Studien antyder att mikrokristallsjuka skulle kunna medföra en daglig diffus ostadighetskänsla, svagt illamående, obehag vid alla huvudrörelser och medföra en ökad benägenhet för rörelsesjuka. Men det är oklart om väldigt små partiklar i balansorganens båggångsvätska ska anses vara ett normalt tillstånd som inte medför besvär eller om tillstånd med mikro-kristallsjuka i själva verket kan representera en stor oupptäckt patientgrupp som skulle behöva behandlas med anpassade accelerationsmanövrar för att bli av med sina mikropartiklar.
Yrselcenters informationsplats om yrsel- och balanssjukdomar
Välkommen!
till vår webbok om yrsel- och balansrubbningar. Här finns vetenskapligt uppdaterad information om vanliga yrsel- och balanssjukdomar och några yrselorsaker till.
Yrsel.com ska ge dig svar på de frågor du inte hann ställa under ditt mottagningsbesök hos oss. Yrsel.com är också ett komplement till vår bok "Det snurrar" (Bazar förlag 2023).
Yrsel.com är utformad för dig som behandlas av oss på Yrselcenter yrselklinik. Yrsel.com vill också sprida modern kunskap om yrsel- och balanssjukdomar och vara ett stöd för dig som inte kan bli patient på Yrselcenter. Yrsel.com drivs utan vinstsyfte. Förutom för Yrselcenters verksamheter förekommer inte reklam.
dr Mikael Karlberg Yrselcenter Skåne
dr Anders Lundin Yrselcenter Neuropsykiatri
dr Christian Geisler Yrselcenter Stockholm

Multifaktoriell yrsel
På www.yrsel.com presenteras olika yrselsjukdomar och man kan lätt få intrycket att det alltid är en enda orsak som förklarar symtomen hos en yrseldrabbad. Så är det faktiskt sällan. Yrsel är ett komplext tillstånd som ofta är relaterat till flera olika orsaker, framförallt om vid yrseltillstånd som pågått en längre tid. En tid efter insjuknandet kan de ursprungliga yrselsymtomen komma att upprätthållas av en blandning av sekundära fysiska- och psykiska orsaker. Det är också vanligt att en skada i ett balansorgan ger upphov till andra störningar inom samma balansorgan.

Skador i det centrala nervsystemet
Yrsel utan neurologiska symtom kan enstaka fall bero på en skada i det centrala balanssystemet t e x stroke, MS eller tumörer i lillhjärnan eller i hjärnstammen. För att påvisa eller utesluta elakartade yrselorsaker är Yrselcenters verksamheter inriktade på att kartlägga funktionerna i lillhjärnan, i hjärnstammen och i en rad nervbanor i hjärnan. De flesta undersökningarna genomförs genom att noga analysera reflektoriska ögonrörelser.

Labyrintit
En bakterie-infektion i ett av öronen kommer att påverka örats balansorgan. Bakterier ger bland annat upphov till gifter ”toxiner”. Dessa kan komma att påverka balansorganets funktion. När tydlig värk från örat uppkommer innan eller samtidigt med yrselsyntomen blir det uppenbart att det rör sig om en underliggande öroninfektion. Men om yrselsymtomen föregår infektionssymtomen blir sambandet inte lika tydligt, då kan behandlingen med antibiotika komma att fördröjas.

Kristaller i mellersta båggången
Kristallsjuka p g a lösa partiklar i mellersta båggången ger oftast längre yrselattacker och mer besvär än den vanligare varianten kristallsjuka i bakre båggången. De mellersta båggångarna kan inte provoceras en i taget och därför kan det vara svårt att omedelbart peka ut vilket öra som är det sjuka. Men i regel är det den sidan som utlöser mest yrsel som är den symtomgivande och den som ska behandlas.

Vestibularisneurit – kompensationsträning
Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Menieres sjukdom – behandlingar
Mikael Karlberg: -Om man läser om Menieres sjukdom på olika webbsidor och på olika chattfora får man lätt uppfattningen att Menieres sjukdom är ett helt handikappande, kroniskt tillstånd och att det inte finns någon behandling. Detta är fel! De flesta patienter med Meniere har, som tur är, en ganska lugn sjukdom

Funktionell yrsel vanligt vid utebliven tidig diagnos
Dubbel kontrollförlust vid utebliven förklaring. I de fall du inte fick en tidig diagnos av sjukvården då ökar den upplevda kontrollförlusten istället ytterligare. Migränyrsel är den största sponsorn till sekundär funktionell yrsel och PPPY

