Om föreslagna teorier om mikro-partiklar i båggångarna är riktiga, innebär det att många människor lever med lösa mikro-partiklar i en eller båda balansorganen. Om dessa läser en bok i ruffen på en gungande båt, utsätts de utöver Sensorisk mismatch 1 dessutom för Sensorisk konflikt 2 på grund av de felimpulser som mikrokristallerna medför.

Fobisk yrsel kallas även spänningsyrsel, psykogen yrsel, funktionell yrsel eller för själens yrsel. Det är ett plågsamt och funktionsinskränkande tillstånd som i de flesta fall kan behandlas effektivt. Vårdgivare bör alltid överväga denna orsak när utredningen inte kan påvisa några medicinska orsaker till yrseln. Yrselcenter Neuropsykiatri behandlar fobisk yrsel och har kunnat visa goda resultat efter 3-6 månaders behandling.

Mikael Karlberg: -Om man läser om Menieres sjukdom på olika webbsidor och på olika chattfora får man lätt uppfattningen att Menieres sjukdom är ett helt handikappande, kroniskt tillstånd och att det inte finns någon behandling. Detta är fel! De flesta patienter med Meniere har, som tur är, en ganska lugn sjukdom

Tillstånd med ovisshet och upplevelser av att förlora kontrollen över livet kan påverka balanssystemet. Oväntade livshändelser, dödsfall, en ohanterbar överansträngd arbetssituation eller när relationen hotas av uppsägning är typiska upplevelser av kontrollförlust som kan projiceras från ångestsystemet mot balanssystemet. Då uppkommer en daglig känsla att förlora kontrollen över balansen.

Semonts manöver mot lösa partiklar i höger bakre båggång. Måns Magnusson leg läk spec ÖNH-sjukdomar Professor. Börja med att sätta Dig ned på en säng eller soffa. 1. Vrid huvudet 45 grader åt vänster. Håll sedan kvar huvudet vridet åt vänster under resten av behandlingen. 2. Lägg Dig ned på höger sida. Om det finns lösa ihopklumpade partiklar i höger bakre båggång, kommer denna position att ge upphov till yrsel i 5-10 s.

Re-positioner av lösa partiklar i mellersta båggången vänster balansorgan. Rulla från sjuka mot den friska sidan. Följ våra instruktioner, här finns också en videofilm. 2017 Christian Geisler Yrselcenter Stockholm

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Yrsel utan neurologiska symtom kan enstaka fall bero på en skada i det centrala balanssystemet t e x stroke, MS eller tumörer i lillhjärnan eller i hjärnstammen. För att påvisa eller utesluta elakartade yrselorsaker är Yrselcenters verksamheter inriktade på att kartlägga funktionerna i lillhjärnan, i hjärnstammen och i en rad nervbanor i hjärnan. De flesta undersökningarna genomförs genom att noga analysera reflektoriska ögonrörelser.

Studien antyder att mikrokristallsjuka skulle kunna medföra en daglig diffus ostadighetskänsla, svagt illamående, obehag vid alla huvudrörelser och medföra en ökad benägenhet för rörelsesjuka. Men det är oklart om väldigt små partiklar i balansorganens båggångsvätska ska anses vara ett normalt tillstånd som inte medför besvär eller om tillstånd med mikro-kristallsjuka i själva verket kan representera en stor oupptäckt patientgrupp som skulle behöva behandlas med anpassade accelerationsmanövrar för att bli av med sina mikropartiklar.

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Störda balansimpulser syns inte på en röntgenundersökning eller med hjälp av blodprov. För att kunna påvisa eller utesluta störningar i balanssystemets olika delar behöver ögonrörelserna analyseras. Balansorganens impulser och ögonens rörelser är sammankopplade.
Vid misstanke om kristallsjuka undersöks impulserna från de sex båggångarnas känselspröt. Om rubbade balansimpulser finns kommer de också att medföra en onormal ögonrörelse. Kristallsjuka är en mekanisk störning som kan utlösas av lägesförändringar.

Kristallsjuka p g a lösa partiklar i mellersta båggången ger oftast längre yrselattacker och mer besvär än den vanligare varianten kristallsjuka i bakre båggången. De mellersta båggångarna kan inte provoceras en i taget och därför kan det vara svårt att omedelbart peka ut vilket öra som är det sjuka. Men i regel är det den sidan som utlöser mest yrsel som är den symtomgivande och den som ska behandlas.

Funktionell yrsel och tillitsstörningar för balansfunktionen är mycket vanliga tillstånd. Att diagnosen sällan uttalas i allmän sjukvård, kan ha flera orsaker. Sjukdomar som inte enbart har fysiska orsaker kan medföra skamkänslor hos både patient och vårdgivare.