Gufonis manöver mot lösa partiklar i mellersta båggången i vänster balansorgan. Javisst är det Måns Magnusson på bilden! Måns Magnusson är läkare specialist i ÖNH sjukdomar och professor.

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Ögonen är intimt sammankopplade med balanssystemet. Vi orienterar oss i rummet med hjälp av synintryck. Men ögonens rörelser är också ihopkopplade med impulserna från balansorganen. Rubbade synintryck och situationer när synintryck inte överensstämmer med annan balansinformation är en vanlig orsak till att uppleva yrsel.

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Att slå i skallen är en mycket vanlig skada. Man kan slå i skallen mer eller mindre hårt. I samband med kraftigare skallskador mister man medvetandet för en stund, man brukar då tala om hjärnskakning.
Oavsett vilken typ av skallskada man ådragit sig, är yrsel en vanligt symtom efteråt. Yrseln kan vara kortvarig och övergående, vara under en eller några veckor eller återkomma i skov under en längre period. I vissa fall påverkas patienter under lång tid och yrselsymtomen påverkar vardag och yrkesliv. Här listas flera orsaker till yrsel efter skallskador.

MDD Mal de Debarquement (franska) Dålig landstigning (svenska) är en övergående subtil ostadighetskänsla som de flesta har upplevt. MDD uppkommer när vi byter från en rörelsemiljö till en annan. Hos de flesta går gungkänslan över av sig själv inom några timmar.

Kristallsjukans olika varianter kan behandlas med gravitation, acceleration, vibration eller TRV-acceleration i en gyroskopisk stol (TRV Stol).

Saga Nybäck, leg läkare spec Invärtes medicin och hjärtsjukdomar Danderyds Sjukhus. Om man lider av bara yrsel beror det oftast inte på hjärtsjukdom. Men yrsel är ett relativt vanligt symtom vid olika hjärtsjukdomar.

25-40% av personer över 65 år beräknas lida av yrsel. Åldersyrsel ska inte ses som en sjukdom utan snarare som resultatet av flera åldersrelaterade skavanker och småfel i balanssystemet. Hos äldre leder en succesivt avtagande funktion i syn, hörsel, känselkroppar och balansorgan till en brist på balanssignaler, en slags informationsbrist om hur omgivningen ter sig.

Mekanismerna vid åk- o sjösjuka är en utmärkt modell för att närmare förstå symtomen som uppkommer vid yrsel- och balanssjukdomar. Alla med fungerande balansorgan kan bli åksjuka / sjösjuka. I tidigt skede börjar man gäspa och känner trötthet.

Re-positionering av lösa partklar i mellersta båggången höger. 1. Ligg ned på rygg på en mjuk matta. Bocka fram huvudet 30 grader genom att närma hakan mot bröstet, håll kvar huvudet så under resten av manövern. 2. Rotera kroppen långsamt åt den sida som ger minst intensiv yrsel, i detta fall åt vänster sida. Genomför ett varv på ca 4 minuter 3. Stanna till och ligg kvar under två minuter per varv, i positionen när näsan pekar rakt ned mot golvet

Migrän är en mycket vanlig sjukdom. Migrän ger oftast huvudvärk. Mindre känt är att migrän även en vanlig orsak till yrsel. Vanliga symtom är periodvis obalanskänsla och obehag vid huvudrörelser. Symtomen kan likna godartad lägesyrsel och Menieres sjukdom. Förebyggande behandling är effektivare än anfallskupering. Om Dina migränsymtom oftast uppkommer under helgförmiddagar när Du sovit ut några extra timmar efter en ansträngande arbetsvecka, då ska Din behandling börja med att jämna ut sömnmönstret så det blir mer regelbundet. Alltså att sova lite längre under vardagarna och att ställa väckarklockan även under lediga helger.