Ögonen är intimt sammankopplade med balanssystemet. Vi orienterar oss i rummet med hjälp av synintryck. Men ögonens rörelser är också ihopkopplade med impulserna från balansorganen. Rubbade synintryck och situationer när synintryck inte överensstämmer med annan balansinformation är en vanlig orsak till att uppleva yrsel.
Yrselcenters informationsplats om yrsel- och balanssjukdomar
Välkommen!
till vår webbok! Här finns vetenskapligt uppdaterad information om vanliga yrsel- och balanssjukdomar och några yrselorsaker till.
Yrsel.com är ett komplement till vår bok "Det snurrar" (Bazar förlag 2023) och ett komplement till Yrselcenters föreläsningsverksamhet.
Yrsel.com vill ge dig svar på de frågor du inte hann ställa under ditt mottagningsbesök. Yrsel.com är till för dig som behandlas på Yrselcenter yrsel och balansklinik.
Yrsel.com vill dessutom sprida modern kunskap om balanssinnets sjukdomar och vara ett stöd för alla yrseldrabbade människor. Yrsel.com drivs utan vinstsyfte.

SVT Fråga doktorn ger en överblick om de vanligaste yrselsjukdomarna. För att se programmet på SVT Play klicka här.
För att se flera inslag om yrselsjukdomar i andra medier klicka här.
dr Mikael Karlberg Yrselcenter Neurootologi Skåne
dr Anders Lundin Yrselcenter Neuropsykiatri
dr Christian Geisler Yrselcenter Neurootologi Stockholm

Funktionell yrsel vanligt vid utebliven tidig diagnos
Dubbel kontrollförlust vid utebliven förklaring. I de fall du inte fick en tidig diagnos av sjukvården då ökar den upplevda kontrollförlusten istället ytterligare. Migränyrsel är den största sponsorn till sekundär funktionell yrsel och PPPY

Migränyrsel
Migrän är en vanlig sjukdom som medför episodisk huvudvärk. Mindre känt är att migrän också är en vanlig orsak till episodiska anfall med obehag vid huvudrörelser, illamående och lägesrelaterad yrsel. I allmän sjukvård är det vanligt att symtomen misstas för kristallsjuka eller Menieres sjukdom. Förebyggande behandling är effektivare än anfallskupering.

Vestibularisneurit – kompensationsträning
Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Kan uttalad åksjukebenägenhet TRV behandlas?
Om föreslagna teorier om mikro-partiklar i båggångarna är riktiga, innebär det att många människor lever med lösa mikro-partiklar i en eller båda balansorganen. Om dessa läser en bok i ruffen på en gungande båt, utsätts de utöver Sensorisk mismatch 1 dessutom för Sensorisk konflikt 2 på grund av de felimpulser som mikrokristallerna medför.

Rehabilitering av skeva balansimpulser
Väckning, anpassning och tillvänjning beskriver de läkande processerna efter en skada i ett balansorgan t e x vestibularisneurit. De läkande processerna är dels helautomatiska, dels underlättas de av särskild träning. Att börja träningen tidigt efter skadans uppkomst är avgörande för snabb utläkning. Man kan inte vila sig frisk efter skador i balansorganen.

Labyrintit
En bakterie-infektion i ett av öronen kommer att påverka örats balansorgan. Bakterier ger bland annat upphov till gifter ”toxiner”. Dessa kan komma att påverka balansorganets funktion. När tydlig värk från örat uppkommer innan eller samtidigt med yrselsyntomen blir det uppenbart att det rör sig om en underliggande öroninfektion. Men om yrselsymtomen föregår infektionssymtomen blir sambandet inte lika tydligt, då kan behandlingen med antibiotika komma att fördröjas.

Kompensation och Dekompensation
När ett balansorgan skadas permanent blir effekten att hjärnan får leva med skeva balansimpulser. Tack vare hjärnans enastående förmåga att jämna ut ”kompensera” för skevheter kan tillståndet läkas. Men under perioder med stress och trötthet minskar hjärnans kompensatoriska förmåga, en viss skevhet för balansimpulser kan då återuppstå. Tillståndet kallas för Dekompensation.

