Hjärnstammen är lokaliserad under storhjärnan, området är stort som en tumme. Här koordineras balansinformationen. Vid yrselsjukdomar aktiveras flera nervkärnor i hjärnstammen. Det leder till illamående, kräkningar, kallsvett, trötthet, svårigheter att fokusera blicken, blodtrycksfall.

Kristallsjuka på grund av lösa partiklar i den främre båggången är en ovanlig variant av kristallsjuka. Teoretisk är det svår att förstå hur lösa partiklar kan nå från balansorganets hinnsäck upp till den främre båggången. Troligen förutsätter uppkomsten av kristallsjuka här, att man har gjort särskilda huvudrörelser som kullerbyttor, saltomortaler eller yogaövningar där man står på huvudet.

Varizella-zoster viruset tillhör gruppen herpesvirus. De allra flesta smittas av detta virus redan som barn. Då får man vattkoppor. Sedan drar sig viruset tillbaka till någon av de nervrötter som finns både i huvudet och i ryggrad. Här stannar viruset sedan kvar i en vilande fas. I vuxen ålder kan viruset åter aktiveras. Man talar då om bältros eftersom virusinfektionen brukar begränsas till det hudområde, ”bältet” som tillhör den drabbade nervroten. En vanlig lokalisation är bältros på bålen. Man ser då ett rodnat utslag över ett begränsat hudområde på bålens ena sida. Vid bältros i örat drabbas området ytterörat, hörselgången och ibland även innerörat.

Vår avsikt med boken ”Det snurrar” har varit att spegla de vanligaste yrsel- och balanssjukdomarna och deras relation till varandra på ett helt nytt sätt. Istället för att bara presentera sjukdomarna en i taget som i andra handböcker om yrselsjukdomar, har målsättningen varit att presentera komplexiteten, utmaningarna och möjligheterna på vägen mot rätt diagnos och effektiv behandling. Nyckelorden är sensorisk felinformation, förlust av kontroll och återställande av kontrollförlust. Många illustrerande patientfall vittnar om att yrsel är svårt. Sjukvårdssystemet är helt enkelt inte anpassat till komplexa symtom eller undersökning av balanssinnets felimpulser.

En skada i utriculus i höger balansorgan medför en cyklisk rotation av ögonens axlar. Tillståndet medför att den drabbades omvärldsbild lutar åt höger. För att motverka detta skeva synintryck håller den drabbade sitt huvud lutat åt den friska sida, i detta fall åt vänster.

Vid nackutlöst yrsel tänker man sig att skador, belastningar och spänningar i nacken ger en störning av informationen från nackens proprioceptorer. När denna felaktiga information ska jämföras med informationen från balansorganen leder det till ett sensoriskt fel och yrsel uppstår. Tillståndet är omtvistat och det finns inga test som kan bevisa att yrsel beror på en störning eller skada i nacken.

En långdragen inflammation i örat där omkringliggande benvävnad kan angripas. Hörselbenen skadas i tidigt skede och det kan leda till nedsatt hörsel på örat. Om inflammationen sprider sig till balansorganets båggångar kommer även yrselsymtom att utvecklas.

Återkommande öroninflammationer med vätska i mellanörat kronisk öronkatarr kan leda till försvagningar i trumhinnan. Delar av en försvagad trumhinna kan då börja växa inåt, mot mellanörat, som en liten ficka.

Utslagen funktion i bägge balansorgan är en ovanlig störning. På centra för balanssjukdomar som Yrselcenter brukar 10-20 patienter diagnostiseras varje år. Ofta har patienterna upplevt en nedsatt balansfunktion under längre tid, ibland under flera år.

Takfönster SCDS innebär att det saknas bentäckning över den övre av balansorganets båggångar. Detta innebär att en del av ett utifrån-kommande ljuds energi leds bort från hörselsnäckan. Ljudet hörs därför svagare, men kan istället ge yrsel p g a påverkan på balansorganet. En annan effekt av takfönster är att innerörats normala dämpning av kropps-ljud rubbas, så at det uppstår en överkänslighet för ljud som fortplantas i kroppen.

Ny teknik gör det lättare att förstå människor med upplevelsen yrsel. VHIT Videoimpulsetest är en undersökning som kan påvisa vanliga orsaker till yrsel inom några minuter.

En mycket ovanlig nervsjukdom som leder till skakningar i benen men bara när man står helt stilla. Den uppkommer oftast efter 60 år fyllda och är vanligare hos kvinnor.
Det kan vara lätt att förväxla sjukdomen med funktionell fobisk yrsel som också kan ge uttalade balansbesvär i samband med att man ska stå helt stilla t e x stå i en kö.
Man skiljer på POT som bara ger skakningar i benen och tillståndet OT Plus som även ger andra neurologiska symtom.

Emellanåt leder behandlingen av partiklar i en båggång till att de spiller över till en annan båggång. Det ger den yrseldrabbade snarare ännu mer yrsel . Detta händer även erfarna behandlare regelbundet. De flyttade kristallerna rörelser i båggången kan inte förutspås i detalj.

Från nervens isoleringsvävnad kan i sällsynta fall godartade tumörer knutor bildas. I de flesta fall tillväxer knutan mycket långsamt, ofta under flera år utan att ge några symtom alls. I takt med att knutan börjar trycka på hörsel- och balansnerven uppstår symtomen oftast successivt: ensidig hörselnedsättning,- ensidigt öronsus och ostadighetsyrsel. För att kunna utesluta akustikusneurinom brukar man utredas antingen med ett särskilt hörselprov s k hjärnstamshörsel test ABR eller med en röntgenundersökning av hörselnerven.

Yrsel som uppkommer under uppstigning vid dykning orsakad av tryckskillnader i öronen. Alternobar =tryckförändring vid dekompression d v s trycksänkning i öronen Vertigo =Yrsel
Oftast snabbt övergående yrsel som vanligtvis uppkommer i samband med uppstigning vid dykning. Ungefär 15% av dykare upplever någon gång alternobar vertigo dvs tryckutjämningsyrsel. Även fridykare kan drabbas av alternobar vertigo.

Oavsett om din yrsel beror på ett fel i ett öra, i ditt balansorgan, i din hjärna, i någon av balansnerverna eller om du lider av kristallsjuka – så är en undersökning av dina ögonrörelser avgörande för kunna avgöra orsaken till din yrsel.

När upprepade manövrar har genomförts men de lägesrelaterade symtomen kvarstår, kan detta vara tecken på att orsakerna inte är ett mekaniskt fel i örat.
Internationellt används begreppen Godartad lägesyrsel – Atypisk lägesyrsel – Elakartad lägesyrsel