TRV accelerationsbehandling innebär att extra rörelseenergi tillförs under en re-positionsmanöver. Det sker genom att båggång, känselspröt och lossnade kristaller accelereras mot ett fjäderförsett tvärstopp upprepade gånger under repositionsmanövern. Det innebär en acceleration-deacceleration och medför en piskande-snärtande kraft motsvarande 1-1,3 G precis bakifrån mot fastnade kristaller.
Yrselcenters informationsplats om yrsel- och balanssjukdomar
Välkommen!
till vår webbok! Här finns vetenskapligt uppdaterad information om vanliga yrsel- och balanssjukdomar och några yrselorsaker till.
Yrsel.com är ett komplement till vår bok "Det snurrar" (Bazar förlag 2023) och ett komplement till Yrselcenters föreläsningsverksamhet.
Yrsel.com vill ge dig svar på de frågor du inte hann ställa under ditt mottagningsbesök. Yrsel.com är till för dig som behandlas på Yrselcenter yrsel och balansklinik.
Yrsel.com vill dessutom sprida modern kunskap om balanssinnets sjukdomar och vara ett stöd för alla yrseldrabbade människor. Yrsel.com drivs utan vinstsyfte.

SVT Fråga doktorn ger en överblick om de vanligaste yrselsjukdomarna. För att se programmet på SVT Play klicka här.
För att se flera inslag om yrselsjukdomar i andra medier klicka här.
dr Mikael Karlberg Yrselcenter Neurootologi Skåne
dr Anders Lundin Yrselcenter Neuropsykiatri
dr Christian Geisler Yrselcenter Neurootologi Stockholm

Migränyrsel – diagnoskriterier
Migrän är en mycket vanlig sjukdom. Migrän ger oftast huvudvärk. Mindre känt är att migrän även en vanlig orsak till yrsel. Vanliga symtom är periodvis obalanskänsla och obehag vid huvudrörelser. Symtomen kan likna godartad lägesyrsel och Menieres sjukdom. Förebyggande behandling är effektivare än anfallskupering.

Höjdyrsel
Ögonen är intimt sammankopplade med balanssystemet. Vi orienterar oss i rummet med hjälp av synintryck. Men ögonens rörelser är också ihopkopplade med impulserna från balansorganen. Rubbade synintryck och situationer när synintryck inte överensstämmer med annan balansinformation är en vanlig orsak till att uppleva yrsel.

Kristallsjuka – kronisk
Hos patienter med daglig kronisk kristallsjuka kan man föreställa sig att stor del av endolymfa-röret i båggången är utfylld av en falukorvsliknande hård kristallklump. Den rör sig bara en kort bit innan den fastnar i nästa båggångskurva men rörelsen är tillräcklig för att framkalla en kort lägesrelaterad yrselattack.

Synutlöst yrsel
Ögonen är intimt sammankopplade med balanssystemet. Vi orienterar oss i rummet med hjälp av synintryck. Men ögonens rörelser är också ihopkopplade med impulserna från balansorganen. Rubbade synintryck och situationer när synintryck inte överensstämmer med annan balansinformation är en vanlig orsak till att uppleva yrsel.

Kompensationsträning vid skeva balansimpulser
Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

2 – Specialistvård kristallsjuka
Kristallsjuka är i de flesta fall ett ganska lättbehandlat tillstånd. Om man bara vet vilken båggång som ska behandlas, ger oftast de re-positionsmanövrar som beskrivit på vår webbplats en snabb och botande effekt. I en dansk studie (Pedersen 2020) uppskattas att minst 80% av alla patienter med kristallsjuka kan behandlas med manövrar som de gör själv eller som utförs av en behandlare som först diagnostiserat var de lossande kristallerna befinner sig.
Vestibularisneurit – akut behandling
Kortisonbehandling av Vestibularisneurit rekommenderas i tidigt skede. 2017 Mikael Karlberg läkare spec ÖNH sjukdomar Docent. Det kan ske via en första injektion med kortison intravenöst som sedan följs upp med en tablettkur. Eller enbart via en kur kortisontabletter. Behandlingen ska ges så tidigt som möjligt.

