På www.yrsel.com presenteras olika yrselsjukdomar och man kan lätt få intrycket att det alltid är en enda orsak som förklarar symtomen hos en yrseldrabbad. Så är det faktiskt sällan. Yrsel är ett komplext tillstånd som ofta är relaterat till flera olika orsaker, framförallt om vid yrseltillstånd som pågått en längre tid. En tid efter insjuknandet kan de ursprungliga yrselsymtomen komma att upprätthållas av en blandning av sekundära fysiska- och psykiska orsaker. Det är också vanligt att en skada i ett balansorgan ger upphov till andra störningar inom samma balansorgan.
Yrselcenters informationsplats om yrsel- och balanssjukdomar
Välkommen!
till vår webbok om yrsel- och balansrubbningar. Här finns vetenskapligt uppdaterad information om vanliga yrsel- och balanssjukdomar och några yrselorsaker till.
Yrsel.com ska ge dig svar på de frågor du inte hann ställa under ditt mottagningsbesök hos oss. Yrsel.com är också ett komplement till vår bok "Det snurrar" (Bazar förlag 2023).
Yrsel.com är utformad för dig som behandlas av oss på Yrselcenter yrselklinik. Yrsel.com vill också sprida modern kunskap om yrsel- och balanssjukdomar och vara ett stöd för dig som inte kan bli patient på Yrselcenter. Yrsel.com drivs utan vinstsyfte. Förutom för Yrselcenters verksamheter förekommer inte reklam.
dr Mikael Karlberg Yrselcenter Skåne
dr Anders Lundin Yrselcenter Neuropsykiatri
dr Christian Geisler Yrselcenter Stockholm

Kristaller i bakre båggången
Lösa partiklar i bakre båggången är den vanligaste varianten av Godartad lägesyrsel ”Kristallsjuka”. Det beror på att denna del av balansorganet är den lägst belägna delen när man ligger och sover. Därför är det särskilt lätt att lösa partiklar ansamlas i klumpar just här. Epleys och Semonts manövrar är både diagnostiska och behandlar ofta partiklarna framgångsrikt.

Behandlingsprinciper vid kristallsjuka
Kristallsjukans olika varianter kan behandlas med gravitation, acceleration, vibration eller TRV-acceleration i en gyroskopisk stol (TRV Stol).

Typ 3 – totalt signalbortfall
Vestibularisneurit typ 3 innebär en blockering för signalflödet i balansnervens övre och nedre gren. Akuta skador i balansorgan och balansnerver kan diagnostiseras med undersökningarna impulstest HIT, videoimpulstest VHIT, hinnsäckstestet SVV-SVH och kaloriskt prov. Tillståndet kräver ofta sjukhusvård men återkommer sällan mer än en gång under en livstid.

Typ 2 – skadad nedre nervgren
Vestibularisneurit typ 2 beror på en blockering av balansnervens nedre nervgren. Tillståndet blockerar signalflödet selektivt från den bakre båggången och från hinnsäcken sacculus. Ibland blockeras även hörselsnäckans signaler från högfrekventa hörselceller. Vestibularisneurit typ 2 är ovanligare än typ 1 och upptäcks sällan i allmän sjukvård.

Migränyrsel
Migrän är en vanlig sjukdom som medför episodisk huvudvärk. Mindre känt är att migrän också är en vanlig orsak till episodiska anfall med obehag vid huvudrörelser, illamående och lägesrelaterad yrsel. I allmän sjukvård är det vanligt att symtomen misstas för kristallsjuka eller Menieres sjukdom. Förebyggande behandling är effektivare än anfallskupering.

Vestibularisneurit ”Virus på balansnerven”
Ett plötsligt bortfall av signalinflödet från det ena balansorganet ger dramatiska symtom. Vestibularisneurit ”Virus på balansnerven” är en vanlig yrselorsak som snabbt kan diagnostiseras med HIT och VHIT. Tidig kompensationsträning är mycket viktig. Utebliven diagnos riskerar att medföra utvecklingen av sensymtom och längre tids besvär vid huvudrörelser.

Typ 1 – skadad övre nervgren
Vestibularisneurit typ 1 innebär att balansnervens övre nervgrenen är skadad. Signalerna från balansorganets övre och mellersta båggång och hinnsäcken utriculus blockeras. Detta är den vanligaste varianten av vestibularisneurit. Tillståndet medför yviga horisontella ögonrörelser vid insjuknandet, ofta kan de lätt upptäckas även utan hjälpmedel.

Svårbehandlad Kristallsjuka
Kristallsjuka är oftast lätt att behandla. men ibland krånglar det och en omedelbar effekt uteblir trots att flera manövrar genomförts efter konstens alla regler. Kristallsjuka / Godartad lägesyrsel är den vanligaste orsaken till all yrsel. Trots världsomfattande forskning är fortfarande mycket okänt om kristallsjukans mekanismer. Trots att det saknas säkra vetenskapliga belägg för mekanismerna till svårbehandlad kristallsjuka presenteras här några teorier för att Du med svårbehandlad kristallsjuka ska kunna få en föreställning om vad som hänt i Ditt balansorgan. av Christian Geisler 2017

2 – Specialistbehandling av kristallsjuka
Kristallsjuka är i de flesta fall ett ganska lättbehandlat tillstånd. Om man bara vet vilken båggång som ska behandlas, ger oftast de re-positionsmanövrar som beskrivit på vår webbplats en snabb och botande effekt. I en dansk studie (Pedersen 2020) uppskattas att minst 80% av alla patienter med kristallsjuka kan behandlas med manövrar som de gör själv eller som utförs av en behandlare som först diagnostiserat var de lossande kristallerna befinner sig.

