25-40% av personer över 65 år beräknas lida av yrsel. Åldersyrsel ska inte ses som en sjukdom utan snarare som resultatet av flera åldersrelaterade skavanker och småfel i balanssystemet. Hos äldre leder en succesivt avtagande funktion i syn, hörsel, känselkroppar och balansorgan till en brist på balanssignaler, en slags informationsbrist om hur omgivningen ter sig.
Yrselcenters informationsplats om yrsel- och balanssjukdomar
Välkommen!
till vår webbok! Här finns vetenskapligt uppdaterad information om vanliga yrsel- och balanssjukdomar och några yrselorsaker till.
Yrsel.com är ett komplement till vår bok "Det snurrar" (Bazar förlag 2023) och ett komplement till Yrselcenters föreläsningsverksamhet.
Yrsel.com vill ge dig svar på de frågor du inte hann ställa under ditt mottagningsbesök. Yrsel.com är till för dig som behandlas på Yrselcenter yrsel och balansklinik.
Yrsel.com vill dessutom sprida modern kunskap om balanssinnets sjukdomar och vara ett stöd för alla yrseldrabbade människor. Yrsel.com drivs utan vinstsyfte.

SVT Fråga doktorn ger en överblick om de vanligaste yrselsjukdomarna. För att se programmet på SVT Play klicka här.
För att se flera inslag om yrselsjukdomar i andra medier klicka här.
dr Mikael Karlberg Yrselcenter Neurootologi Skåne
dr Anders Lundin Yrselcenter Neuropsykiatri
dr Christian Geisler Yrselcenter Neurootologi Stockholm

Vestibularisneurit – kompensationsträning
Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Yrselundersökning
Behandlingen av yrsel bör starta med att den drabbade får en säkerställd diagnos och en förklaring till hur yrselsymtomen har uppkommit. På en yrselmottagning är en noggrann utredning och en försäkran om en korrekt diagnos verksamhetens viktigaste värde. De flesta typer av yrselkonflikter kan idag behandlas på något sätt. Det gäller yrsel som beror på såväl fysiska som psykiska orsaker. För en av de vanligaste yrselorsakerna, godartad lägesyrsel, kan idag omedelbart botande behandlingsmanövrar erbjudas. Människor med yrsel kan te sig svåra att undersöka. Upplevelsen yrsel är unik och personlig och kan inte mätas med några instrument. Den yrseldrabbades beskrivning av sina symtom har i undersökningar visat sig kunna vara en opålitlig och otillräcklig källa för en medicinsk diagnos. Vid yrsel ger blodprov och röntgenundersökningar sällan vägledning. Patienter med yrsel upplever ofta oro och undersökaren kan ha svårt att hålla isär vilka symtom som kan var relaterad till ett kroppsligt fel och vad som beror på oro. Dessutom är det vanligt att även utredande läkare kan känna oro för att missa en allvarlig orsak till yrseln. Yrselutredningar förr, nu och i framtiden. Bara för 10 – 15 år sedan visste man inte särskilt mycket om yrsel. Det var vanligt att patienter med yrsel behandlades med okunskap och förakt och många patienters besvär avfärdades som ”psykiska”, ”inbillade” eller att de berodde på spända nackmuskler. Men under de senaste femton åren har kunskapen om fysiska orsaker som ger yrselkonflikter ökat. Numera förstår man också samspelet mellan fysiska störningar i balanssystemet och hur hjärnan reagerar på upplevelser av fel och förlust av kontrollen. Idag är möjligheten att få en korrekt yrseldiagnos mycket större. Inom de närmaste åren kommer utvecklingen gå mot att allt fler yrselpatienter får ett bättre mottagande, att de blir bättre utredda och att de får bättre hjälp till förstå de komplexa sammanhangen som ger upphov till yrselsymtom. Undersökningsmetoderna för patienter med yrselsjukdomar har tidigare varit begränsade. De senaste 100 åren har man inom sjukvården framförallt utfört olika gå- och ståtester, undersökt kroppens och huvudets nerver och spolat varmt och kallt vatten i öronen för att få en uppfattning om balansorganens relativa styrkeförhållande. De senaste 10 åren har flera nya metoder för att undersöka innerörats balansorgan utvecklats. Utvecklingen är bara i början av sin expansion. Och om ytterligare 10-20 år kommer man troligen skratta åt dagens undersökningsteknik som då kommer att framstå som tafatt.

