Hjärnan är beroende av en jämn tillgång av syresatt blod. Om blodtrycksregleringen av någon anledning är dålig kan man uppleva en övergående känsla av yrsel- och svimning i samband med att man reser sig upp, från sittande eller från liggande. Ortostatism är vanligt hos gamla men även hos unga vuxna.
Yrselcenters informationsplats om yrsel- och balanssjukdomar
Välkommen!
till vår webbok! Här finns vetenskapligt uppdaterad information om vanliga yrsel- och balanssjukdomar och några yrselorsaker till.
Yrsel.com är ett komplement till vår bok "Det snurrar" (Bazar förlag 2023) och ett komplement till Yrselcenters föreläsningsverksamhet.
Yrsel.com vill ge dig svar på de frågor du inte hann ställa under ditt mottagningsbesök. Yrsel.com är till för dig som behandlas på Yrselcenter yrsel och balansklinik.
Yrsel.com vill dessutom sprida modern kunskap om balanssinnets sjukdomar och vara ett stöd för alla yrseldrabbade människor. Yrsel.com drivs utan vinstsyfte.
dr Mikael Karlberg Yrselcenter Neurootologi Skåne
dr Anders Lundin Yrselcenter Neuropsykiatri
dr Christian Geisler Yrselcenter Neurootologi Stockholm

Migränyrsel – behandling
Migrän är en mycket vanlig sjukdom. Migrän ger oftast huvudvärk. Mindre känt är att migrän även en vanlig orsak till yrsel. Vanliga symtom är periodvis obalanskänsla och obehag vid huvudrörelser. Symtomen kan likna godartad lägesyrsel och Menieres sjukdom. Förebyggande behandling är effektivare än anfallskupering. Om Dina migränsymtom oftast uppkommer under helgförmiddagar när Du sovit ut några extra timmar efter en ansträngande arbetsvecka, då ska Din behandling börja med att jämna ut sömnmönstret så det blir mer regelbundet. Alltså att sova lite längre under vardagarna och att ställa väckarklockan även under lediga helger.

Kompensationsträning vid skeva balansimpulser
Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Små kristaller ”mikro”kristallsjuka
Studien antyder att mikrokristallsjuka skulle kunna medföra en daglig diffus ostadighetskänsla, svagt illamående, obehag vid alla huvudrörelser och medföra en ökad benägenhet för rörelsesjuka. Men det är oklart om väldigt små partiklar i balansorganens båggångsvätska ska anses vara ett normalt tillstånd som inte medför besvär eller om tillstånd med mikro-kristallsjuka i själva verket kan representera en stor oupptäckt patientgrupp som skulle behöva behandlas med anpassade accelerationsmanövrar för att bli av med sina mikropartiklar.

Typ 3 – totalt signalbortfall
Vestibularisneurit typ 3 innebär en blockering för signalflödet i balansnervens övre och nedre gren. Akuta skador i balansorgan och balansnerver kan diagnostiseras med undersökningarna impulstest HIT, videoimpulstest VHIT, hinnsäckstestet SVV-SVH och kaloriskt prov. Tillståndet kräver ofta sjukhusvård men återkommer sällan mer än en gång under en livstid.

Godartad lägesyrsel ”kristallsjuka”
Godartad lägesyrsel ”Kristallsjuka” är den allra vanligaste orsaken till yrsel hos vuxna människor. Balansorganets kristaller sitter normalt sett fast i en säck på balansorganets framsida. Kristallsjuka beror på att kristallerna lossnat och sjunkit ned i balansorganets bakre del där de bildar klumpar i systemet av gångar, i båggångarna. Vid huvudrörelser och lägesförändringar kommer kristallklumparna i rörelse, det leder till korta yrselattacker och generell ostadighet. Oftast insjuknar man tidigt på morgonen. Det förekommer flera varianter av kristallsjukan beroende i vilken båggång och hur nära gångens känselspröt kristallerna har hamnat. För de olika varianterna används grekisk nomenklatur: Lithiasis =stensjukdom i en canal =båggångskanal eller på cupula =båggångens känselspröt

Barbeque manöver vänster
Re-positioner av lösa partiklar i mellersta båggången vänster balansorgan. Rulla från sjuka mot den friska sidan. Följ våra instruktioner, här finns också en videofilm. 2017 Christian Geisler Yrselcenter Stockholm

Synutlöst yrsel
Ögonen är intimt sammankopplade med balanssystemet. Vi orienterar oss i rummet med hjälp av synintryck. Men ögonens rörelser är också ihopkopplade med impulserna från balansorganen. Rubbade synintryck och situationer när synintryck inte överensstämmer med annan balansinformation är en vanlig orsak till att uppleva yrsel.

