Kristallsjuka är i de flesta fall ett ganska lättbehandlat tillstånd. Om man bara vet vilken båggång som ska behandlas, ger oftast de re-positionsmanövrar som beskrivit på vår webbplats en snabb och botande effekt. I en dansk studie (Pedersen 2020) uppskattas att minst 80% av alla patienter med kristallsjuka kan behandlas med manövrar som de gör själv eller som utförs av en behandlare som först diagnostiserat var de lossande kristallerna befinner sig.
Yrselcenters informationsplats om yrsel- och balanssjukdomar
Välkommen!
till vår webbok! Här finns vetenskapligt uppdaterad information om vanliga yrsel- och balanssjukdomar och några yrselorsaker till.
Yrsel.com är ett komplement till vår bok "Det snurrar" (Bazar förlag 2023) och ett komplement till Yrselcenters föreläsningsverksamhet.
Yrsel.com vill ge dig svar på de frågor du inte hann ställa under ditt mottagningsbesök. Yrsel.com är till för dig som behandlas på Yrselcenter yrsel och balansklinik.
Yrsel.com vill dessutom sprida modern kunskap om balanssinnets sjukdomar och vara ett stöd för alla yrseldrabbade människor. Yrsel.com drivs utan vinstsyfte.
dr Mikael Karlberg Yrselcenter Neurootologi Skåne
dr Anders Lundin Yrselcenter Neuropsykiatri
dr Christian Geisler Yrselcenter Neurootologi Stockholm

Gå-iland-sjuka ”Dålig landstigning” MDD
MDD Mal de Debarquement (franska) Dålig landstigning (svenska) är en övergående subtil ostadighetskänsla som de flesta har upplevt. MDD uppkommer när vi byter från en rörelsemiljö till en annan. Hos de flesta går gungkänslan över av sig själv inom några timmar.

Balans- och Ångestsystem påverkar varandra
Tillstånd med ovisshet och upplevelser av att förlora kontrollen över livet kan påverka balanssystemet. Oväntade livshändelser, dödsfall, en ohanterbar överansträngd arbetssituation eller när relationen hotas av uppsägning är typiska upplevelser av kontrollförlust som kan projiceras från ångestsystemet mot balanssystemet. Då uppkommer en daglig känsla att förlora kontrollen över balansen.

Kristaller i mellersta båggången
Kristallsjuka p g a lösa partiklar i mellersta båggången ger oftast längre yrselattacker och mer besvär än den vanligare varianten kristallsjuka i bakre båggången. De mellersta båggångarna kan inte provoceras en i taget och därför kan det vara svårt att omedelbart peka ut vilket öra som är det sjuka. Men i regel är det den sidan som utlöser mest yrsel som är den symtomgivande och den som ska behandlas.

När manövrarna inte ger effekt
Epley´s och Semont´s manövrar är vetenskapligt beprövade behandlingar för att rensa de bakre båggångarna från lösa partiklar. En del patienter söker till Yrselcenter med stor frustration över att manövrarna inte alls hjälpt. Om man inte förbättras trots att manövrarna genomförts under flera dagar, kan någon av följande orsaker föreligga..

Vestibularisneurit – kompensationsträning
Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Typisk & Atypisk lägesyrsel – diagnostik
För att kunna särskilja atypisk lägesyrsel används i första hand diagnostiska verktyg för att kunna identifiera typisk kristallsjuka. När förväntade typiska undersökningsfynd i den första lägesprovokationen och under en manöverbehandling av kristallsjuka uppkommer, då är det tydliga tecken för att verkligen rör sig om kristallsjuka ”godartad lägesyrsel.

Menieres sjukdom – behandlingar
Mikael Karlberg: -Om man läser om Menieres sjukdom på olika webbsidor och på olika chattfora får man lätt uppfattningen att Menieres sjukdom är ett helt handikappande, kroniskt tillstånd och att det inte finns någon behandling. Detta är fel! De flesta patienter med Meniere har, som tur är, en ganska lugn sjukdom

Vad vill du ha hjälp med?
Under konsultation vill vi veta vilka symtom vi ska hjälpa dig med. Lägesrelaterad yrsel? Akut yrsel? Epsodisk yrsel? Daglig kronisk yrsel?