Typ 3 – totalt signalbortfall
Vestibularisneurit typ 3 innebär en blockering för signalflödet i balansnervens övre och nedre gren. Akuta skador i balansorgan och balansnerver kan diagnostiseras med undersökningarna impulstest HIT, videoimpulstest VHIT, hinnsäckstestet SVV-SVH och kaloriskt prov. Tillståndet kräver ofta sjukhusvård men återkommer sällan mer än en gång under en livstid.

Skador i det centrala nervsystemet
Yrsel utan neurologiska symtom kan enstaka fall bero på en skada i det centrala balanssystemet t e x stroke, MS eller tumörer i lillhjärnan eller i hjärnstammen. För att påvisa eller utesluta elakartade yrselorsaker är Yrselcenters verksamheter inriktade på att kartlägga funktionerna i lillhjärnan, i hjärnstammen och i en rad nervbanor i hjärnan. De flesta undersökningarna genomförs genom att noga analysera reflektoriska ögonrörelser.

Vestibularisneurit – kompensationsträning
Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Funktionell yrsel vanligt vid utebliven tidig diagnos
Dubbel kontrollförlust vid utebliven förklaring. I de fall du inte fick en tidig diagnos av sjukvården då ökar den upplevda kontrollförlusten istället ytterligare. Migränyrsel är den största sponsorn till sekundär funktionell yrsel och PPPY

Svårbehandlad Kristallsjuka
Kristallsjuka är oftast lätt att behandla. men ibland krånglar det och en omedelbar effekt uteblir trots att flera manövrar genomförts efter konstens alla regler. Kristallsjuka / Godartad lägesyrsel är den vanligaste orsaken till all yrsel. Trots världsomfattande forskning är fortfarande mycket okänt om kristallsjukans mekanismer. Trots att det saknas säkra vetenskapliga belägg för mekanismerna till svårbehandlad kristallsjuka presenteras här några teorier för att Du med svårbehandlad kristallsjuka ska kunna få en föreställning om vad som hänt i Ditt balansorgan. av Christian Geisler 2017

Kan uttalad åksjukebenägenhet TRV behandlas?
Om föreslagna teorier om mikro-partiklar i båggångarna är riktiga, innebär det att många människor lever med lösa mikro-partiklar i en eller båda balansorganen. Om dessa läser en bok i ruffen på en gungande båt, utsätts de utöver Sensorisk mismatch 1 dessutom för Sensorisk konflikt 2 på grund av de felimpulser som mikrokristallerna medför.

Vestibularisneurit – kompensationsträning
Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Typisk & Atypisk lägesyrsel – diagnostik
För att kunna särskilja atypisk lägesyrsel används i första hand diagnostiska verktyg för att kunna identifiera typisk kristallsjuka. När förväntade typiska undersökningsfynd i den första lägesprovokationen och under en manöverbehandling av kristallsjuka uppkommer, då är det tydliga tecken för att verkligen rör sig om kristallsjuka ”godartad lägesyrsel.

Gå-iland-sjuka ”Dålig landstigning” MDD
MDD Mal de Debarquement (franska) Dålig landstigning (svenska) är en övergående subtil ostadighetskänsla som de flesta har upplevt. MDD uppkommer när vi byter från en rörelsemiljö till en annan. Hos de flesta går gungkänslan över av sig själv inom några timmar.

Barbeque manöver höger
Re-positionering av lösa partklar i mellersta båggången höger. 1. Ligg ned på rygg på en mjuk matta. Bocka fram huvudet 30 grader genom att närma hakan mot bröstet, håll kvar huvudet så under resten av manövern. 2. Rotera kroppen långsamt åt den sida som ger minst intensiv yrsel, i detta fall åt vänster sida. Genomför ett varv på ca 4 minuter 3. Stanna till och ligg kvar under två minuter per varv, i positionen när näsan pekar rakt ned mot golvet

Herpes Zoster i örat
Varizella-zoster viruset tillhör gruppen herpesvirus. De allra flesta smittas av detta virus redan som barn. Då får man vattkoppor. Sedan drar sig viruset tillbaka till någon av de nervrötter som finns både i huvudet och i ryggrad. Här stannar viruset sedan kvar i en vilande fas. I vuxen ålder kan viruset åter aktiveras. Man talar då om bältros eftersom virusinfektionen brukar begränsas till det hudområde, ”bältet” som tillhör den drabbade nervroten. En vanlig lokalisation är bältros på bålen. Man ser då ett rodnat utslag över ett begränsat hudområde på bålens ena sida. Vid bältros i örat drabbas området ytterörat, hörselgången och ibland även innerörat.