Migränyrsel – diagnoskriterier
Migrän är en mycket vanlig sjukdom. Migrän ger oftast huvudvärk. Mindre känt är att migrän även en vanlig orsak till yrsel. Vanliga symtom är periodvis obalanskänsla och obehag vid huvudrörelser. Symtomen kan likna godartad lägesyrsel och Menieres sjukdom. Förebyggande behandling är effektivare än anfallskupering.

SVT Fråga doktorn – reportage om TRV repositons-stol
Reportaget handlar om hur svårare fall av kristallsjuka med väldigt små eller fastkilade kristaller kan behandlas i re-positionsstol. Reportaget demonstreras TRV teknik, en särskild behandlingsteknik där fastklibbade kristaller ”knackas” loss. TRV behandling innebär att kristallerna accelereras mot ett tvärstopp upprepade gånger under en re-positionsmanövern.
Åsa Lodin berättar om sitt första möte med kristallsjuka och hur hon fick snabb hjälp av en behandling i TRV re-positionsstol.

Kristallsjuka – diagnostik
Störda balansimpulser syns inte på en röntgenundersökning eller med hjälp av blodprov. För att kunna påvisa eller utesluta störningar i balanssystemets olika delar behöver ögonrörelserna analyseras. Balansorganens impulser och ögonens rörelser är sammankopplade.
Vid misstanke om kristallsjuka undersöks impulserna från de sex båggångarnas känselspröt. Om rubbade balansimpulser finns kommer de också att medföra en onormal ögonrörelse. Kristallsjuka är en mekanisk störning som kan utlösas av lägesförändringar.

Kristallsjuka – olika varianter
Godartad lägesyrsel ”kristallsjukas” variationer kan förklaras på minst fyra sätt: 1-Grundläggande varianter 2-Var de lossnade partiklarna har hamnat 3-Vad som har lossnat och hur det kan förflyttas 4-Kristaller i en eller flera båggångar

Kristallsjuka – egentligen
På yrsel.com illustreras kristallsjuka på ett förenklat sätt som fria kristallpartiklar i rörformade båggångar. Men egentligen består båggångarna av sammanlagt tre rör: ett luftfyllt rör som innehållet en större säck med vätskan perilymfa (blått område) och inuti denna en smalare säck med vätskan endolymfa (grått område). Här utspelas kristallsjukan dramatik.

Kompensation och Dekompensation
När ett balansorgan skadas permanent blir effekten att hjärnan får leva med skeva balansimpulser. Tack vare hjärnans enastående förmåga att jämna ut ”kompensera” för skevheter kan tillståndet läkas. Men under perioder med stress och trötthet minskar hjärnans kompensatoriska förmåga, en viss skevhet för balansimpulser kan då återuppstå. Tillståndet kallas för Dekompensation.

Multifaktoriell åldersyrsel
25-40% av personer över 65 år beräknas lida av yrsel. Åldersyrsel ska inte ses som en sjukdom utan snarare som resultatet av flera åldersrelaterade skavanker och småfel i balanssystemet. Hos äldre leder en succesivt avtagande funktion i syn, hörsel, känselkroppar och balansorgan till en brist på balanssignaler, en slags informationsbrist om hur omgivningen ter sig.

Vestibularisneurit – diagnostik
Ett plötsligt bortfall av signalinflödet från det ena balansorganet ger dramatiska symtom. ”Virus på balansnerven” / Vestibularisneurit är en av de vanligaste orsakerna till yrsel. Tillståndet är särskilt vanligt vår och höst och tros beror på ett förkylningsvirus eller en reaktivering av ett herpesvirus som man redan tidigare har infekterats av.