Godartad lägesyrsel ”kristallsjuka”
Godartad lägesyrsel ”Kristallsjuka” är den allra vanligaste orsaken till yrsel hos vuxna människor. Balansorganets kristaller sitter normalt sett fast i en säck på balansorganets framsida. Kristallsjuka beror på att kristallerna lossnat och sjunkit ned i balansorganets bakre del där de bildar klumpar i systemet av gångar, i båggångarna. Vid huvudrörelser och lägesförändringar kommer kristallklumparna i rörelse, det leder till korta yrselattacker och generell ostadighet. Oftast insjuknar man tidigt på morgonen. Det förekommer flera varianter av kristallsjukan beroende i vilken båggång och hur nära gångens känselspröt kristallerna har hamnat. För de olika varianterna används grekisk nomenklatur: Lithiasis =stensjukdom i en canal =båggångskanal eller på cupula =båggångens känselspröt

Semonts manöver höger
Semonts manöver mot lösa partiklar i höger bakre båggång. Måns Magnusson leg läk spec ÖNH-sjukdomar Professor. Börja med att sätta Dig ned på en säng eller soffa. 1. Vrid huvudet 45 grader åt vänster. Håll sedan kvar huvudet vridet åt vänster under resten av behandlingen. 2. Lägg Dig ned på höger sida. Om det finns lösa ihopklumpade partiklar i höger bakre båggång, kommer denna position att ge upphov till yrsel i 5-10 s.

Balans- och Ångestsystem påverkar varandra
Tillstånd med ovisshet och upplevelser av att förlora kontrollen över livet kan påverka balanssystemet. Oväntade livshändelser, dödsfall, en ohanterbar överansträngd arbetssituation eller när relationen hotas av uppsägning är typiska upplevelser av kontrollförlust som kan projiceras från ångestsystemet mot balanssystemet. Då uppkommer en daglig känsla att förlora kontrollen över balansen.

Typ 2 – skadad nedre nervgren
Vestibularisneurit typ 2 beror på en blockering av balansnervens nedre nervgren. Tillståndet blockerar signalflödet selektivt från den bakre båggången och från hinnsäcken sacculus. Ibland blockeras även hörselsnäckans signaler från högfrekventa hörselceller. Vestibularisneurit typ 2 är ovanligare än typ 1 och upptäcks sällan i allmän sjukvård.

Semonts manöver vänster
Behandling av kristallsjuka i vänster bakre båggång med acceleration. Vrid huvudet 45 grader åt höger. Nu är vänster bakre båggång i samma plan som Du ska röra Dig i. Håll kvar huvudet vridet åt höger under resten av behandlingen. 2. Lägg Dig ned på vänster sida. Om det finns lösa ihopklumpade partiklar i vänster bakre båggång, kommer denna position att ge upphov till yrsel i 5-10 s.

Läkemedelsutlöst yrsel
Yrsel som beror på läkemedelsanvändning är vanligt. Eftersom symtomet yrsel är ospecifikt beskriver många läkemedel just yrsel som en vanlig biverkning. Yrseln kan också bero på att det läkemedel man använder har reagerat med ett annat läkemedel i läkemedelslistan s k interaktion. Läkemedelsutlöst yrsel är vanliga hos äldre som tar flera olika läkemedelhar långa medicinlistor. Ett utsättningstest innebär att man slutar helt med det läkemedel som man misstänker ger yrsel.

Kristaller i bakre båggången
Lösa partiklar i bakre båggången är den vanligaste varianten av Godartad lägesyrsel ”Kristallsjuka”. Det beror på att denna del av balansorganet är den lägst belägna delen när man ligger och sover. Därför är det särskilt lätt att lösa partiklar ansamlas i klumpar just här. Epleys och Semonts manövrar är både diagnostiska och behandlar ofta partiklarna framgångsrikt.

Ortostatism – Yrsel när man reser sig
Hjärnan är beroende av en jämn tillgång av syresatt blod. Om blodtrycksregleringen av någon anledning är dålig kan man uppleva en övergående känsla av yrsel- och svimning i samband med att man reser sig upp, från sittande eller från liggande. Ortostatism är vanligt hos gamla men även hos unga vuxna.

Behandlingsprinciper vid kristallsjuka
Kristallsjukans olika varianter kan behandlas med gravitation, acceleration, vibration eller TRV-acceleration i en gyroskopisk stol (TRV Stol).

