Migrän är en vanlig sjukdom som medför episodisk huvudvärk. Mindre känt är att migrän också är en vanlig orsak till episodiska anfall med obehag vid huvudrörelser, illamående och lägesrelaterad yrsel. I allmän sjukvård är det vanligt att symtomen misstas för kristallsjuka eller Menieres sjukdom. Förebyggande behandling är effektivare än anfallskupering.

Identifiera vilket öra och vilken båggången som ger godartad lägesyrsel. Utför en eller några upprepade repositionsmanövrar tills karusellyrsel inte längre kan utlösas. Behandlingsprinciperna för kristallsjuka är att använda gravitation, acceleration och i vissa fall även vibration av skallen.

Störda balansimpulser syns inte på en röntgenundersökning eller med hjälp av blodprov. För att kunna påvisa eller utesluta störningar i balanssystemets olika delar behöver ögonrörelserna analyseras. Balansorganens impulser och ögonens rörelser är sammankopplade.
Vid misstanke om kristallsjuka undersöks impulserna från de sex båggångarnas känselspröt. Om rubbade balansimpulser finns kommer de också att medföra en onormal ögonrörelse. Kristallsjuka är en mekanisk störning som kan utlösas av lägesförändringar.

Studien antyder att mikrokristallsjuka skulle kunna medföra en daglig diffus ostadighetskänsla, svagt illamående, obehag vid alla huvudrörelser och medföra en ökad benägenhet för rörelsesjuka. Men det är oklart om väldigt små partiklar i balansorganens båggångsvätska ska anses vara ett normalt tillstånd som inte medför besvär eller om tillstånd med mikro-kristallsjuka i själva verket kan representera en stor oupptäckt patientgrupp som skulle behöva behandlas med anpassade accelerationsmanövrar för att bli av med sina mikropartiklar.

MDD Mal de Debarquement (franska) Dålig landstigning (svenska) är en övergående subtil ostadighetskänsla som de flesta har upplevt. MDD uppkommer när vi byter från en rörelsemiljö till en annan. Hos de flesta går gungkänslan över av sig själv inom några timmar.

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

TRV accelerationsbehandling innebär att extra rörelseenergi tillförs under en re-positionsmanöver. Det sker genom att båggång, känselspröt och lossnade kristaller accelereras mot ett fjäderförsett tvärstopp upprepade gånger under repositionsmanövern. Det innebär en acceleration-deacceleration och medför en piskande-snärtande kraft motsvarande 1-1,3 G precis bakifrån mot fastnade kristaller.

Normalt sett är vårt medvetande skyddat från att uppleva balanssinnets impulser. Eftersom balanssystemet är ett hel-automatiskt nervsystem ska vi inte kunna uppleva våra egna balansimpulser eller närmare analysera dom. Balanssinnet är vårt 6:e sinne. Det verkar utan att synas.

Yrsel utan neurologiska symtom kan enstaka fall bero på en skada i det centrala balanssystemet t e x stroke, MS eller tumörer i lillhjärnan eller i hjärnstammen. För att påvisa eller utesluta elakartade yrselorsaker är Yrselcenters verksamheter inriktade på att kartlägga funktionerna i lillhjärnan, i hjärnstammen och i en rad nervbanor i hjärnan. De flesta undersökningarna genomförs genom att noga analysera reflektoriska ögonrörelser.

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

På en högspecialiserad yrselklinik som Yrselcenter är diagnosen en av de tre mest ställda. Funktionell yrsel är vanligt och det medför många komplexa yrsel- och balanssymtom. Funktionell yrsel medför en mycket varierande invaliditet och kan innebära en avsevärd vårdtyngd för sjukvårdssystemet. Symtomen kan vara övergående under några dagar eller veckor eller de kan dominera stor del av din vakna tid under flera år. Funktionell yrsel innebär inte bara komplexa symtom, tillståndet har dessutom ofta flera orsaker och beror på en kedja av omständigheter. Omständigheterna inbegriper ofta någon av de andra vanliga yrselsjukdomarna. Vår utredningen kräver ofta en omfattande informationsinhämtning om hur dina besvär började och hur de har utvecklats över tid. Funktionell yrsel är ett särskilt resurskrävande tillstånd ur alla aspekter. Bland annat behöver vi undersöka alla delar av ditt balanssinne, även de delar av hjärnan som hanterar balans- och synintryck. I praktiken behöver du därför utredas på ett särskilt balanslaboratorium.