Gufonis manöver vänster
Gufonis manöver mot lösa partiklar i mellersta båggången i vänster balansorgan. Javisst är det Måns Magnusson på bilden! Måns Magnusson är läkare specialist i ÖNH sjukdomar och professor.

Epleys manöver höger
Epleys manöver diagnostiserar och behandlar lösa partiklar i höger bakre båggång. Vid återfall av Godartad lägesyrsel p g a lösa partiklar i höger bakre båggång. Yrselcenters instruktioner med bilder, huvudvinklar och video. Gör två manövrar med 15 min mellanrum. Om den andra manöver inte längre utlöser yrsel i position 1 är detta tecken på att behandlingen varit framgångsrik.

Filterskada vid upplevda yrselanfall
Normalt sett är vårt medvetande skyddat från att uppleva balanssinnets impulser. Eftersom balanssystemet är ett hel-automatiskt nervsystem ska vi inte kunna uppleva våra egna balansimpulser eller närmare analysera dom. Balanssinnet är vårt 6:e sinne. Det verkar utan att synas.

Vestibularisneurit – kompensationsträning
Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Lösa kristaller i flera båggångar samtidigt
Kristallsjuka som involverar flera båggångar medför särskilda mönster av ögonrörelser. Dessa undersökningsfynd kräver en van bedömare för att bli igenkända.
Samtidig kristallsjuka i både den bakre båggången och den mellersta båggången medför ögonrörelser som är både vertikala-torsionella (från den bakre båggången) och horisontella (från den mellersta båggången). De torsionella ögonrörelserna är vanligen dominanta över de horisontella. När vissa ögonrörelser dominerar över andra visar sig de icke-dominanta ögonrörelser först vid förnyad lägestestning efter det att båggången med de dominanta ögonrörelserna har behandlats klart.

Behandling i gyroskopisk stol
Gyroskopisk stol – stora fördelar jämfört med undersökning och behandling på brits. Lägesprovokationer kan utföras mycket djupare än på en vanlig behandlingsbrits. Det får de lossnade kristallerna att dessutom röra sig snabbare. Därmed uppkommer också fler och tydligare ögonrörelser. Det gör det lätt att diagnostisera även små ansamlingar av lossnade kristaller som inte hade synt under en undersökning på brits. Fler och tydligare ögonrörelser gör det också lättare att följa hur kristallerna rör sig i båggångarna, det är lättare att följa deras väg mot båggångens utgång under en repostions-manöver.

Vestibularisneurit ”Virus på balansnerven”
Ett plötsligt bortfall av signalinflödet från det ena balansorganet ger dramatiska symtom. Vestibularisneurit ”Virus på balansnerven” är en vanlig yrselorsak som snabbt kan diagnostiseras med HIT och VHIT. Tidig kompensationsträning är mycket viktig. Utebliven diagnos riskerar att medföra utvecklingen av sensymtom och längre tids besvär vid huvudrörelser.

Egenvård kristallsjuka – vad du kan göra
Identifiera vilket öra och vilken båggången som ger godartad lägesyrsel. Utför en eller några upprepade repositionsmanövrar tills karusellyrsel inte längre kan utlösas. Behandlingsprinciperna för kristallsjuka är att använda gravitation, acceleration och i vissa fall även vibration av skallen.

Migränyrsel – behandling
Migrän är en mycket vanlig sjukdom. Migrän ger oftast huvudvärk. Mindre känt är att migrän även en vanlig orsak till yrsel. Vanliga symtom är periodvis obalanskänsla och obehag vid huvudrörelser. Symtomen kan likna godartad lägesyrsel och Menieres sjukdom. Förebyggande behandling är effektivare än anfallskupering. Om Dina migränsymtom oftast uppkommer under helgförmiddagar när Du sovit ut några extra timmar efter en ansträngande arbetsvecka, då ska Din behandling börja med att jämna ut sömnmönstret så det blir mer regelbundet. Alltså att sova lite längre under vardagarna och att ställa väckarklockan även under lediga helger.

Tunga och lätta känselsprötsstörningar
Atypisk lägesyrsel – lägesrelaterad yrsel som inte är typisk för kristallsjuka. Oavsett om känselsprötet är för tungt eller för lätt uppkommer ett signalfel i samband med alla huvudrörelser som avviker från det drabbade känselsprötets normalposition. Känselsprötets neutralposition är när det står rakt upp. Felsignalen är linjär och likadan oavsett om huvudrörelsen är liten eller yvig.

