Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Reportaget handlar om hur svårare fall av kristallsjuka med väldigt små eller fastkilade kristaller kan behandlas i re-positionsstol. Reportaget demonstreras TRV teknik, en särskild behandlingsteknik där fastklibbade kristaller ”knackas” loss. TRV behandling innebär att kristallerna accelereras mot ett tvärstopp upprepade gånger under en re-positionsmanövern.
Åsa Lodin berättar om sitt första möte med kristallsjuka och hur hon fick snabb hjälp av en behandling i TRV re-positionsstol.

Migrän är en mycket vanlig sjukdom. Migrän ger oftast huvudvärk. Mindre känt är att migrän även en vanlig orsak till yrsel. Vanliga symtom är periodvis obalanskänsla och obehag vid huvudrörelser. Symtomen kan likna godartad lägesyrsel och Menieres sjukdom. Förebyggande behandling är effektivare än anfallskupering.

Gufonis manöver mot lösa partiklar i mellersta båggången i vänster balansorgan. Javisst är det Måns Magnusson på bilden! Måns Magnusson är läkare specialist i ÖNH sjukdomar och professor.

Om föreslagna teorier om mikro-partiklar i båggångarna är riktiga, innebär det att många människor lever med lösa mikro-partiklar i en eller båda balansorganen. Om dessa läser en bok i ruffen på en gungande båt, utsätts de utöver Sensorisk mismatch 1 dessutom för Sensorisk konflikt 2 på grund av de felimpulser som mikrokristallerna medför.

Migränyrsel uppkommer av oregelbunden osund livsstil, hormonförändringar eller av specifika triggers som kräver kartläggning. Hjärnan kan stressas av särskilda födoämnen t e x koffein och alkohol, aspartam och glutamater som finns i processad färdigmat. I dessa fall behöver man lägga pusslet bakåt i tiden särskilt noga för att förebygga nästa anfall.

Vid enkla varianter av kristallsjuka med släta rullbara partiklar, är det oftast väldigt enkelt att rulla ut partiklarna ur gången. För att flytta ut lösa partiklar ur bakre båggången med Epleys manöver används gravitations-krafter.

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Epleys manöver diagnostiserar och behandlar lösa partiklar i vänster bakre båggång. Vid återfall av Godartad lägesyrsel p g a lösa partiklar i vänster bakre båggång. Yrselcenters instruktioner med bilder, huvudvinklar och video. Gör två manövrar med 15 min mellanrum. Om den andra manöver inte längre utlöser yrsel i position 1 är detta tecken på att behandlingen varit framgångsrik. Gör i detta fall ändå en ytterligare manöver. Håll sedan huvudet upprätt ”som en lucia med brinnande ljus i håret” under resten av den dagen. Avgörande för framgång är att göra manövern i de korrekta vinklarna och i föreskriven hastighet. Om manövern i position 1 inte utlöser yrsel talar det för att ihopklumpade flyttbara partikelklumpar saknas i vänster bakre båggång. Och då finns ingen anledning att genomföra denna manöver.

Kristallsjukans olika varianter kan behandlas med gravitation, acceleration, vibration eller TRV-acceleration i en gyroskopisk stol (TRV Stol).

Gyroskopisk stol – stora fördelar jämfört med undersökning och behandling på brits. Lägesprovokationer kan utföras mycket djupare än på en vanlig behandlingsbrits. Det får de lossnade kristallerna att dessutom röra sig snabbare. Därmed uppkommer också fler och tydligare ögonrörelser. Det gör det lätt att diagnostisera även små ansamlingar av lossnade kristaller som inte hade synt under en undersökning på brits. Fler och tydligare ögonrörelser gör det också lättare att följa hur kristallerna rör sig i båggångarna, det är lättare att följa deras väg mot båggångens utgång under en repostions-manöver.

Fobisk yrsel kallas även spänningsyrsel, psykogen yrsel, funktionell yrsel eller för själens yrsel. Det är ett plågsamt och funktionsinskränkande tillstånd som i de flesta fall kan behandlas effektivt. Vårdgivare bör alltid överväga denna orsak när utredningen inte kan påvisa några medicinska orsaker till yrseln. Yrselcenter Neuropsykiatri behandlar fobisk yrsel och har kunnat visa goda resultat efter 3-6 månaders behandling.

Att slå i skallen är en mycket vanlig skada. Man kan slå i skallen mer eller mindre hårt. I samband med kraftigare skallskador mister man medvetandet för en stund, man brukar då tala om hjärnskakning.
Oavsett vilken typ av skallskada man ådragit sig, är yrsel en vanligt symtom efteråt. Yrseln kan vara kortvarig och övergående, vara under en eller några veckor eller återkomma i skov under en längre period. I vissa fall påverkas patienter under lång tid och yrselsymtomen påverkar vardag och yrkesliv. Här listas flera orsaker till yrsel efter skallskador.

MDD Mal de Debarquement (franska) Dålig landstigning (svenska) är en övergående subtil ostadighetskänsla som de flesta har upplevt. MDD uppkommer när vi byter från en rörelsemiljö till en annan. Hos de flesta går gungkänslan över av sig själv inom några timmar.