Bedömning av utläkning & rehabilitering
Efter ditt första akuta besök erbjuds du i regel en kontroll för att följa utvecklingen av den uppkomna skevheten i ditt balanssystem. I regel kallas du till en kontroll inom några veckor för att värdera om nervblockaden har upphört, minskat eller om den är oförändrad.

Rörelsesjuka Åksjuka
Mekanismerna vid åk- o sjösjuka är en utmärkt modell för att närmare förstå symtomen som uppkommer vid yrsel- och balanssjukdomar. Alla med fungerande balansorgan kan bli åksjuka / sjösjuka. I tidigt skede börjar man gäspa och känner trötthet.

Hjärnstammen
Hjärnstammen är lokaliserad under storhjärnan, området är stort som en tumme. Här koordineras balansinformationen. Vid yrselsjukdomar aktiveras flera nervkärnor i hjärnstammen. Det leder till illamående, kräkningar, kallsvett, trötthet, svårigheter att fokusera blicken, blodtrycksfall.

Kolesteatom ”Hudcellsboll”
En långdragen inflammation i örat där omkringliggande benvävnad kan angripas. Hörselbenen skadas i tidigt skede och det kan leda till nedsatt hörsel på örat. Om inflammationen sprider sig till balansorganets båggångar kommer även yrselsymtom att utvecklas.
Återkommande öroninflammationer med vätska i mellanörat kronisk öronkatarr kan leda till försvagningar i trumhinnan. Delar av en försvagad trumhinna kan då börja växa inåt, mot mellanörat, som en liten ficka.

Perilymfatisk fistel
Yrselsymtom som beror på otäthet mellan den luftförande och den vätskefyllda delen av örat. Vid perilymfatisk fistel läcker innerörevätska ut från innerörat till mellanörat. Förändringar i lufttryck i mellanörat kan då påverka trycket i balansorganets vätska. Tryckförändringar kommer på så sätt att ge yrsel. Perilymfa =namn på en av vätskorna i innerörat Fistel =sjuklig gångförbindelse

Kristallsjuka – egentligen
På yrsel.com illustreras kristallsjuka på ett förenklat sätt som fria kristallpartiklar i rörformade båggångar. Men egentligen består båggångarna av sammanlagt tre rör: ett luftfyllt rör som innehållet en större säck med vätskan perilymfa (blått område) och inuti denna en smalare säck med vätskan endolymfa (grått område). Här utspelas kristallsjukan dramatik.

Lösa kristaller i båda balansorganen
Kristallsjuka är allra oftast ett fel som uppkommer i bara det ena balansorganet. Eftersom ensidiga varianter av kristallsjuka medför ögonrörelser vid huvudrörelser i både vänster och höger sidoläge, kan ensidiga skov av kristallsjuka lätt misstolkas som att de är dubbelsidiga. Dubbelsidig kristallsjuka är däremot mycket vanlig i anslutning till skallskador

Takfönstersyndrom SCDS
Takfönster SCDS innebär att det saknas bentäckning över den övre av balansorganets båggångar. Detta innebär att en del av ett utifrån-kommande ljuds energi leds bort från hörselsnäckan. Ljudet hörs därför svagare, men kan istället ge yrsel p g a påverkan på balansorganet. En annan effekt av takfönster är att innerörats normala dämpning av kropps-ljud rubbas, så at det uppstår en överkänslighet för ljud som fortplantas i kroppen.

Neuropati i fötter och ben
Nervskadorna tros uppkomma p g a en lokal syrebrist. Vad som i sin tur orsakar detta kan bero på en mängd tillstånd. Kända orsaker är infektioner, autoimmuna och ärftliga tillstånd. Diabetes mellitus. B-vitamin brist. Längre tids alkoholism. Inflammatoriska sjukdomar och tumörsjukdomar. I 25% finner man ingen förklaring.

Alternobar vertigo
Yrsel som uppkommer under uppstigning vid dykning orsakad av tryckskillnader i öronen. Alternobar =tryckförändring vid dekompression d v s trycksänkning i öronen Vertigo =Yrsel
Oftast snabbt övergående yrsel som vanligtvis uppkommer i samband med uppstigning vid dykning. Ungefär 15% av dykare upplever någon gång alternobar vertigo dvs tryckutjämningsyrsel. Även fridykare kan drabbas av alternobar vertigo.

