Fobisk yrsel kallas även spänningsyrsel, psykogen yrsel, funktionell yrsel eller för själens yrsel. Det är ett plågsamt och funktionsinskränkande tillstånd som i de flesta fall kan behandlas effektivt. Vårdgivare bör alltid överväga denna orsak när utredningen inte kan påvisa några medicinska orsaker till yrseln. Yrselcenter Neuropsykiatri behandlar fobisk yrsel och har kunnat visa goda resultat efter 3-6 månaders behandling.

Funktionell yrsel och tillitsstörningar för balansfunktionen är mycket vanliga tillstånd. Att diagnosen sällan uttalas i allmän sjukvård, kan ha flera orsaker. Sjukdomar som inte enbart har fysiska orsaker kan medföra skamkänslor hos både patient och vårdgivare.

Tillstånd med ovisshet och upplevelser av att förlora kontrollen över livet kan påverka balanssystemet. Oväntade livshändelser, dödsfall, en ohanterbar överansträngd arbetssituation eller när relationen hotas av uppsägning är typiska upplevelser av kontrollförlust som kan projiceras från ångestsystemet mot balanssystemet. Då uppkommer en daglig känsla att förlora kontrollen över balansen.

Ögonen är intimt sammankopplade med balanssystemet. Vi orienterar oss i rummet med hjälp av synintryck. Men ögonens rörelser är också ihopkopplade med impulserna från balansorganen. Rubbade synintryck och situationer när synintryck inte överensstämmer med annan balansinformation är en vanlig orsak till att uppleva yrsel.

25-40% av personer över 65 år beräknas lida av yrsel. Åldersyrsel ska inte ses som en sjukdom utan snarare som resultatet av flera åldersrelaterade skavanker och småfel i balanssystemet. Hos äldre leder en succesivt avtagande funktion i syn, hörsel, känselkroppar och balansorgan till en brist på balanssignaler, en slags informationsbrist om hur omgivningen ter sig.

Åksjuka är ett vanligt förekommande tillstånd. Blir man bilsjuk är det lätt att ta en paus vid nästa bästa rastplats. Vid sjösjuka kompliceras tillståndet ofta av det faktum att man i regel inte kan stiga av farkosten utan tvingas stå ut med symtomen tills man når lugnare vatten eller nästa hamn. Det ger en psykologisk pålagring som förvärrar tillståndet. Åksjuka och sjösjuka är ett komplext tillstånd som beror på ett överflöd av kaotiska transmittorsubstanser i hjärnstammen. När symtomen väl brutit ut är det ofta svårt att vända syndromet. Därför är det bättre att lägga stor omsorg på att förebygga uppkomsten av åk- och sjösjuka. Lär Dig därför lite om åksjukans orsaker och dra nytta av några enkla förebyggande råd. Förebygg åksjuka före avfärden 1. Låt hjärnan vara utvilad och utsövd före avfärd. 2. Ät en kolhydratrik måltid kvällen före eller några timmar före avfärd. 3. Alkohol förvirrar balanssystem och hjärna – undvik därför all alkohol före resan. 4. Undvik också urvätskande drycker såsom stora kaffeintag.

Om föreslagna teorier om mikro-partiklar i båggångarna är riktiga, innebär det att många människor lever med lösa mikro-partiklar i en eller båda balansorganen. Om dessa läser en bok i ruffen på en gungande båt, utsätts de utöver Sensorisk mismatch 1 dessutom för Sensorisk konflikt 2 på grund av de felimpulser som mikrokristallerna medför.

Reportaget handlar om hur svårare fall av kristallsjuka med väldigt små eller fastkilade kristaller kan behandlas i re-positionsstol. Reportaget demonstreras TRV teknik, en särskild behandlingsteknik där fastklibbade kristaller ”knackas” loss. TRV behandling innebär att kristallerna accelereras mot ett tvärstopp upprepade gånger under en re-positionsmanövern.
Åsa Lodin berättar om sitt första möte med kristallsjuka och hur hon fick snabb hjälp av en behandling i TRV re-positionsstol.

Re-positionering av lösa partklar i mellersta båggången höger. 1. Ligg ned på rygg på en mjuk matta. Bocka fram huvudet 30 grader genom att närma hakan mot bröstet, håll kvar huvudet så under resten av manövern. 2. Rotera kroppen långsamt åt den sida som ger minst intensiv yrsel, i detta fall åt vänster sida. Genomför ett varv på ca 4 minuter 3. Stanna till och ligg kvar under två minuter per varv, i positionen när näsan pekar rakt ned mot golvet

MDD Mal de Debarquement (franska) Dålig landstigning (svenska) är en övergående subtil ostadighetskänsla som de flesta har upplevt. MDD uppkommer när vi byter från en rörelsemiljö till en annan. Hos de flesta går gungkänslan över av sig själv inom några timmar.

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Epley´s och Semont´s manövrar är vetenskapligt beprövade behandlingar för att rensa de bakre båggångarna från lösa partiklar. En del patienter söker till Yrselcenter med stor frustration över att manövrarna inte alls hjälpt. Om man inte förbättras trots att manövrarna genomförts under flera dagar, kan någon av följande orsaker föreligga..

Menieres sjukdom är en gåtfull sjukdom i innerörat. Sjukdomen ger upphov till återkommande yrselattacker i kombination med hörselnedsättning och öronsus från det sjuka örat. Sjukdomens förlopp och invaliditet uppvisar en mycket stor variation. Idag uppfattas orsaken som svullnad i innerörat men det är oklart vad som i sin tur orsakar svullnaden. Sjukdomen har kopplingar till migrän och kan vara ärftlig. Hos vissa patienter är sambandet till en stressad livssituation uppenbar. Det finns ett stort utbud av olika behandlingar men någon patentbehandling för alla med Menieres sjukdom finns inte. Kontakt med en kunnig öron-näsa-halsläkare eller hörselläkare ger bästa stöd och är en bra plattform för att prova olika behandlingsalternativ.

Identifiera vilket öra och vilken båggången som ger godartad lägesyrsel. Utför en eller några upprepade repositionsmanövrar tills karusellyrsel inte längre kan utlösas. Behandlingsprinciperna för kristallsjuka är att använda gravitation, acceleration och i vissa fall även vibration av skallen.

Mikael Karlberg: -Om man läser om Menieres sjukdom på olika webbsidor och på olika chattfora får man lätt uppfattningen att Menieres sjukdom är ett helt handikappande, kroniskt tillstånd och att det inte finns någon behandling. Detta är fel! De flesta patienter med Meniere har, som tur är, en ganska lugn sjukdom