2 – Specialistvård kristallsjuka
Kristallsjuka är i de flesta fall ett ganska lättbehandlat tillstånd. Om man bara vet vilken båggång som ska behandlas, ger oftast de re-positionsmanövrar som beskrivit på vår webbplats en snabb och botande effekt. I en dansk studie (Pedersen 2020) uppskattas att minst 80% av alla patienter med kristallsjuka kan behandlas med manövrar som de gör själv eller som utförs av en behandlare som först diagnostiserat var de lossande kristallerna befinner sig.

Kristallsjuka – olika varianter
Godartad lägesyrsel ”kristallsjukas” variationer kan förklaras på minst fyra sätt: 1-Grundläggande varianter 2-Var de lossnade partiklarna har hamnat 3-Vad som har lossnat och hur det kan förflyttas 4-Kristaller i en eller flera båggångar

Epleys manöver vänster
Epleys manöver diagnostiserar och behandlar lösa partiklar i vänster bakre båggång. Vid återfall av Godartad lägesyrsel p g a lösa partiklar i vänster bakre båggång. Yrselcenters instruktioner med bilder, huvudvinklar och video. Gör två manövrar med 15 min mellanrum. Om den andra manöver inte längre utlöser yrsel i position 1 är detta tecken på att behandlingen varit framgångsrik. Gör i detta fall ändå en ytterligare manöver. Håll sedan huvudet upprätt ”som en lucia med brinnande ljus i håret” under resten av den dagen. Avgörande för framgång är att göra manövern i de korrekta vinklarna och i föreskriven hastighet. Om manövern i position 1 inte utlöser yrsel talar det för att ihopklumpade flyttbara partikelklumpar saknas i vänster bakre båggång. Och då finns ingen anledning att genomföra denna manöver.

Behandling med TRV teknik
TRV accelerationsbehandling innebär att extra rörelseenergi tillförs under en re-positionsmanöver. Det sker genom att båggång, känselspröt och lossnade kristaller accelereras mot ett fjäderförsett tvärstopp upprepade gånger under repositionsmanövern. Det innebär en acceleration-deacceleration och medför en piskande-snärtande kraft motsvarande 1-1,3 G precis bakifrån mot fastnade kristaller.

Kristallsjuka – egentligen
På yrsel.com illustreras kristallsjuka på ett förenklat sätt som fria kristallpartiklar i rörformade båggångar. Men egentligen består båggångarna av sammanlagt tre rör: ett luftfyllt rör som innehållet en större säck med vätskan perilymfa (blått område) och inuti denna en smalare säck med vätskan endolymfa (grått område). Här utspelas kristallsjukan dramatik.

Blodtrycksrelaterad yrsel
Förändringar i blodtrycket ger yrsel. Yrsel kan uppkomma både om blodtrycket är för högt som när det är för lågt. Framförallt vid lågt blodtryck kan en svimnings- och svartnandekänsla uppkomma.
Hjärnans funktion är beroende av en jämn tillgång till syre. Syresatt blod når hjärnan genom sammanlagt fyra grova kärl till huvudet. Regleringen av huvudets blodtryck är helt automatisk.

Gå-iland-sjuka ”Dålig landstigning” MDD
MDD Mal de Debarquement (franska) Dålig landstigning (svenska) är en övergående subtil ostadighetskänsla som de flesta har upplevt. MDD uppkommer när vi byter från en rörelsemiljö till en annan. Hos de flesta går gungkänslan över av sig själv inom några timmar.

