Kristallsjuka på grund av lösa partiklar i den främre båggången är en ovanlig variant av kristallsjuka. Teoretisk är det svår att förstå hur lösa partiklar kan nå från balansorganets hinnsäck upp till den främre båggången. Troligen förutsätter uppkomsten av kristallsjuka här, att man har gjort särskilda huvudrörelser som kullerbyttor, saltomortaler eller yogaövningar där man står på huvudet.

En mycket ovanlig nervsjukdom som leder till skakningar i benen men bara när man står helt stilla. Den uppkommer oftast efter 60 år fyllda och är vanligare hos kvinnor.
Det kan vara lätt att förväxla sjukdomen med funktionell fobisk yrsel som också kan ge uttalade balansbesvär i samband med att man ska stå helt stilla t e x stå i en kö.
Man skiljer på POT som bara ger skakningar i benen och tillståndet OT Plus som även ger andra neurologiska symtom.

När upprepade manövrar har genomförts men de lägesrelaterade symtomen kvarstår, kan detta vara tecken på att orsakerna inte är ett mekaniskt fel i örat.
Internationellt används begreppen Godartad lägesyrsel – Atypisk lägesyrsel – Elakartad lägesyrsel

Varizella-zoster viruset tillhör gruppen herpesvirus. De allra flesta smittas av detta virus redan som barn. Då får man vattkoppor. Sedan drar sig viruset tillbaka till någon av de nervrötter som finns både i huvudet och i ryggrad. Här stannar viruset sedan kvar i en vilande fas. I vuxen ålder kan viruset åter aktiveras. Man talar då om bältros eftersom virusinfektionen brukar begränsas till det hudområde, ”bältet” som tillhör den drabbade nervroten. En vanlig lokalisation är bältros på bålen. Man ser då ett rodnat utslag över ett begränsat hudområde på bålens ena sida. Vid bältros i örat drabbas området ytterörat, hörselgången och ibland även innerörat.

Från nervens isoleringsvävnad kan i sällsynta fall godartade tumörer knutor bildas. I de flesta fall tillväxer knutan mycket långsamt, ofta under flera år utan att ge några symtom alls. I takt med att knutan börjar trycka på hörsel- och balansnerven uppstår symtomen oftast successivt: ensidig hörselnedsättning,- ensidigt öronsus och ostadighetsyrsel. För att kunna utesluta akustikusneurinom brukar man utredas antingen med ett särskilt hörselprov s k hjärnstamshörsel test ABR eller med en röntgenundersökning av hörselnerven.

Hjärnstammen är lokaliserad under storhjärnan, området är stort som en tumme. Här koordineras balansinformationen. Vid yrselsjukdomar aktiveras flera nervkärnor i hjärnstammen. Det leder till illamående, kräkningar, kallsvett, trötthet, svårigheter att fokusera blicken, blodtrycksfall.

Kristallsjuka är allra oftast ett fel som uppkommer i bara det ena balansorganet. Eftersom ensidiga varianter av kristallsjuka medför ögonrörelser vid huvudrörelser i både vänster och höger sidoläge, kan ensidiga skov av kristallsjuka lätt misstolkas som att de är dubbelsidiga. Dubbelsidig kristallsjuka är däremot mycket vanlig i anslutning till skallskador

Vid nackutlöst yrsel tänker man sig att skador, belastningar och spänningar i nacken ger en störning av informationen från nackens proprioceptorer. När denna felaktiga information ska jämföras med informationen från balansorganen leder det till ett sensoriskt fel och yrsel uppstår. Tillståndet är omtvistat och det finns inga test som kan bevisa att yrsel beror på en störning eller skada i nacken.

Godartad anfallsyrsel hos barn är troligen den vanligaste orsaken till episodvis yrsel hos barn. Sjukdomen debuterar oftast mellan 1 och 4 års ålder. Yrseln kommer plötsligt, är mycket intensiv och går sedan över på mindre än någon minut.

En skada i utriculus i höger balansorgan medför en cyklisk rotation av ögonens axlar. Tillståndet medför att den drabbades omvärldsbild lutar åt höger. För att motverka detta skeva synintryck håller den drabbade sitt huvud lutat åt den friska sida, i detta fall åt vänster.

Oavsett om din yrsel beror på ett fel i ett öra, i ditt balansorgan, i din hjärna, i någon av balansnerverna eller om du lider av kristallsjuka – så är en undersökning av dina ögonrörelser avgörande för kunna avgöra orsaken till din yrsel.

Smakprov ur vår bok, Bazar förlag: ”Det snurrar” Egentligen verkar det helt fantastiskt att vi kan hålla oss upprätta, gå omkring och utföra olika balanskonster t e x cykla, dansa och åka skidor. Vi rör oss inte på en platt pannkaka utan på en väldigt rörlig planet.

Slingriga blodkärl i nära anslutning till hörsel- och balansnerverna förekommer normalt hos 10-30% av alla människor. Om ett vibrerande kärl ligger så nära balansnerven att en elektrisk retning uppkommer ger det upphov till hörsel- och balanssymtom.

Emellanåt leder behandlingen av partiklar i en båggång till att de spiller över till en annan båggång. Det ger den yrseldrabbade snarare ännu mer yrsel . Detta händer även erfarna behandlare regelbundet. De flyttade kristallerna rörelser i båggången kan inte förutspås i detalj.

Utslagen funktion i bägge balansorgan är en ovanlig störning. På centra för balanssjukdomar som Yrselcenter brukar 10-20 patienter diagnostiseras varje år. Ofta har patienterna upplevt en nedsatt balansfunktion under längre tid, ibland under flera år.

Nervskadorna tros uppkomma p g a en lokal syrebrist. Vad som i sin tur orsakar detta kan bero på en mängd tillstånd. Kända orsaker är infektioner, autoimmuna och ärftliga tillstånd. Diabetes mellitus. B-vitamin brist. Längre tids alkoholism. Inflammatoriska sjukdomar och tumörsjukdomar. I 25% finner man ingen förklaring.

Det är mycket ovanligt att TIA ger bara en känsla yrsel men inget av de ovanstående symtomen. En amerikansk undersökning av 1666 patienter som sökte för bara yrsel vid en akutmottagning och som utreddes mycket noggrant, visade att 0,7% hade tecken på TIA eller stroke. Yrsel utan andra samtidiga neurologiska symtom ska alltså ses som ett godartat symtom. Sjukvårdens utmaning är att diagnostisera de ytterst få fall när yrsel utan neurologiska symtom beror på TIA eller stroke.