MDD Mal de Debarquement (franska) Dålig landstigning (svenska) är en övergående subtil ostadighetskänsla som de flesta har upplevt. MDD uppkommer när vi byter från en rörelsemiljö till en annan. Hos de flesta går gungkänslan över av sig själv inom några timmar.

Kristallsjuka som involverar flera båggångar medför särskilda mönster av ögonrörelser. Dessa undersökningsfynd kräver en van bedömare för att bli igenkända.

Samtidig kristallsjuka i både den bakre båggången och den mellersta båggången medför ögonrörelser som är både vertikala-torsionella (från den bakre båggången) och horisontella (från den mellersta båggången). De torsionella ögonrörelserna är vanligen dominanta över de horisontella. När vissa ögonrörelser dominerar över andra visar sig de icke-dominanta ögonrörelser först vid förnyad lägestestning efter det att båggången med de dominanta ögonrörelserna har behandlats klart.

Gyroskopisk stol – stora fördelar jämfört med undersökning och behandling på brits. Lägesprovokationer kan utföras mycket djupare än på en vanlig behandlingsbrits. Det får de lossnade kristallerna att dessutom röra sig snabbare. Därmed uppkommer också fler och tydligare ögonrörelser. Det gör det lätt att diagnostisera även små ansamlingar av lossnade kristaller som inte hade synt under en undersökning på brits. Fler och tydligare ögonrörelser gör det också lättare att följa hur kristallerna rör sig i båggångarna, det är lättare att följa deras väg mot båggångens utgång under en repostions-manöver.

Epleys manöver diagnostiserar och behandlar lösa partiklar i vänster bakre båggång. Vid återfall av Godartad lägesyrsel p g a lösa partiklar i vänster bakre båggång. Yrselcenters instruktioner med bilder, huvudvinklar och video. Gör två manövrar med 15 min mellanrum. Om den andra manöver inte längre utlöser yrsel i position 1 är detta tecken på att behandlingen varit framgångsrik. Gör i detta fall ändå en ytterligare manöver. Håll sedan huvudet upprätt ”som en lucia med brinnande ljus i håret” under resten av den dagen. Avgörande för framgång är att göra manövern i de korrekta vinklarna och i föreskriven hastighet. Om manövern i position 1 inte utlöser yrsel talar det för att ihopklumpade flyttbara partikelklumpar saknas i vänster bakre båggång. Och då finns ingen anledning att genomföra denna manöver.

Hjärnan är beroende av en jämn tillgång av syresatt blod. Om blodtrycksregleringen av någon anledning är dålig kan man uppleva en övergående känsla av yrsel- och svimning i samband med att man reser sig upp, från sittande eller från liggande. Ortostatism är vanligt hos gamla men även hos unga vuxna.

Studien antyder att mikrokristallsjuka skulle kunna medföra en daglig diffus ostadighetskänsla, svagt illamående, obehag vid alla huvudrörelser och medföra en ökad benägenhet för rörelsesjuka. Men det är oklart om väldigt små partiklar i balansorganens båggångsvätska ska anses vara ett normalt tillstånd som inte medför besvär eller om tillstånd med mikro-kristallsjuka i själva verket kan representera en stor oupptäckt patientgrupp som skulle behöva behandlas med anpassade accelerationsmanövrar för att bli av med sina mikropartiklar.

Störda balansimpulser syns inte på en röntgenundersökning eller med hjälp av blodprov. För att kunna påvisa eller utesluta störningar i balanssystemets olika delar behöver ögonrörelserna analyseras. Balansorganens impulser och ögonens rörelser är sammankopplade.
Vid misstanke om kristallsjuka undersöks impulserna från de sex båggångarnas känselspröt. Om rubbade balansimpulser finns kommer de också att medföra en onormal ögonrörelse. Kristallsjuka är en mekanisk störning som kan utlösas av lägesförändringar.

Tillstånd med ovisshet och upplevelser av att förlora kontrollen över livet kan påverka balanssystemet. Oväntade livshändelser, dödsfall, en ohanterbar överansträngd arbetssituation eller när relationen hotas av uppsägning är typiska upplevelser av kontrollförlust som kan projiceras från ångestsystemet mot balanssystemet. Då uppkommer en daglig känsla att förlora kontrollen över balansen.

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Lösa partiklar i bakre båggången är den vanligaste varianten av Godartad lägesyrsel ”Kristallsjuka”. Det beror på att denna del av balansorganet är den lägst belägna delen när man ligger och sover. Därför är det särskilt lätt att lösa partiklar ansamlas i klumpar just här. Epleys och Semonts manövrar är både diagnostiska och behandlar ofta partiklarna framgångsrikt.

På en högspecialiserad yrselklinik som Yrselcenter är diagnosen en av de tre mest ställda. Funktionell yrsel är vanligt och det medför många komplexa yrsel- och balanssymtom. Funktionell yrsel medför en mycket varierande invaliditet och kan innebära en avsevärd vårdtyngd för sjukvårdssystemet. Symtomen kan vara övergående under några dagar eller veckor eller de kan dominera stor del av din vakna tid under flera år. Funktionell yrsel innebär inte bara komplexa symtom, tillståndet har dessutom ofta flera orsaker och beror på en kedja av omständigheter. Omständigheterna inbegriper ofta någon av de andra vanliga yrselsjukdomarna. Vår utredningen kräver ofta en omfattande informationsinhämtning om hur dina besvär började och hur de har utvecklats över tid. Funktionell yrsel är ett särskilt resurskrävande tillstånd ur alla aspekter. Bland annat behöver vi undersöka alla delar av ditt balanssinne, även de delar av hjärnan som hanterar balans- och synintryck. I praktiken behöver du därför utredas på ett särskilt balanslaboratorium.

Menieres sjukdom är en gåtfull sjukdom i innerörat. Sjukdomen ger upphov till återkommande yrselattacker i kombination med hörselnedsättning och öronsus från det sjuka örat. Sjukdomens förlopp och invaliditet uppvisar en mycket stor variation. Idag uppfattas orsaken som svullnad i innerörat men det är oklart vad som i sin tur orsakar svullnaden. Sjukdomen har kopplingar till migrän och kan vara ärftlig. Hos vissa patienter är sambandet till en stressad livssituation uppenbar. Det finns ett stort utbud av olika behandlingar men någon patentbehandling för alla med Menieres sjukdom finns inte. Kontakt med en kunnig öron-näsa-halsläkare eller hörselläkare ger bästa stöd och är en bra plattform för att prova olika behandlingsalternativ.

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.