Yrselångest

 

Kontroll över balansKontollforlust kan leda till döden Yrselcenter

 Störningar i balansorganen och dess förbindelser med hjärnan orsakar 50% av all yrsel. YrselcenterÖvriga störningar orsakar 25% av all yrselPsykiska störningar framförallt ångest och depression orsakar 25% av all yrsel Upplevelsen yrsel leder till ångest

När vi tappar kontrollen över balansen uppfattar reptilhjärnan att döden är nära

2016 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar

I moderna välorganiserade samhällssystem kan människan uppfatta sig själv som odödlig och att hen innehar fullständig kontroll över sig själv och över sin omvärld.

Många tror sig styra dagliga beslut med den s k tankehjärnan, den del av hjärnan som finns i frontalloben. Men en stor del av våra dagliga reaktioner styrs fortfarande av gamla primitiva delar av hjärnan. Denna gamla hjärna kallas ofta också reptilhjärna. Reptilhjärnan prioriterar överlevnad och tar blixtsnabba beslut om fiende eller vän, flykt eller försvar. Reptilhjärnan har en beslutshastighet som är betydligt snabbare än tankehjärnan.

När man tappar kontrollen över en så viktig funktion som balansen, uppfattar medvetandet att döden är nära. Den föreställer sig att man är en utsatt individ i ett primitivt samhälle snarare än att man är en människa i ett välordnat utvecklat och tryggt samhälle. Och en individ på savannen med balansstörning överlever inte länge. 

Hos människor som upplevt yrsel och andra kontrollförluster är det därför vanligt med reaktioner som styrs av gamla hjärncentra och inte från den moderna tankehjärnan. Panik- och flyktbeteenden är mycket vanliga. Ångestreaktioner som är mycket starkare än vad som ter sig rimligt är vanliga. När skadan i balanssystemet läkt ut kan det vara ångesten som blir den bestående dagliga plågan och som ibland upprätthåller en känsla av yrsel trots att det ursprungliga fysiska felet har läkt ut för länge sedan.

 

Hos människor som upplevt yrsel är det vanligt med ångestreaktioner som är mycket starkare än vad som ter sig rimligt

I en primitiv livsmiljö är en yrsel- och balansstörning fatal och innebär ett omedelbart hot mot fortsatt överlevnad. Men i det välordnade samhälle vi lever i är vi garanterade säkerhet och föda även om vi skulle tappa kontrollen över balansförmågan. Men vår primitiva ursprungshjärna förstår inte detta.

I ett primitivt samhälle leder en förlust av balansförmågan till snar undergång. Man kan lätt föreställa sig att ett rådjur inte skulle överleva en yrsel- och balansstörning länge. Ett rådjur utan balansförmåga kan inte ta sig till sina betesmarker och skulle därför snart svälta ihjäl eller också skulle det bli ett lätt byte för ett rovdjur.

Att kunna hålla balansen har ett mycket högt överlevnadsvärde för djur och människor. Att förlora sin balans- och gångförmåga kan utöver handikappet i sig medföra en oro för att inte överleva. Denna oro är förstås inte alls rationell i ett modernt samhälle.

Men det är inte den förståndiga tänkande hjärnan som utlöser ångesten. Det är den gamla delen av hjärnan som ibland kallas för reptilhjärnan. Vid situationer av plötslig stress kan reptilhjärnan överta beslutsförmågan från den tänkande hjärnan. Resultatet kan bli orationella känslor och handlingar som inte kan kontrolleras. Ångestreaktioner som är starkare än vad som ter sig rimligt är därför mycket vanliga.

När människor upplever att de tappat kontrollen över sin balansfunktion, kan hjärnan frukta för livet. Ångestreaktioner efter yrselupplevelser är så väldigt vanliga att de fått ett eget namn: Yrselångest eller öronångest.

Reptilhjärnans roll vid yrselsjukdomar och upplevda kontrollförluster mer info