det brukar vara när den intensiva karusellkänslan avtagit. Behandlingen innebär fysisk aktivitet, kropps- och huvudrörelser trots att man hellre skulle vilja ligga kvar i sängen och vila.

Till att börja med behöver hjärnan ”väckas” för att förstå att balansorganens signalflöden är ändrade. Sedan kan hjärnan börja anpassa sig till den nya situationen. En justering och om-organisation av det komplexa balanssystemet blir nödvändig. Denna process sker i viss mån automatiskt med hjälp av det centrala nervsystemet. Men läkningstiden kan förkortas betydligt genom tidiga träningsinsatser.

Efter vestibularisneurit är en sjukskrivningsperiod på en till två veckor, beroende på arbetets typ, behövlig för de flesta. Därefter kan ibland en period med deltidssjukskrivning bli aktuell. Långtidssjukskrivning till vila och fysisk inaktivitet är däremot direkt skadlig. Man kan inte vila sig frisk efter vestibularisneurit.

Var får man hjälp

I många fall ger vestibularisneurit så påtagliga symtom att man söker sig till en akutmottagning. Här görs en bedömning av lillhjärnans och hjärnstammens funktion och en undersökning av ögonens ofrivilliga rörelser s k nystagmusanalys. Man brukar då använda sig av speciella glasögon med tjocka linser eller en mörk mask med videokameror som filmar ögonen.

En yrselkunnig läkare använder sig av flera undersökningstekniker för att bekräfta vestibularisneurit. HINTS for stroke är undersökningsteknik för att utesluta eller upptäcka stroke. Det viktigaste testet för att skilja ut vestibularisneurit från akuta sjukdomar i hjärnan kallas huvudimpuls-test. Man prövar då den drabbades förmåga att med blicken fokusera en punkt samtidigt som man gör en liten knyckliknande huvudrörelse. Undersökningen kan utföras med eller utan särskilda tekniska hjälpmedel. Mer info (Balanslaboratoriet)

Hur kan tillståndet förbättras

Betydelsen av tidig rörelseaktivering och balansträning kan inte nog betonas. Rörelser med huvudet kan kännas obehagliga på tredje dagen efter ett insjuknande med vestibularisneurit. Men träningen kan vara skillnaden mellan ett snabbt eller fördröjt tillfrisknande. Därför är det mycket värdefullt att få träffa en sjukgymnast som kan ge information, instruktioner om särskilda övningar samt stöd och uppmuntran under träningen.

Hos en minst en tredjedel av de drabbade återkommer ledningsfunktionen i den skadade balansnerven helt inom ett år. Hos övriga kan funktionen i balansnerven förbättras mer eller mindre. Förbättringen av nervfunktionen spelar i regel inte någon roll för återgången till normalt liv. Hjärnan har nämligen stora resurser för att kompensera det minskade inflödet av balanssignaler från den sjuka sidan och att använda strategier för att hantera felimpulser i balanssystem.

Vanligt med trötthet och nedsatt mental skärpa

Efter en skada på ett balansorgan behöver hjärnan avdela arbetskapacitet till kompensationsprocessen. Därför är det vanligt med trötthet och matthet veckorna efter insjuknandet. Även kapaciteten för intellektuella tankeprocesser kan vara tydligt påverkad. Känslan av att återfå normal balans blir tydligare med tiden men många kan uppleva förbättringen ryckvis som en berg-och-dal-bana, omväxlande dagar av förbättring och försämring.

Typiskt förlopp

Ett genomsnittligt typiskt förlopp vid vestibularisneurit innebär 3 dygn med uttalade symtom och behov av sängläge, 3 veckor med successivt avtagande besvär och i vissa fall upp till 3 månader med lindriga besvär. Uppföljningsstudier har visat att de allra flesta (85%) är helt besvärsfria ett år efter en genomgången vestibularisneurit.

Olika typer av vestibularisneurit

Balanslaboratoriets mätfynd vid olika varianter av vestibularisneurit    ANTerior=övre-   LATeral=mellersta-  POSTerior=bakre-  båggången

Yrselcenter_Vestibularisneurit_ovregrenenVHIT Vestibularisneurit typ 1Typ 1 -övre grenen: signalerna från balansorganets övre och mellersta båggång och bägge hinnsäckar blockeras. Vanligaste typen Vestibulaisneurit.

 

Yrselcenter_Vestibularisneurit_nedregrenen2VHIT_Vestibularisneurit_nedre_grenenTyp 2 -nedre grenen: signalerna från balansorganets bakre båggång och hinnsäcken Sacculus blockeras. Förblir oftast odiagnostiserad i allmän sjukvård, kan bara diagnostiseras med hjälp av VHIT och VEMP.

 

Yrselcenter_Vestibularisneurit_ovreochnedregrenen2VHIT_Vestibularisneurit_ovre_och_nedre_grenen_typ3Typ 3 -bägge grenar: signalerna från balansorganets samtliga fem delar och från hörselorganets celler för högfrekventa ljud blockeras.