Primär ortostatisk tremor
En mycket ovanlig nervsjukdom som leder till skakningar i benen men bara när man står helt stilla. Den uppkommer oftast efter 60 år fyllda och är vanligare hos kvinnor.
Det kan vara lätt att förväxla sjukdomen med funktionell fobisk yrsel som också kan ge uttalade balansbesvär i samband med att man ska stå helt stilla t e x stå i en kö.
Man skiljer på POT som bara ger skakningar i benen och tillståndet OT Plus som även ger andra neurologiska symtom.

Takfönstersyndrom SCDS
Takfönster SCDS innebär att det saknas bentäckning över den övre av balansorganets båggångar. Detta innebär att en del av ett utifrån-kommande ljuds energi leds bort från hörselsnäckan. Ljudet hörs därför svagare, men kan istället ge yrsel p g a påverkan på balansorganet. En annan effekt av takfönster är att innerörats normala dämpning av kropps-ljud rubbas, så at det uppstår en överkänslighet för ljud som fortplantas i kroppen.

Kristallsjuka – olika varianter
Godartad lägesyrsel ”kristallsjukas” variationer kan förklaras på minst fyra sätt: 1-Grundläggande varianter 2-Var de lossnade partiklarna har hamnat 3-Vad som har lossnat och hur det kan förflyttas 4-Kristaller i en eller flera båggångar

Reptilhjärnan
Alla upplevelser av kontrollförlust och yrsel ger höga stresspåslag. När vår balansförmåga sätts ur spel uppfattar reptilhjärnan detta som ett dödligt hot. Beslutsfattandet vid yrsel- och balansstörningar kan präglas av primitiva instinkter med målsättning att överleva överhuvudtaget snarare än av logik och förnuft. Vid yrsel är därför panik- och flyktbeteenden vanliga.

Vestibularisschwanom
Från nervens isoleringsvävnad kan i sällsynta fall godartade tumörer knutor bildas. I de flesta fall tillväxer knutan mycket långsamt, ofta under flera år utan att ge några symtom alls. I takt med att knutan börjar trycka på hörsel- och balansnerven uppstår symtomen oftast successivt: ensidig hörselnedsättning,- ensidigt öronsus och ostadighetsyrsel. För att kunna utesluta akustikusneurinom brukar man utredas antingen med ett särskilt hörselprov s k hjärnstamshörsel test ABR eller med en röntgenundersökning av hörselnerven.

Kolesteatom ”Hudcellsboll”
En långdragen inflammation i örat där omkringliggande benvävnad kan angripas. Hörselbenen skadas i tidigt skede och det kan leda till nedsatt hörsel på örat. Om inflammationen sprider sig till balansorganets båggångar kommer även yrselsymtom att utvecklas.
Återkommande öroninflammationer med vätska i mellanörat kronisk öronkatarr kan leda till försvagningar i trumhinnan. Delar av en försvagad trumhinna kan då börja växa inåt, mot mellanörat, som en liten ficka.

Kristallsjuka – ovanliga varianter
Hos patienter med daglig kronisk kristallsjuka kan man föreställa sig att stor del av endolymfa-röret i båggången är utfylld av en falukorvsliknande hård kristallklump. Den rör sig bara en kort bit innan den fastnar i nästa båggångskurva men rörelsen är tillräcklig för att framkalla en kort lägesrelaterad yrselattack.