Kan uttalad åksjukebenägenhet TRV behandlas?
Om föreslagna teorier om mikro-partiklar i båggångarna är riktiga, innebär det att många människor lever med lösa mikro-partiklar i en eller båda balansorganen. Om dessa läser en bok i ruffen på en gungande båt, utsätts de utöver Sensorisk mismatch 1 dessutom för Sensorisk konflikt 2 på grund av de felimpulser som mikrokristallerna medför.

Viljemässig störning av balansautopiloter
Det är ett mirakel att vi överhuvudtaget kan stå, gå och utföra olika balansaktiviteter på det roterande jordklotet som vi befinner oss på. Våra kroppar utsätts ständigt för olika krafter. Gravitationen är en stark kraft som håller oss kvar på planeten. Men vi utsätts också för andra krafter på grund av jordens rotation runt sin egen axel. Hemligheten är att vi lärt oss svaja emot alla de krafter vi kontinuerligt utsätts för på vår planet.

Multifaktoriell yrsel
På www.yrsel.com presenteras olika yrselsjukdomar och man kan lätt få intrycket att det alltid är en enda orsak som förklarar symtomen hos en yrseldrabbad. Så är det faktiskt sällan. Yrsel är ett komplext tillstånd som ofta är relaterat till flera olika orsaker, framförallt om vid yrseltillstånd som pågått en längre tid. En tid efter insjuknandet kan de ursprungliga yrselsymtomen komma att upprätthållas av en blandning av sekundära fysiska- och psykiska orsaker. Det är också vanligt att en skada i ett balansorgan ger upphov till andra störningar inom samma balansorgan.

Vestibularisneurit – Kompensationsträning
Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Barbeque manöver höger
Re-positionering av lösa partklar i mellersta båggången höger. 1. Ligg ned på rygg på en mjuk matta. Bocka fram huvudet 30 grader genom att närma hakan mot bröstet, håll kvar huvudet så under resten av manövern. 2. Rotera kroppen långsamt åt den sida som ger minst intensiv yrsel, i detta fall åt vänster sida. Genomför ett varv på ca 4 minuter 3. Stanna till och ligg kvar under två minuter per varv, i positionen när näsan pekar rakt ned mot golvet

Funktionell yrsel vanligt vid utebliven tidig diagnos
Dubbel kontrollförlust vid utebliven förklaring. I de fall du inte fick en tidig diagnos av sjukvården då ökar den upplevda kontrollförlusten istället ytterligare. Migränyrsel är den största sponsorn till sekundär funktionell yrsel och PPPY

Rörelsesjuka Åksjuka
Mekanismerna vid åk- o sjösjuka är en utmärkt modell för att närmare förstå symtomen som uppkommer vid yrsel- och balanssjukdomar. Alla med fungerande balansorgan kan bli åksjuka / sjösjuka. I tidigt skede börjar man gäspa och känner trötthet.

Typ 2 – skadad nedre nervgren
Vestibularisneurit typ 2 beror på en blockering av balansnervens nedre nervgren. Tillståndet blockerar signalflödet selektivt från den bakre båggången och från hinnsäcken sacculus. Ibland blockeras även hörselsnäckans signaler från högfrekventa hörselceller. Vestibularisneurit typ 2 är ovanligare än typ 1 och upptäcks sällan i allmän sjukvård.

Vestibularisschwanom
Från nervens isoleringsvävnad kan i sällsynta fall godartade tumörer knutor bildas. I de flesta fall tillväxer knutan mycket långsamt, ofta under flera år utan att ge några symtom alls. I takt med att knutan börjar trycka på hörsel- och balansnerven uppstår symtomen oftast successivt: ensidig hörselnedsättning,- ensidigt öronsus och ostadighetsyrsel. För att kunna utesluta akustikusneurinom brukar man utredas antingen med ett särskilt hörselprov s k hjärnstamshörsel test ABR eller med en röntgenundersökning av hörselnerven.