Semonts manöver höger
Semonts manöver mot lösa partiklar i höger bakre båggång. Måns Magnusson leg läk spec ÖNH-sjukdomar Professor. Börja med att sätta Dig ned på en säng eller soffa. 1. Vrid huvudet 45 grader åt vänster. Håll sedan kvar huvudet vridet åt vänster under resten av behandlingen. 2. Lägg Dig ned på höger sida. Om det finns lösa ihopklumpade partiklar i höger bakre båggång, kommer denna position att ge upphov till yrsel i 5-10 s.

Viljemässig störning av balansautopiloter
Det är ett mirakel att vi överhuvudtaget kan stå, gå och utföra olika balansaktiviteter på det roterande jordklotet som vi befinner oss på. Våra kroppar utsätts ständigt för olika krafter. Gravitationen är en stark kraft som håller oss kvar på planeten. Men vi utsätts också för andra krafter på grund av jordens rotation runt sin egen axel. Hemligheten är att vi lärt oss svaja emot alla de krafter vi kontinuerligt utsätts för på vår planet.

Typisk & Atypisk lägesyrsel – diagnostik
För att kunna särskilja atypisk lägesyrsel används i första hand diagnostiska verktyg för att kunna identifiera typisk kristallsjuka. När förväntade typiska undersökningsfynd i den första lägesprovokationen och under en manöverbehandling av kristallsjuka uppkommer, då är det tydliga tecken för att verkligen rör sig om kristallsjuka ”godartad lägesyrsel.

Vestibularisneurit – träning
Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Balans- och ångestsystemen påverkar varandra
Balanssystem och Ångestsystem är ihopkopplade. En känsla att inte ha kontroll över livet, över ekonomin eller relationen kan därför projiceras över mot balanssystemet. Då uppkommer en känsla att inte ha kontroll över balansen.

Skador i det centrala nervsystemet
Yrsel utan neurologiska symtom kan enstaka fall bero på en skada i det centrala balanssystemet t e x stroke, MS eller tumörer i lillhjärnan eller i hjärnstammen. För att påvisa eller utesluta elakartade yrselorsaker är Yrselcenters verksamheter inriktade på att kartlägga funktionerna i lillhjärnan, i hjärnstammen och i en rad nervbanor i hjärnan. De flesta undersökningarna genomförs genom att noga analysera reflektoriska ögonrörelser.

Typ 2 – skadad nedre nervgren
Vestibularisneurit typ 2 beror på en blockering av balansnervens nedre nervgren. Tillståndet blockerar signalflödet selektivt från den bakre båggången och från hinnsäcken sacculus. Ibland blockeras även hörselsnäckans signaler från högfrekventa hörselceller. Vestibularisneurit typ 2 är ovanligare än typ 1 och upptäcks sällan i allmän sjukvård.

Behandling med gravitation
Vid enkla varianter av kristallsjuka med släta rullbara partiklar, är det oftast väldigt enkelt att rulla ut partiklarna ur gången. För att flytta ut lösa partiklar ur bakre båggången med Epleys manöver används gravitations-krafter.

2 – Specialistvård kristallsjuka
Kristallsjuka är i de flesta fall ett ganska lättbehandlat tillstånd. Om man bara vet vilken båggång som ska behandlas, ger oftast de re-positionsmanövrar som beskrivit på vår webbplats en snabb och botande effekt. I en dansk studie (Pedersen 2020) uppskattas att minst 80% av alla patienter med kristallsjuka kan behandlas med manövrar som de gör själv eller som utförs av en behandlare som först diagnostiserat var de lossande kristallerna befinner sig.

Kristaller i bakre båggången
Lösa partiklar i bakre båggången är den vanligaste varianten av Godartad lägesyrsel ”Kristallsjuka”. Det beror på att denna del av balansorganet är den lägst belägna delen när man ligger och sover. Därför är det särskilt lätt att lösa partiklar ansamlas i klumpar just här. Epleys och Semonts manövrar är både diagnostiska och behandlar ofta partiklarna framgångsrikt.