Hjärnstammen
Hjärnstammen är lokaliserad under storhjärnan, området är stort som en tumme. Här koordineras balansinformationen. Vid yrselsjukdomar aktiveras flera nervkärnor i hjärnstammen. Det leder till illamående, kräkningar, kallsvett, trötthet, svårigheter att fokusera blicken, blodtrycksfall.

Syndrom som drabbar Hjärna-Öra-Öga
Sällsynta inflammatoriska sjukdomar som drabbar hjärna, öra och öga kallas HÖÖ syndrom. 2022 Mikael Karlberg. T e x Susacs syndrom, Vogt Koyanagi Haradas sjukdom, Cogans syndrom, Behcets sjukdom, Neurosarkoidos, Sjögrens syndrom, SLE (systemisk lupus erytematosus), Antifosfolipid syndrom, Multipel skleros, Neuromyelitisoptica (spectrumdisorders)

Perilymfatisk fistel
Yrselsymtom som beror på otäthet mellan den luftförande och den vätskefyllda delen av örat. Vid perilymfatisk fistel läcker innerörevätska ut från innerörat till mellanörat. Förändringar i lufttryck i mellanörat kan då påverka trycket i balansorganets vätska. Tryckförändringar kommer på så sätt att ge yrsel. Perilymfa =namn på en av vätskorna i innerörat Fistel =sjuklig gångförbindelse

Lösa kristaller i främre båggången
Kristallsjuka på grund av lösa partiklar i den främre båggången är en ovanlig variant av kristallsjuka. Teoretisk är det svår att förstå hur lösa partiklar kan nå från balansorganets hinnsäck upp till den främre båggången. Troligen förutsätter uppkomsten av kristallsjuka här, att man har gjort särskilda huvudrörelser som kullerbyttor, saltomortaler eller yogaövningar där man står på huvudet.

Balanssinnet – vårt 6:e sinne
Smakprov ur vår bok, Bazar förlag: ”Det snurrar” Egentligen verkar det helt fantastiskt att vi kan hålla oss upprätta, gå omkring och utföra olika balanskonster t e x cykla, dansa och åka skidor. Vi rör oss inte på en platt pannkaka utan på en väldigt rörlig planet.

VHIT Videoheadimpulsetest -exempel på modern yrselutredning
Ny teknik gör det lättare att förstå människor med upplevelsen yrsel. VHIT Videoimpulsetest är en undersökning som kan påvisa vanliga orsaker till yrsel inom några minuter.

Kristallsjuka – kronisk
Hos patienter med daglig kronisk kristallsjuka kan man föreställa sig att stor del av endolymfa-röret i båggången är utfylld av en falukorvsliknande hård kristallklump. Den rör sig bara en kort bit innan den fastnar i nästa båggångskurva men rörelsen är tillräcklig för att framkalla en kort lägesrelaterad yrselattack.

Kristallsjuka – egentligen
På yrsel.com illustreras kristallsjuka på ett förenklat sätt som fria kristallpartiklar i rörformade båggångar. Men egentligen består båggångarna av sammanlagt tre rör: ett luftfyllt rör som innehållet en större säck med vätskan perilymfa (blått område) och inuti denna en smalare säck med vätskan endolymfa (grått område). Här utspelas kristallsjukan dramatik.

Ögonrörelser avslöjar orsaken till yrsel
Oavsett om din yrsel beror på ett fel i ett öra, i ditt balansorgan, i din hjärna, i någon av balansnerverna eller om du lider av kristallsjuka – så är en undersökning av dina ögonrörelser avgörande för kunna avgöra orsaken till din yrsel.

Skallbasfraktur
Att slå i skallen är en mycket vanlig skada. Man kan slå i skallen mer eller mindre hårt. I samband med kraftigare skallskador mister man medvetandet för en stund, man brukar då tala om hjärnskakning.
Oavsett vilken typ av skallskada man ådragit sig, är yrsel en vanligt symtom efteråt. Yrseln kan vara kortvarig och övergående, vara under en eller några veckor eller återkomma i skov under en längre period. I vissa fall påverkas patienter under lång tid och yrselsymtomen påverkar vardag och yrkesliv. Här listas flera orsaker till yrsel efter skallskador.
Välkommen!