Alternobar vertigo
Yrsel som uppkommer under uppstigning vid dykning orsakad av tryckskillnader i öronen. Alternobar =tryckförändring vid dekompression d v s trycksänkning i öronen Vertigo =Yrsel
Oftast snabbt övergående yrsel som vanligtvis uppkommer i samband med uppstigning vid dykning. Ungefär 15% av dykare upplever någon gång alternobar vertigo dvs tryckutjämningsyrsel. Även fridykare kan drabbas av alternobar vertigo.

Balanssinnet – vårt 6:e sinne
Smakprov ur vår bok, Bazar förlag: ”Det snurrar” Egentligen verkar det helt fantastiskt att vi kan hålla oss upprätta, gå omkring och utföra olika balanskonster t e x cykla, dansa och åka skidor. Vi rör oss inte på en platt pannkaka utan på en väldigt rörlig planet.

Nackutlöst yrsel
Vid nackutlöst yrsel tänker man sig att skador, belastningar och spänningar i nacken ger en störning av informationen från nackens proprioceptorer. När denna felaktiga information ska jämföras med informationen från balansorganen leder det till ett sensoriskt fel och yrsel uppstår. Tillståndet är omtvistat och det finns inga test som kan bevisa att yrsel beror på en störning eller skada i nacken.

Lösa kristaller i främre båggången
Kristallsjuka på grund av lösa partiklar i den främre båggången är en ovanlig variant av kristallsjuka. Teoretisk är det svår att förstå hur lösa partiklar kan nå från balansorganets hinnsäck upp till den främre båggången. Troligen förutsätter uppkomsten av kristallsjuka här, att man har gjort särskilda huvudrörelser som kullerbyttor, saltomortaler eller yogaövningar där man står på huvudet.

Kristallsjuka – olika varianter
Godartad lägesyrsel ”kristallsjukas” variationer kan förklaras på minst fyra sätt: 1-Grundläggande varianter 2-Var de lossnade partiklarna har hamnat 3-Vad som har lossnat och hur det kan förflyttas 4-Kristaller i en eller flera båggångar

Primär ortostatisk tremor
En mycket ovanlig nervsjukdom som leder till skakningar i benen men bara när man står helt stilla. Den uppkommer oftast efter 60 år fyllda och är vanligare hos kvinnor.
Det kan vara lätt att förväxla sjukdomen med funktionell fobisk yrsel som också kan ge uttalade balansbesvär i samband med att man ska stå helt stilla t e x stå i en kö.
Man skiljer på POT som bara ger skakningar i benen och tillståndet OT Plus som även ger andra neurologiska symtom.

Lösa kristaller i båda balansorganen
Kristallsjuka är allra oftast ett fel som uppkommer i bara det ena balansorganet. Eftersom ensidiga varianter av kristallsjuka medför ögonrörelser vid huvudrörelser i både vänster och höger sidoläge, kan ensidiga skov av kristallsjuka lätt misstolkas som att de är dubbelsidiga. Dubbelsidig kristallsjuka är däremot mycket vanlig i anslutning till skallskador

Takfönstersyndrom SCDS
Takfönster SCDS innebär att det saknas bentäckning över den övre av balansorganets båggångar. Detta innebär att en del av ett utifrån-kommande ljuds energi leds bort från hörselsnäckan. Ljudet hörs därför svagare, men kan istället ge yrsel p g a påverkan på balansorganet. En annan effekt av takfönster är att innerörats normala dämpning av kropps-ljud rubbas, så at det uppstår en överkänslighet för ljud som fortplantas i kroppen.