Kristallsjuka – kronisk
Hos patienter med daglig kronisk kristallsjuka kan man föreställa sig att stor del av endolymfa-röret i båggången är utfylld av en falukorvsliknande hård kristallklump. Den rör sig bara en kort bit innan den fastnar i nästa båggångskurva men rörelsen är tillräcklig för att framkalla en kort lägesrelaterad yrselattack.

Hinnsäcksskador
En skada i utriculus i höger balansorgan medför en cyklisk rotation av ögonens axlar. Tillståndet medför att den drabbades omvärldsbild lutar åt höger. För att motverka detta skeva synintryck håller den drabbade sitt huvud lutat åt den friska sida, i detta fall åt vänster.

Tunga och lätta känselsprötsstörningar
Atypisk lägesyrsel – lägesrelaterad yrsel som inte är typisk för kristallsjuka. Oavsett om känselsprötet är för tungt eller för lätt uppkommer ett signalfel i samband med alla huvudrörelser som avviker från det drabbade känselsprötets normalposition. Känselsprötets neutralposition är när det står rakt upp. Felsignalen är linjär och likadan oavsett om huvudrörelsen är liten eller yvig.
Transitorisk ischemisk attack TIA
Det är mycket ovanligt att TIA ger bara en känsla yrsel men inget av de ovanstående symtomen. En amerikansk undersökning av 1666 patienter som sökte för bara yrsel vid en akutmottagning och som utreddes mycket noggrant, visade att 0,7% hade tecken på TIA eller stroke. Yrsel utan andra samtidiga neurologiska symtom ska alltså ses som ett godartat symtom. Sjukvårdens utmaning är att diagnostisera de ytterst få fall när yrsel utan neurologiska symtom beror på TIA eller stroke.

Lösa kristaller i främre båggången
Kristallsjuka på grund av lösa partiklar i den främre båggången är en ovanlig variant av kristallsjuka. Teoretisk är det svår att förstå hur lösa partiklar kan nå från balansorganets hinnsäck upp till den främre båggången. Troligen förutsätter uppkomsten av kristallsjuka här, att man har gjort särskilda huvudrörelser som kullerbyttor, saltomortaler eller yogaövningar där man står på huvudet.

Ögonrörelser avslöjar orsaken till yrsel
Oavsett om din yrsel beror på ett fel i ett öra, i ditt balansorgan, i din hjärna, i någon av balansnerverna eller om du lider av kristallsjuka – så är en undersökning av dina ögonrörelser avgörande för kunna avgöra orsaken till din yrsel.

Utslagen funktion i båda balansorganen
Utslagen funktion i bägge balansorgan är en ovanlig störning. På centra för balanssjukdomar som Yrselcenter brukar 10-20 patienter diagnostiseras varje år. Ofta har patienterna upplevt en nedsatt balansfunktion under längre tid, ibland under flera år.

Nackutlöst yrsel
Vid nackutlöst yrsel tänker man sig att skador, belastningar och spänningar i nacken ger en störning av informationen från nackens proprioceptorer. När denna felaktiga information ska jämföras med informationen från balansorganen leder det till ett sensoriskt fel och yrsel uppstår. Tillståndet är omtvistat och det finns inga test som kan bevisa att yrsel beror på en störning eller skada i nacken.

Skallbasfraktur
Att slå i skallen är en mycket vanlig skada. Man kan slå i skallen mer eller mindre hårt. I samband med kraftigare skallskador mister man medvetandet för en stund, man brukar då tala om hjärnskakning.
Oavsett vilken typ av skallskada man ådragit sig, är yrsel en vanligt symtom efteråt. Yrseln kan vara kortvarig och övergående, vara under en eller några veckor eller återkomma i skov under en längre period. I vissa fall påverkas patienter under lång tid och yrselsymtomen påverkar vardag och yrkesliv. Här listas flera orsaker till yrsel efter skallskador.

Atypisk lägesyrsel – lägesyrsel som inte är kristallsjuka
När upprepade manövrar har genomförts men de lägesrelaterade symtomen kvarstår, kan detta vara tecken på att orsakerna inte är ett mekaniskt fel i örat.
Internationellt används begreppen Godartad lägesyrsel – Atypisk lägesyrsel – Elakartad lägesyrsel
Välkommen!