Filterskada vid upplevda yrselanfall
Normalt sett är vårt medvetande skyddat från att uppleva balanssinnets impulser. Eftersom balanssystemet är ett hel-automatiskt nervsystem ska vi inte kunna uppleva våra egna balansimpulser eller närmare analysera dom. Balanssinnet är vårt 6:e sinne. Det verkar utan att synas.

Kolesteatom ”Hudcellsboll”
En långdragen inflammation i örat där omkringliggande benvävnad kan angripas. Hörselbenen skadas i tidigt skede och det kan leda till nedsatt hörsel på örat. Om inflammationen sprider sig till balansorganets båggångar kommer även yrselsymtom att utvecklas.
Återkommande öroninflammationer med vätska i mellanörat kronisk öronkatarr kan leda till försvagningar i trumhinnan. Delar av en försvagad trumhinna kan då börja växa inåt, mot mellanörat, som en liten ficka.

Lösa kristaller i främre båggången
Kristallsjuka på grund av lösa partiklar i den främre båggången är en ovanlig variant av kristallsjuka. Teoretisk är det svår att förstå hur lösa partiklar kan nå från balansorganets hinnsäck upp till den främre båggången. Troligen förutsätter uppkomsten av kristallsjuka här, att man har gjort särskilda huvudrörelser som kullerbyttor, saltomortaler eller yogaövningar där man står på huvudet.

Lösa kristaller i båda balansorganen
Kristallsjuka är allra oftast ett fel som uppkommer i bara det ena balansorganet. Eftersom ensidiga varianter av kristallsjuka medför ögonrörelser vid huvudrörelser i både vänster och höger sidoläge, kan ensidiga skov av kristallsjuka lätt misstolkas som att de är dubbelsidiga. Dubbelsidig kristallsjuka är däremot mycket vanlig i anslutning till skallskador

Kristallsjuka – behandlingskomplikationer
Emellanåt leder behandlingen av partiklar i en båggång till att de spiller över till en annan båggång. Det ger den yrseldrabbade snarare ännu mer yrsel . Detta händer även erfarna behandlare regelbundet. De flyttade kristallerna rörelser i båggången kan inte förutspås i detalj.

Atypisk lägesyrsel – lägesyrsel som inte är kristallsjuka
När upprepade manövrar har genomförts men de lägesrelaterade symtomen kvarstår, kan detta vara tecken på att orsakerna inte är ett mekaniskt fel i örat.
Internationellt används begreppen Godartad lägesyrsel – Atypisk lägesyrsel – Elakartad lägesyrsel

Primär ortostatisk tremor
En mycket ovanlig nervsjukdom som leder till skakningar i benen men bara när man står helt stilla. Den uppkommer oftast efter 60 år fyllda och är vanligare hos kvinnor.
Det kan vara lätt att förväxla sjukdomen med funktionell fobisk yrsel som också kan ge uttalade balansbesvär i samband med att man ska stå helt stilla t e x stå i en kö.
Man skiljer på POT som bara ger skakningar i benen och tillståndet OT Plus som även ger andra neurologiska symtom.

Skallbasfraktur
Att slå i skallen är en mycket vanlig skada. Man kan slå i skallen mer eller mindre hårt. I samband med kraftigare skallskador mister man medvetandet för en stund, man brukar då tala om hjärnskakning.
Oavsett vilken typ av skallskada man ådragit sig, är yrsel en vanligt symtom efteråt. Yrseln kan vara kortvarig och övergående, vara under en eller några veckor eller återkomma i skov under en längre period. I vissa fall påverkas patienter under lång tid och yrselsymtomen påverkar vardag och yrkesliv. Här listas flera orsaker till yrsel efter skallskador.

Tunga och lätta känselsprötsstörningar
Atypisk lägesyrsel – lägesrelaterad yrsel som inte är typisk för kristallsjuka. Oavsett om känselsprötet är för tungt eller för lätt uppkommer ett signalfel i samband med alla huvudrörelser som avviker från det drabbade känselsprötets normalposition. Känselsprötets neutralposition är när det står rakt upp. Felsignalen är linjär och likadan oavsett om huvudrörelsen är liten eller yvig.

Balanssinnet – vårt 6:e sinne
Smakprov ur vår bok, Bazar förlag: ”Det snurrar” Egentligen verkar det helt fantastiskt att vi kan hålla oss upprätta, gå omkring och utföra olika balanskonster t e x cykla, dansa och åka skidor. Vi rör oss inte på en platt pannkaka utan på en väldigt rörlig planet.