Reptilhjärnan
Alla upplevelser av kontrollförlust och yrsel ger höga stresspåslag. När vår balansförmåga sätts ur spel uppfattar reptilhjärnan detta som ett dödligt hot. Beslutsfattandet vid yrsel- och balansstörningar kan präglas av primitiva instinkter med målsättning att överleva överhuvudtaget snarare än av logik och förnuft. Vid yrsel är därför panik- och flyktbeteenden vanliga.

Vestibularisschwanom
Från nervens isoleringsvävnad kan i sällsynta fall godartade tumörer knutor bildas. I de flesta fall tillväxer knutan mycket långsamt, ofta under flera år utan att ge några symtom alls. I takt med att knutan börjar trycka på hörsel- och balansnerven uppstår symtomen oftast successivt: ensidig hörselnedsättning,- ensidigt öronsus och ostadighetsyrsel. För att kunna utesluta akustikusneurinom brukar man utredas antingen med ett särskilt hörselprov s k hjärnstamshörsel test ABR eller med en röntgenundersökning av hörselnerven.

Balanssinnet – vårt 6:e sinne
Smakprov ur vår bok, Bazar förlag: ”Det snurrar” Egentligen verkar det helt fantastiskt att vi kan hålla oss upprätta, gå omkring och utföra olika balanskonster t e x cykla, dansa och åka skidor. Vi rör oss inte på en platt pannkaka utan på en väldigt rörlig planet.

Tunga och lätta känselsprötsstörningar
Atypisk lägesyrsel – lägesrelaterad yrsel som inte är typisk för kristallsjuka. Oavsett om känselsprötet är för tungt eller för lätt uppkommer ett signalfel i samband med alla huvudrörelser som avviker från det drabbade känselsprötets normalposition. Känselsprötets neutralposition är när det står rakt upp. Felsignalen är linjär och likadan oavsett om huvudrörelsen är liten eller yvig.

Nackutlöst yrsel
Vid nackutlöst yrsel tänker man sig att skador, belastningar och spänningar i nacken ger en störning av informationen från nackens proprioceptorer. När denna felaktiga information ska jämföras med informationen från balansorganen leder det till ett sensoriskt fel och yrsel uppstår. Tillståndet är omtvistat och det finns inga test som kan bevisa att yrsel beror på en störning eller skada i nacken.

Atypisk lägesyrsel – lägesyrsel som inte är kristallsjuka
När upprepade manövrar har genomförts men de lägesrelaterade symtomen kvarstår, kan detta vara tecken på att orsakerna inte är ett mekaniskt fel i örat.
Internationellt används begreppen Godartad lägesyrsel – Atypisk lägesyrsel – Elakartad lägesyrsel

Lösa kristaller i främre båggången
Kristallsjuka på grund av lösa partiklar i den främre båggången är en ovanlig variant av kristallsjuka. Teoretisk är det svår att förstå hur lösa partiklar kan nå från balansorganets hinnsäck upp till den främre båggången. Troligen förutsätter uppkomsten av kristallsjuka här, att man har gjort särskilda huvudrörelser som kullerbyttor, saltomortaler eller yogaövningar där man står på huvudet.

Kristallsjuka – olika varianter
Godartad lägesyrsel ”kristallsjukas” variationer kan förklaras på minst fyra sätt: 1-Grundläggande varianter 2-Var de lossnade partiklarna har hamnat 3-Vad som har lossnat och hur det kan förflyttas 4-Kristaller i en eller flera båggångar

Utslagen funktion i båda balansorganen
Utslagen funktion i bägge balansorgan är en ovanlig störning. På centra för balanssjukdomar som Yrselcenter brukar 10-20 patienter diagnostiseras varje år. Ofta har patienterna upplevt en nedsatt balansfunktion under längre tid, ibland under flera år.

Hjärnstammen
Hjärnstammen är lokaliserad under storhjärnan, området är stort som en tumme. Här koordineras balansinformationen. Vid yrselsjukdomar aktiveras flera nervkärnor i hjärnstammen. Det leder till illamående, kräkningar, kallsvett, trötthet, svårigheter att fokusera blicken, blodtrycksfall.