Vestibularisschwanom
Från nervens isoleringsvävnad kan i sällsynta fall godartade tumörer knutor bildas. I de flesta fall tillväxer knutan mycket långsamt, ofta under flera år utan att ge några symtom alls. I takt med att knutan börjar trycka på hörsel- och balansnerven uppstår symtomen oftast successivt: ensidig hörselnedsättning,- ensidigt öronsus och ostadighetsyrsel. För att kunna utesluta akustikusneurinom brukar man utredas antingen med ett särskilt hörselprov s k hjärnstamshörsel test ABR eller med en röntgenundersökning av hörselnerven.

Det snurrar! Allt om yrsel och balansstörningar
Vår avsikt med boken ”Det snurrar” har varit att spegla de vanligaste yrsel- och balanssjukdomarna och deras relation till varandra på ett helt nytt sätt. Istället för att bara presentera sjukdomarna en i taget som i andra handböcker om yrselsjukdomar, har målsättningen varit att presentera komplexiteten, utmaningarna och möjligheterna på vägen mot rätt diagnos och effektiv behandling. Nyckelorden är sensorisk felinformation, förlust av kontroll och återställande av kontrollförlust. Många illustrerande patientfall vittnar om att yrsel är svårt. Sjukvårdssystemet är helt enkelt inte anpassat till komplexa symtom eller undersökning av balanssinnets felimpulser.

Takfönstersyndrom SCDS
Takfönster SCDS innebär att det saknas bentäckning över den övre av balansorganets båggångar. Detta innebär att en del av ett utifrån-kommande ljuds energi leds bort från hörselsnäckan. Ljudet hörs därför svagare, men kan istället ge yrsel p g a påverkan på balansorganet. En annan effekt av takfönster är att innerörats normala dämpning av kropps-ljud rubbas, så at det uppstår en överkänslighet för ljud som fortplantas i kroppen.

Syndrom som drabbar Hjärna-Öra-Öga
Sällsynta inflammatoriska sjukdomar som drabbar hjärna, öra och öga kallas HÖÖ syndrom. 2022 Mikael Karlberg. T e x Susacs syndrom, Vogt Koyanagi Haradas sjukdom, Cogans syndrom, Behcets sjukdom, Neurosarkoidos, Sjögrens syndrom, SLE (systemisk lupus erytematosus), Antifosfolipid syndrom, Multipel skleros, Neuromyelitisoptica (spectrumdisorders)

Hinnsäcksskador
En skada i utriculus i höger balansorgan medför en cyklisk rotation av ögonens axlar. Tillståndet medför att den drabbades omvärldsbild lutar åt höger. För att motverka detta skeva synintryck håller den drabbade sitt huvud lutat åt den friska sida, i detta fall åt vänster.

Kolesteatom ”Hudcellsboll”
En långdragen inflammation i örat där omkringliggande benvävnad kan angripas. Hörselbenen skadas i tidigt skede och det kan leda till nedsatt hörsel på örat. Om inflammationen sprider sig till balansorganets båggångar kommer även yrselsymtom att utvecklas.
Återkommande öroninflammationer med vätska i mellanörat kronisk öronkatarr kan leda till försvagningar i trumhinnan. Delar av en försvagad trumhinna kan då börja växa inåt, mot mellanörat, som en liten ficka.

Ögonrörelser avslöjar orsaken till yrsel
Oavsett om din yrsel beror på ett fel i ett öra, i ditt balansorgan, i din hjärna, i någon av balansnerverna eller om du lider av kristallsjuka – så är en undersökning av dina ögonrörelser avgörande för kunna avgöra orsaken till din yrsel.

