När upprepade manövrar har genomförts men de lägesrelaterade symtomen kvarstår, kan detta vara tecken på att orsakerna inte är ett mekaniskt fel i örat.
Internationellt används begreppen Godartad lägesyrsel – Atypisk lägesyrsel – Elakartad lägesyrsel

Från nervens isoleringsvävnad kan i sällsynta fall godartade tumörer knutor bildas. I de flesta fall tillväxer knutan mycket långsamt, ofta under flera år utan att ge några symtom alls. I takt med att knutan börjar trycka på hörsel- och balansnerven uppstår symtomen oftast successivt: ensidig hörselnedsättning,- ensidigt öronsus och ostadighetsyrsel. För att kunna utesluta akustikusneurinom brukar man utredas antingen med ett särskilt hörselprov s k hjärnstamshörsel test ABR eller med en röntgenundersökning av hörselnerven.

En långdragen inflammation i örat där omkringliggande benvävnad kan angripas. Hörselbenen skadas i tidigt skede och det kan leda till nedsatt hörsel på örat. Om inflammationen sprider sig till balansorganets båggångar kommer även yrselsymtom att utvecklas.

Återkommande öroninflammationer med vätska i mellanörat kronisk öronkatarr kan leda till försvagningar i trumhinnan. Delar av en försvagad trumhinna kan då börja växa inåt, mot mellanörat, som en liten ficka.

Varizella-zoster viruset tillhör gruppen herpesvirus. De allra flesta smittas av detta virus redan som barn. Då får man vattkoppor. Sedan drar sig viruset tillbaka till någon av de nervrötter som finns både i huvudet och i ryggrad. Här stannar viruset sedan kvar i en vilande fas. I vuxen ålder kan viruset åter aktiveras. Man talar då om bältros eftersom virusinfektionen brukar begränsas till det hudområde, ”bältet” som tillhör den drabbade nervroten. En vanlig lokalisation är bältros på bålen. Man ser då ett rodnat utslag över ett begränsat hudområde på bålens ena sida. Vid bältros i örat drabbas området ytterörat, hörselgången och ibland även innerörat.

Kristallsjuka på grund av lösa partiklar i den främre båggången är en ovanlig variant av kristallsjuka. Teoretisk är det svår att förstå hur lösa partiklar kan nå från balansorganets hinnsäck upp till den främre båggången. Troligen förutsätter uppkomsten av kristallsjuka här, att man har gjort särskilda huvudrörelser som kullerbyttor, saltomortaler eller yogaövningar där man står på huvudet.

Godartad anfallsyrsel hos barn är troligen den vanligaste orsaken till episodvis yrsel hos barn. Sjukdomen debuterar oftast mellan 1 och 4 års ålder. Yrseln kommer plötsligt, är mycket intensiv och går sedan över på mindre än någon minut.

Slingriga blodkärl i nära anslutning till hörsel- och balansnerverna förekommer normalt hos 10-30% av alla människor. Om ett vibrerande kärl ligger så nära balansnerven att en elektrisk retning uppkommer ger det upphov till hörsel- och balanssymtom.

Yrsel som uppkommer under uppstigning vid dykning orsakad av tryckskillnader i öronen. Alternobar =tryckförändring vid dekompression d v s trycksänkning i öronen Vertigo =Yrsel
Oftast snabbt övergående yrsel som vanligtvis uppkommer i samband med uppstigning vid dykning. Ungefär 15% av dykare upplever någon gång alternobar vertigo dvs tryckutjämningsyrsel. Även fridykare kan drabbas av alternobar vertigo.

Sällsynta inflammatoriska sjukdomar som drabbar hjärna, öra och öga kallas HÖÖ syndrom. 2022 Mikael Karlberg. T e x Susacs syndrom, Vogt Koyanagi Haradas sjukdom, Cogans syndrom, Behcets sjukdom, Neurosarkoidos, Sjögrens syndrom, SLE (systemisk lupus erytematosus), Antifosfolipid syndrom, Multipel skleros, Neuromyelitisoptica (spectrumdisorders)

Oavsett om din yrsel beror på ett fel i ett öra, i ditt balansorgan, i din hjärna, i någon av balansnerverna eller om du lider av kristallsjuka – så är en undersökning av dina ögonrörelser avgörande för kunna avgöra orsaken till din yrsel.

Nervskadorna tros uppkomma p g a en lokal syrebrist. Vad som i sin tur orsakar detta kan bero på en mängd tillstånd. Kända orsaker är infektioner, autoimmuna och ärftliga tillstånd. Diabetes mellitus. B-vitamin brist. Längre tids alkoholism. Inflammatoriska sjukdomar och tumörsjukdomar. I 25% finner man ingen förklaring.

Att slå i skallen är en mycket vanlig skada. Man kan slå i skallen mer eller mindre hårt. I samband med kraftigare skallskador mister man medvetandet för en stund, man brukar då tala om hjärnskakning.
Oavsett vilken typ av skallskada man ådragit sig, är yrsel en vanligt symtom efteråt. Yrseln kan vara kortvarig och övergående, vara under en eller några veckor eller återkomma i skov under en längre period. I vissa fall påverkas patienter under lång tid och yrselsymtomen påverkar vardag och yrkesliv. Här listas flera orsaker till yrsel efter skallskador.

Alla upplevelser av kontrollförlust och yrsel ger höga stresspåslag. När vår balansförmåga sätts ur spel uppfattar reptilhjärnan detta som ett dödligt hot. Beslutsfattandet vid yrsel- och balansstörningar kan präglas av primitiva instinkter med målsättning att överleva överhuvudtaget snarare än av logik och förnuft. Vid yrsel är därför panik- och flyktbeteenden vanliga.

Emellanåt leder behandlingen av partiklar i en båggång till att de spiller över till en annan båggång. Det ger den yrseldrabbade snarare ännu mer yrsel . Detta händer även erfarna behandlare regelbundet. De flyttade kristallerna rörelser i båggången kan inte förutspås i detalj.

Vår avsikt med boken ”Det snurrar” har varit att spegla de vanligaste yrsel- och balanssjukdomarna och deras relation till varandra på ett helt nytt sätt. Istället för att bara presentera sjukdomarna en i taget som i andra handböcker om yrselsjukdomar, har målsättningen varit att presentera komplexiteten, utmaningarna och möjligheterna på vägen mot rätt diagnos och effektiv behandling. Nyckelorden är sensorisk felinformation, förlust av kontroll och återställande av kontrollförlust. Många illustrerande patientfall vittnar om att yrsel är svårt. Sjukvårdssystemet är helt enkelt inte anpassat till komplexa symtom eller undersökning av balanssinnets felimpulser.