En långdragen inflammation i örat där omkringliggande benvävnad kan angripas. Hörselbenen skadas i tidigt skede och det kan leda till nedsatt hörsel på örat. Om inflammationen sprider sig till balansorganets båggångar kommer även yrselsymtom att utvecklas.

Återkommande öroninflammationer med vätska i mellanörat kronisk öronkatarr kan leda till försvagningar i trumhinnan. Delar av en försvagad trumhinna kan då börja växa inåt, mot mellanörat, som en liten ficka.

Hjärnstammen är lokaliserad under storhjärnan, området är stort som en tumme. Här koordineras balansinformationen. Vid yrselsjukdomar aktiveras flera nervkärnor i hjärnstammen. Det leder till illamående, kräkningar, kallsvett, trötthet, svårigheter att fokusera blicken, blodtrycksfall.

Varizella-zoster viruset tillhör gruppen herpesvirus. De allra flesta smittas av detta virus redan som barn. Då får man vattkoppor. Sedan drar sig viruset tillbaka till någon av de nervrötter som finns både i huvudet och i ryggrad. Här stannar viruset sedan kvar i en vilande fas. I vuxen ålder kan viruset åter aktiveras. Man talar då om bältros eftersom virusinfektionen brukar begränsas till det hudområde, ”bältet” som tillhör den drabbade nervroten. En vanlig lokalisation är bältros på bålen. Man ser då ett rodnat utslag över ett begränsat hudområde på bålens ena sida. Vid bältros i örat drabbas området ytterörat, hörselgången och ibland även innerörat.

Slingriga blodkärl i nära anslutning till hörsel- och balansnerverna förekommer normalt hos 10-30% av alla människor. Om ett vibrerande kärl ligger så nära balansnerven att en elektrisk retning uppkommer ger det upphov till hörsel- och balanssymtom.

Emellanåt leder behandlingen av partiklar i en båggång till att de spiller över till en annan båggång. Det ger den yrseldrabbade snarare ännu mer yrsel . Detta händer även erfarna behandlare regelbundet. De flyttade kristallerna rörelser i båggången kan inte förutspås i detalj.

Vår avsikt med boken ”Det snurrar” har varit att spegla de vanligaste yrsel- och balanssjukdomarna och deras relation till varandra på ett helt nytt sätt. Istället för att bara presentera sjukdomarna en i taget som i andra handböcker om yrselsjukdomar, har målsättningen varit att presentera komplexiteten, utmaningarna och möjligheterna på vägen mot rätt diagnos och effektiv behandling. Nyckelorden är sensorisk felinformation, förlust av kontroll och återställande av kontrollförlust. Många illustrerande patientfall vittnar om att yrsel är svårt. Sjukvårdssystemet är helt enkelt inte anpassat till komplexa symtom eller undersökning av balanssinnets felimpulser.

Kristallsjuka är allra oftast ett fel som uppkommer i bara det ena balansorganet. Eftersom ensidiga varianter av kristallsjuka medför ögonrörelser vid huvudrörelser i både vänster och höger sidoläge, kan ensidiga skov av kristallsjuka lätt misstolkas som att de är dubbelsidiga. Dubbelsidig kristallsjuka är däremot mycket vanlig i anslutning till skallskador

Det är mycket ovanligt att TIA ger bara en känsla yrsel men inget av de ovanstående symtomen. En amerikansk undersökning av 1666 patienter som sökte för bara yrsel vid en akutmottagning och som utreddes mycket noggrant, visade att 0,7% hade tecken på TIA eller stroke. Yrsel utan andra samtidiga neurologiska symtom ska alltså ses som ett godartat symtom. Sjukvårdens utmaning är att diagnostisera de ytterst få fall när yrsel utan neurologiska symtom beror på TIA eller stroke.

Yrselsymtom som beror på otäthet mellan den luftförande och den vätskefyllda delen av örat. Vid perilymfatisk fistel läcker innerörevätska ut från innerörat till mellanörat. Förändringar i lufttryck i mellanörat kan då påverka trycket i balansorganets vätska. Tryckförändringar kommer på så sätt att ge yrsel. Perilymfa =namn på en av vätskorna i innerörat Fistel =sjuklig gångförbindelse

Yrsel som uppkommer under uppstigning vid dykning orsakad av tryckskillnader i öronen. Alternobar =tryckförändring vid dekompression d v s trycksänkning i öronen Vertigo =Yrsel
Oftast snabbt övergående yrsel som vanligtvis uppkommer i samband med uppstigning vid dykning. Ungefär 15% av dykare upplever någon gång alternobar vertigo dvs tryckutjämningsyrsel. Även fridykare kan drabbas av alternobar vertigo.

Alla upplevelser av kontrollförlust och yrsel ger höga stresspåslag. När vår balansförmåga sätts ur spel uppfattar reptilhjärnan detta som ett dödligt hot. Beslutsfattandet vid yrsel- och balansstörningar kan präglas av primitiva instinkter med målsättning att överleva överhuvudtaget snarare än av logik och förnuft. Vid yrsel är därför panik- och flyktbeteenden vanliga.

Nervskadorna tros uppkomma p g a en lokal syrebrist. Vad som i sin tur orsakar detta kan bero på en mängd tillstånd. Kända orsaker är infektioner, autoimmuna och ärftliga tillstånd. Diabetes mellitus. B-vitamin brist. Längre tids alkoholism. Inflammatoriska sjukdomar och tumörsjukdomar. I 25% finner man ingen förklaring.

Sällsynta inflammatoriska sjukdomar som drabbar hjärna, öra och öga kallas HÖÖ syndrom. 2022 Mikael Karlberg. T e x Susacs syndrom, Vogt Koyanagi Haradas sjukdom, Cogans syndrom, Behcets sjukdom, Neurosarkoidos, Sjögrens syndrom, SLE (systemisk lupus erytematosus), Antifosfolipid syndrom, Multipel skleros, Neuromyelitisoptica (spectrumdisorders)

Oavsett om din yrsel beror på ett fel i ett öra, i ditt balansorgan, i din hjärna, i någon av balansnerverna eller om du lider av kristallsjuka – så är en undersökning av dina ögonrörelser avgörande för kunna avgöra orsaken till din yrsel.

Utslagen funktion i bägge balansorgan är en ovanlig störning. På centra för balanssjukdomar som Yrselcenter brukar 10-20 patienter diagnostiseras varje år. Ofta har patienterna upplevt en nedsatt balansfunktion under längre tid, ibland under flera år.

Från nervens isoleringsvävnad kan i sällsynta fall godartade tumörer knutor bildas. I de flesta fall tillväxer knutan mycket långsamt, ofta under flera år utan att ge några symtom alls. I takt med att knutan börjar trycka på hörsel- och balansnerven uppstår symtomen oftast successivt: ensidig hörselnedsättning,- ensidigt öronsus och ostadighetsyrsel. För att kunna utesluta akustikusneurinom brukar man utredas antingen med ett särskilt hörselprov s k hjärnstamshörsel test ABR eller med en röntgenundersökning av hörselnerven.