Ögonrörelser avslöjar orsaken till yrsel
Oavsett om din yrsel beror på ett fel i ett öra, i ditt balansorgan, i din hjärna, i någon av balansnerverna eller om du lider av kristallsjuka – så är en undersökning av dina ögonrörelser avgörande för kunna avgöra orsaken till din yrsel.

Herpes Zoster i örat
Varizella-zoster viruset tillhör gruppen herpesvirus. De allra flesta smittas av detta virus redan som barn. Då får man vattkoppor. Sedan drar sig viruset tillbaka till någon av de nervrötter som finns både i huvudet och i ryggrad. Här stannar viruset sedan kvar i en vilande fas. I vuxen ålder kan viruset åter aktiveras. Man talar då om bältros eftersom virusinfektionen brukar begränsas till det hudområde, ”bältet” som tillhör den drabbade nervroten. En vanlig lokalisation är bältros på bålen. Man ser då ett rodnat utslag över ett begränsat hudområde på bålens ena sida. Vid bältros i örat drabbas området ytterörat, hörselgången och ibland även innerörat.

Primär ortostatisk tremor
En mycket ovanlig nervsjukdom som leder till skakningar i benen men bara när man står helt stilla. Den uppkommer oftast efter 60 år fyllda och är vanligare hos kvinnor.
Det kan vara lätt att förväxla sjukdomen med funktionell fobisk yrsel som också kan ge uttalade balansbesvär i samband med att man ska stå helt stilla t e x stå i en kö.
Man skiljer på POT som bara ger skakningar i benen och tillståndet OT Plus som även ger andra neurologiska symtom.

Alternobar vertigo
Yrsel som uppkommer under uppstigning vid dykning orsakad av tryckskillnader i öronen. Alternobar =tryckförändring vid dekompression d v s trycksänkning i öronen Vertigo =Yrsel
Oftast snabbt övergående yrsel som vanligtvis uppkommer i samband med uppstigning vid dykning. Ungefär 15% av dykare upplever någon gång alternobar vertigo dvs tryckutjämningsyrsel. Även fridykare kan drabbas av alternobar vertigo.

Takfönstersyndrom SCDS
Takfönster SCDS innebär att det saknas bentäckning över den övre av balansorganets båggångar. Detta innebär att en del av ett utifrån-kommande ljuds energi leds bort från hörselsnäckan. Ljudet hörs därför svagare, men kan istället ge yrsel p g a påverkan på balansorganet. En annan effekt av takfönster är att innerörats normala dämpning av kropps-ljud rubbas, så at det uppstår en överkänslighet för ljud som fortplantas i kroppen.

Perilymfatisk fistel
Yrselsymtom som beror på otäthet mellan den luftförande och den vätskefyllda delen av örat. Vid perilymfatisk fistel läcker innerörevätska ut från innerörat till mellanörat. Förändringar i lufttryck i mellanörat kan då påverka trycket i balansorganets vätska. Tryckförändringar kommer på så sätt att ge yrsel. Perilymfa =namn på en av vätskorna i innerörat Fistel =sjuklig gångförbindelse

Skallbasfraktur
Att slå i skallen är en mycket vanlig skada. Man kan slå i skallen mer eller mindre hårt. I samband med kraftigare skallskador mister man medvetandet för en stund, man brukar då tala om hjärnskakning.
Oavsett vilken typ av skallskada man ådragit sig, är yrsel en vanligt symtom efteråt. Yrseln kan vara kortvarig och övergående, vara under en eller några veckor eller återkomma i skov under en längre period. I vissa fall påverkas patienter under lång tid och yrselsymtomen påverkar vardag och yrkesliv. Här listas flera orsaker till yrsel efter skallskador.

Kristallsjuka – kronisk
Hos patienter med daglig kronisk kristallsjuka kan man föreställa sig att stor del av endolymfa-röret i båggången är utfylld av en falukorvsliknande hård kristallklump. Den rör sig bara en kort bit innan den fastnar i nästa båggångskurva men rörelsen är tillräcklig för att framkalla en kort lägesrelaterad yrselattack.
Välkommen!