Nerv-Kärl konflikt
Slingriga blodkärl i nära anslutning till hörsel- och balansnerverna förekommer normalt hos 10-30% av alla människor. Om ett vibrerande kärl ligger så nära balansnerven att en elektrisk retning uppkommer ger det upphov till hörsel- och balanssymtom.
Transitorisk ischemisk attack TIA
Det är mycket ovanligt att TIA ger bara en känsla yrsel men inget av de ovanstående symtomen. En amerikansk undersökning av 1666 patienter som sökte för bara yrsel vid en akutmottagning och som utreddes mycket noggrant, visade att 0,7% hade tecken på TIA eller stroke. Yrsel utan andra samtidiga neurologiska symtom ska alltså ses som ett godartat symtom. Sjukvårdens utmaning är att diagnostisera de ytterst få fall när yrsel utan neurologiska symtom beror på TIA eller stroke.

Herpes Zoster i örat
Varizella-zoster viruset tillhör gruppen herpesvirus. De allra flesta smittas av detta virus redan som barn. Då får man vattkoppor. Sedan drar sig viruset tillbaka till någon av de nervrötter som finns både i huvudet och i ryggrad. Här stannar viruset sedan kvar i en vilande fas. I vuxen ålder kan viruset åter aktiveras. Man talar då om bältros eftersom virusinfektionen brukar begränsas till det hudområde, ”bältet” som tillhör den drabbade nervroten. En vanlig lokalisation är bältros på bålen. Man ser då ett rodnat utslag över ett begränsat hudområde på bålens ena sida. Vid bältros i örat drabbas området ytterörat, hörselgången och ibland även innerörat.

Utslagen funktion i båda balansorganen
Utslagen funktion i bägge balansorgan är en ovanlig störning. På centra för balanssjukdomar som Yrselcenter brukar 10-20 patienter diagnostiseras varje år. Ofta har patienterna upplevt en nedsatt balansfunktion under längre tid, ibland under flera år.

Lösa kristaller i båda balansorganen
Kristallsjuka är allra oftast ett fel som uppkommer i bara det ena balansorganet. Eftersom ensidiga varianter av kristallsjuka medför ögonrörelser vid huvudrörelser i både vänster och höger sidoläge, kan ensidiga skov av kristallsjuka lätt misstolkas som att de är dubbelsidiga. Dubbelsidig kristallsjuka är däremot mycket vanlig i anslutning till skallskador

Kristallsjuka – kronisk
Hos patienter med daglig kronisk kristallsjuka kan man föreställa sig att stor del av endolymfa-röret i båggången är utfylld av en falukorvsliknande hård kristallklump. Den rör sig bara en kort bit innan den fastnar i nästa båggångskurva men rörelsen är tillräcklig för att framkalla en kort lägesrelaterad yrselattack.

Lösa kristaller i främre båggången
Kristallsjuka på grund av lösa partiklar i den främre båggången är en ovanlig variant av kristallsjuka. Teoretisk är det svår att förstå hur lösa partiklar kan nå från balansorganets hinnsäck upp till den främre båggången. Troligen förutsätter uppkomsten av kristallsjuka här, att man har gjort särskilda huvudrörelser som kullerbyttor, saltomortaler eller yogaövningar där man står på huvudet.

Atypisk lägesyrsel – lägesyrsel som inte är kristallsjuka
När upprepade manövrar har genomförts men de lägesrelaterade symtomen kvarstår, kan detta vara tecken på att orsakerna inte är ett mekaniskt fel i örat.
Internationellt används begreppen Godartad lägesyrsel – Atypisk lägesyrsel – Elakartad lägesyrsel

Alternobar vertigo
Yrsel som uppkommer under uppstigning vid dykning orsakad av tryckskillnader i öronen. Alternobar =tryckförändring vid dekompression d v s trycksänkning i öronen Vertigo =Yrsel
Oftast snabbt övergående yrsel som vanligtvis uppkommer i samband med uppstigning vid dykning. Ungefär 15% av dykare upplever någon gång alternobar vertigo dvs tryckutjämningsyrsel. Även fridykare kan drabbas av alternobar vertigo.

Primär ortostatisk tremor
En mycket ovanlig nervsjukdom som leder till skakningar i benen men bara när man står helt stilla. Den uppkommer oftast efter 60 år fyllda och är vanligare hos kvinnor.
Det kan vara lätt att förväxla sjukdomen med funktionell fobisk yrsel som också kan ge uttalade balansbesvär i samband med att man ska stå helt stilla t e x stå i en kö.
Man skiljer på POT som bara ger skakningar i benen och tillståndet OT Plus som även ger andra neurologiska symtom.
Välkommen!