 

Sena besvär efter genomgången vestibularisneurit

Många patienter kan uppleva en sekundlång gungkänsla i anslutning till yviga huvudrörelser även flera veckor efter en genomgången vestibularisneurit. Det beror på att balansorganens signaler är olika starka och att hjärnan inte är tillräckligt snabb för att kompensera för skillnaden. Sådana symtom kan minskas med särskild träning s k kompensationsträning. Mer info

Godartad lägesyrsel (kristallsjuka) är ett mycket vanligt tillstånd efter vestibularisneurit, men det kan uppträda först flera år senare. Vid vestibularisneurit (typ 1) som har berott på en skada i den övre nervgrenen är det vanligt att utveckla kristallsjuka i den bakre båggången. Mer info

Människor som lever med olika starka balansorgan kan råka ut för perioder med diffus ostadighetskänsla s k De-kompensation. De uppträder framförallt i samband med stress, trötthet och perioder med sömnstörningar. Mer info

Balanssystemet och hjärnans centra för ångest är ihopkopplade. Hos en del människor kan psykologiska komplikationer bevara känslan av yrsel och obalans. Symtomen kommer i dessa fall att bero på en komplex blandning av både fysiska och psykiska orsaker. För att förstå och behandla sådana långdragna yrselstörningar krävs ofta en van yrselspecialist som kan särskilja de fysiska störningarna från de psykologiska och som kan anvisa en väg tillbaka mot normal balans igen. Mer info

Precis som vid andra sjukdomar där balansorganen framstår som en opålitlig leverantör av balansinformation kan hjärnan misströsta och istället börja använda sig av nya orienteringsstrategier. Istället för de till synes opålitliga balansorganen börjar hjärnan lita mer på synorganens intryck. Det leder till en ökad överkänslighet för visuella synvillor. Ett rutigt golv kan leda till en känsla av yrsel s k visuell yrsel. Mer info

.

Diagnostik av balansnervernas funktioner och skador

Med de nya undersökningsteknikerna VHIT och VEMP (Balanslaboratoriet) är det möjlig att göra detaljerade kartläggningar av alla balansorganets nerver. Också hörseltester kan påvisa skadeutbredningen.

Efter en genomgången episod med yrsel kan undersökningarna utesluta eller fastslå diagnosen vestibularisneurit och vilken typ det har rört sig om. Patienter med Vestibularisneurit typ 2 diagnostiseras ofta inte alls i allmän sjukvård, senare tids internationella studier pekar mot att detta sjukdomstillstånd kan vara mycket vanligare än man tidigare trott och utgöra upp mott 20% av alla fall av Vestibularisneurit. Undersökningen C-VEMP kan bekräfta om balansnervens nedre nervgren blivit skadad.

Vestibular Evoked Myogenic Potentials VEMP Balanslaboratoriet Stockholm

VestibularEvokedMyogenicPotentials C-VEMP: en ljudstimulering i örat ger en muskelreflex på halsen.

Muskelkontraktionens storlek ger information om hur bra det testade balansorganets nerver fungerar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

VHIT13_BalanslaboratorietVideoHeadImpulseTest VHIT:  videofilmar ögonen i samband med  huvudrörelser i båggångarna sex plan. Genom att registrera huvud- och ögonrörelser kan funktionen i balansorganens alla båggångar. analyseras. Här visar VHIT vestibularisneurit höger typ 3.

 

 

Hörselskada höger öra diskantområdet YrselcenterHörseltester t e x tonaudiogram: kan påvisa om signalerna från hörselcellerna i det drabbade örat har påverkats.

Här visar hörseltestet en grav skada i de hörselceller som registrerar diskantljud.

 

Undersökningarna kan också diagnostisera eller utesluta de fall där nervskadorna berott på en tillfällig cirkulationsrubbning till balansorganet s k Trans Ischemisk Attack TIA.

 

Uppföljningen efter Vestibularisneurit kartlägger utläkningsprocesser

Efter vestibularisneurit uppkommer särskilda ögonrörelser som hjälper till att stabilisera synskärpan i samband med huvudrörelser s k saccader. Med VHIT går det att analysera dessa närmare.

En hög andel s k covert-saccader samtidigt som man genomför huvudrörelser talar för att hjärnan har förstått signalfelet, bearbetat felet och anpassat sin strategi för syn-stabiliserande ögonrörelser. Därmed kan man värdera hur signalfel efter vestibularisneurit har bearbetats av det centrala nervsystemet. Det ger ett mått på om kompensationsprocessen varit tillräckligt bra eller om mer riktad kompensationsträning av det skadade båggångsplanet behövs.

I framtiden kommer noggrannare kartläggningar av balansorganets skador medföra bättre rehabiliteringsmetoder. T e x fysioterapeutiska träningsprogram som är särskilt skräddarsydda för just den kartlagda skadan.

 

 

 Ensidigt bortfall "vestibularisneurit"

 Kompenserat_bortfall_hoeger_YRselcenter

Behandling av vestibularisneurit och rehabilitering efter skador i balansorganen

2016 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och balansrubbningar spec ÖNH-sjukdomar

Vid vestibularisneurit och andra skador i ett av balansorganen uppkommer tillstånd där hjärnan får ta emot skeva informationsimpulser.

Väckning, anpassning och tillvänjning beskriver de läkande processerna efter vestibularisneurit och liknande tillstånd. Att börja träningen tidigt efter skadans uppkomst är avgörande för snabb utläkning. Man kan inte vila sig frisk efter skador i balansorganen.

Information om utläkningsprocesserna efter Vestibularisneurit och hur mätningarna på Balanslaboratoriet har kunnat identifiera och följa utläkningsförloppet hos Dig. mer info