Alternobar vertigo
Yrsel som uppkommer under uppstigning vid dykning orsakad av tryckskillnader i öronen. Alternobar =tryckförändring vid dekompression d v s trycksänkning i öronen Vertigo =Yrsel
Oftast snabbt övergående yrsel som vanligtvis uppkommer i samband med uppstigning vid dykning. Ungefär 15% av dykare upplever någon gång alternobar vertigo dvs tryckutjämningsyrsel. Även fridykare kan drabbas av alternobar vertigo.

Herpes Zoster i örat
Varizella-zoster viruset tillhör gruppen herpesvirus. De allra flesta smittas av detta virus redan som barn. Då får man vattkoppor. Sedan drar sig viruset tillbaka till någon av de nervrötter som finns både i huvudet och i ryggrad. Här stannar viruset sedan kvar i en vilande fas. I vuxen ålder kan viruset åter aktiveras. Man talar då om bältros eftersom virusinfektionen brukar begränsas till det hudområde, ”bältet” som tillhör den drabbade nervroten. En vanlig lokalisation är bältros på bålen. Man ser då ett rodnat utslag över ett begränsat hudområde på bålens ena sida. Vid bältros i örat drabbas området ytterörat, hörselgången och ibland även innerörat.

Takfönstersyndrom SCDS
Takfönster SCDS innebär att det saknas bentäckning över den övre av balansorganets båggångar. Detta innebär att en del av ett utifrån-kommande ljuds energi leds bort från hörselsnäckan. Ljudet hörs därför svagare, men kan istället ge yrsel p g a påverkan på balansorganet. En annan effekt av takfönster är att innerörats normala dämpning av kropps-ljud rubbas, så at det uppstår en överkänslighet för ljud som fortplantas i kroppen.

Nerv-Kärl konflikt
Slingriga blodkärl i nära anslutning till hörsel- och balansnerverna förekommer normalt hos 10-30% av alla människor. Om ett vibrerande kärl ligger så nära balansnerven att en elektrisk retning uppkommer ger det upphov till hörsel- och balanssymtom.

Vestibularisschwanom
Från nervens isoleringsvävnad kan i sällsynta fall godartade tumörer knutor bildas. I de flesta fall tillväxer knutan mycket långsamt, ofta under flera år utan att ge några symtom alls. I takt med att knutan börjar trycka på hörsel- och balansnerven uppstår symtomen oftast successivt: ensidig hörselnedsättning,- ensidigt öronsus och ostadighetsyrsel. För att kunna utesluta akustikusneurinom brukar man utredas antingen med ett särskilt hörselprov s k hjärnstamshörsel test ABR eller med en röntgenundersökning av hörselnerven.

Godartad anfallsyrsel hos barn
Godartad anfallsyrsel hos barn är troligen den vanligaste orsaken till episodvis yrsel hos barn. Sjukdomen debuterar oftast mellan 1 och 4 års ålder. Yrseln kommer plötsligt, är mycket intensiv och går sedan över på mindre än någon minut.

Det snurrar! Allt om yrsel och balansstörningar
Vår avsikt med boken ”Det snurrar” har varit att spegla de vanligaste yrsel- och balanssjukdomarna och deras relation till varandra på ett helt nytt sätt. Istället för att bara presentera sjukdomarna en i taget som i andra handböcker om yrselsjukdomar, har målsättningen varit att presentera komplexiteten, utmaningarna och möjligheterna på vägen mot rätt diagnos och effektiv behandling. Nyckelorden är sensorisk felinformation, förlust av kontroll och återställande av kontrollförlust. Många illustrerande patientfall vittnar om att yrsel är svårt. Sjukvårdssystemet är helt enkelt inte anpassat till komplexa symtom eller undersökning av balanssinnets felimpulser.

Kristallsjuka – ovanliga varianter
Hos patienter med daglig kronisk kristallsjuka kan man föreställa sig att stor del av endolymfa-röret i båggången är utfylld av en falukorvsliknande hård kristallklump. Den rör sig bara en kort bit innan den fastnar i nästa båggångskurva men rörelsen är tillräcklig för att framkalla en kort lägesrelaterad yrselattack.

Perilymfatisk fistel
Yrselsymtom som beror på otäthet mellan den luftförande och den vätskefyllda delen av örat. Vid perilymfatisk fistel läcker innerörevätska ut från innerörat till mellanörat. Förändringar i lufttryck i mellanörat kan då påverka trycket i balansorganets vätska. Tryckförändringar kommer på så sätt att ge yrsel. Perilymfa =namn på en av vätskorna i innerörat Fistel =sjuklig gångförbindelse