Herpes Zoster i örat
Varizella-zoster viruset tillhör gruppen herpesvirus. De allra flesta smittas av detta virus redan som barn. Då får man vattkoppor. Sedan drar sig viruset tillbaka till någon av de nervrötter som finns både i huvudet och i ryggrad. Här stannar viruset sedan kvar i en vilande fas. I vuxen ålder kan viruset åter aktiveras. Man talar då om bältros eftersom virusinfektionen brukar begränsas till det hudområde, ”bältet” som tillhör den drabbade nervroten. En vanlig lokalisation är bältros på bålen. Man ser då ett rodnat utslag över ett begränsat hudområde på bålens ena sida. Vid bältros i örat drabbas området ytterörat, hörselgången och ibland även innerörat.

Kolesteatom ”Hudcellsboll”
En långdragen inflammation i örat där omkringliggande benvävnad kan angripas. Hörselbenen skadas i tidigt skede och det kan leda till nedsatt hörsel på örat. Om inflammationen sprider sig till balansorganets båggångar kommer även yrselsymtom att utvecklas.
Återkommande öroninflammationer med vätska i mellanörat kronisk öronkatarr kan leda till försvagningar i trumhinnan. Delar av en försvagad trumhinna kan då börja växa inåt, mot mellanörat, som en liten ficka.

Hinnsäcksskador
En skada i utriculus i höger balansorgan medför en cyklisk rotation av ögonens axlar. Tillståndet medför att den drabbades omvärldsbild lutar åt höger. För att motverka detta skeva synintryck håller den drabbade sitt huvud lutat åt den friska sida, i detta fall åt vänster.
Transitorisk ischemisk attack TIA
Det är mycket ovanligt att TIA ger bara en känsla yrsel men inget av de ovanstående symtomen. En amerikansk undersökning av 1666 patienter som sökte för bara yrsel vid en akutmottagning och som utreddes mycket noggrant, visade att 0,7% hade tecken på TIA eller stroke. Yrsel utan andra samtidiga neurologiska symtom ska alltså ses som ett godartat symtom. Sjukvårdens utmaning är att diagnostisera de ytterst få fall när yrsel utan neurologiska symtom beror på TIA eller stroke.

Godartad anfallsyrsel hos barn
Godartad anfallsyrsel hos barn är troligen den vanligaste orsaken till episodvis yrsel hos barn. Sjukdomen debuterar oftast mellan 1 och 4 års ålder. Yrseln kommer plötsligt, är mycket intensiv och går sedan över på mindre än någon minut.

Kristallsjuka – egentligen
På yrsel.com illustreras kristallsjuka på ett förenklat sätt som fria kristallpartiklar i rörformade båggångar. Men egentligen består båggångarna av sammanlagt tre rör: ett luftfyllt rör som innehållet en större säck med vätskan perilymfa (blått område) och inuti denna en smalare säck med vätskan endolymfa (grått område). Här utspelas kristallsjukan dramatik.

Det snurrar! Allt om yrsel och balansstörningar
Vår avsikt med boken ”Det snurrar” har varit att spegla de vanligaste yrsel- och balanssjukdomarna och deras relation till varandra på ett helt nytt sätt. Istället för att bara presentera sjukdomarna en i taget som i andra handböcker om yrselsjukdomar, har målsättningen varit att presentera komplexiteten, utmaningarna och möjligheterna på vägen mot rätt diagnos och effektiv behandling. Nyckelorden är sensorisk felinformation, förlust av kontroll och återställande av kontrollförlust. Många illustrerande patientfall vittnar om att yrsel är svårt. Sjukvårdssystemet är helt enkelt inte anpassat till komplexa symtom eller undersökning av balanssinnets felimpulser.

Utslagen funktion i båda balansorganen
Utslagen funktion i bägge balansorgan är en ovanlig störning. På centra för balanssjukdomar som Yrselcenter brukar 10-20 patienter diagnostiseras varje år. Ofta har patienterna upplevt en nedsatt balansfunktion under längre tid, ibland under flera år.

VHIT Videoheadimpulsetest -exempel på modern yrselutredning
Ny teknik gör det lättare att förstå människor med upplevelsen yrsel. VHIT Videoimpulsetest är en undersökning som kan påvisa vanliga orsaker till yrsel inom några minuter.
Välkommen!