Vestibularisneurit – diagnostik
Ett plötsligt bortfall av signalinflödet från det ena balansorganet ger dramatiska symtom. ”Virus på balansnerven” / Vestibularisneurit är en av de vanligaste orsakerna till yrsel. Tillståndet är särskilt vanligt vår och höst och tros beror på ett förkylningsvirus eller en reaktivering av ett herpesvirus som man redan tidigare har infekterats av.

Skador i det centrala nervsystemet
Yrsel utan neurologiska symtom kan enstaka fall bero på en skada i det centrala balanssystemet t e x stroke, MS eller tumörer i lillhjärnan eller i hjärnstammen. För att påvisa eller utesluta elakartade yrselorsaker är Yrselcenters verksamheter inriktade på att kartlägga funktionerna i lillhjärnan, i hjärnstammen och i en rad nervbanor i hjärnan. De flesta undersökningarna genomförs genom att noga analysera reflektoriska ögonrörelser.

Kompensation och Dekompensation
När ett balansorgan skadas permanent blir effekten att hjärnan får leva med skeva balansimpulser. Tack vare hjärnans enastående förmåga att jämna ut ”kompensera” för skevheter kan tillståndet läkas. Men under perioder med stress och trötthet minskar hjärnans kompensatoriska förmåga, en viss skevhet för balansimpulser kan då återuppstå. Tillståndet kallas för Dekompensation.

Funktionell yrsel sedan 3 månader – PPPY
Fobisk yrsel kallas även spänningsyrsel, psykogen yrsel, funktionell yrsel eller för själens yrsel. Det är ett plågsamt och funktionsinskränkande tillstånd som i de flesta fall kan behandlas effektivt. Vårdgivare bör alltid överväga denna orsak när utredningen inte kan påvisa några medicinska orsaker till yrseln. Yrselcenter Neuropsykiatri behandlar fobisk yrsel och har kunnat visa goda resultat efter 3-6 månaders behandling.

Balans- och ångestsystemen påverkar varandra
Balanssystem och Ångestsystem är ihopkopplade. En känsla att inte ha kontroll över livet, över ekonomin eller relationen kan därför projiceras över mot balanssystemet. Då uppkommer en känsla att inte ha kontroll över balansen.

Vestibularisneurit – träning
Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Kompensationsträning vid skeva balansimpulser
Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Skallskador
Att slå i skallen är en mycket vanlig skada. Man kan slå i skallen mer eller mindre hårt. I samband med kraftigare skallskador mister man medvetandet för en stund, man brukar då tala om hjärnskakning.
Oavsett vilken typ av skallskada man ådragit sig, är yrsel en vanligt symtom efteråt. Yrseln kan vara kortvarig och övergående, vara under en eller några veckor eller återkomma i skov under en längre period. I vissa fall påverkas patienter under lång tid och yrselsymtomen påverkar vardag och yrkesliv. Här listas flera orsaker till yrsel efter skallskador.

Hinnsäcksskador
En skada i utriculus i höger balansorgan medför en cyklisk rotation av ögonens axlar. Tillståndet medför att den drabbades omvärldsbild lutar åt höger. För att motverka detta skeva synintryck håller den drabbade sitt huvud lutat åt den friska sida, i detta fall åt vänster.

Kristallsjuka – behandlingskomplikationer
Emellanåt leder behandlingen av partiklar i en båggång till att de spiller över till en annan båggång. Det ger den yrseldrabbade snarare ännu mer yrsel . Detta händer även erfarna behandlare regelbundet. De flyttade kristallerna rörelser i båggången kan inte förutspås i detalj.

Herpes Zoster i örat
Varizella-zoster viruset tillhör gruppen herpesvirus. De allra flesta smittas av detta virus redan som barn. Då får man vattkoppor. Sedan drar sig viruset tillbaka till någon av de nervrötter som finns både i huvudet och i ryggrad. Här stannar viruset sedan kvar i en vilande fas. I vuxen ålder kan viruset åter aktiveras. Man talar då om bältros eftersom virusinfektionen brukar begränsas till det hudområde, ”bältet” som tillhör den drabbade nervroten. En vanlig lokalisation är bältros på bålen. Man ser då ett rodnat utslag över ett begränsat hudområde på bålens ena sida. Vid bältros i örat drabbas området ytterörat, hörselgången och ibland även innerörat.

Neuropati i fötter och ben
Nervskadorna tros uppkomma p g a en lokal syrebrist. Vad som i sin tur orsakar detta kan bero på en mängd tillstånd. Kända orsaker är infektioner, autoimmuna och ärftliga tillstånd. Diabetes mellitus. B-vitamin brist. Längre tids alkoholism. Inflammatoriska sjukdomar och tumörsjukdomar. I 25% finner man ingen förklaring.

Balanssinnet – vårt 6:e sinne
Smakprov ur vår bok, Bazar förlag: ”Det snurrar” Egentligen verkar det helt fantastiskt att vi kan hålla oss upprätta, gå omkring och utföra olika balanskonster t e x cykla, dansa och åka skidor. Vi rör oss inte på en platt pannkaka utan på en väldigt rörlig planet.

Perilymfatisk fistel
Yrselsymtom som beror på otäthet mellan den luftförande och den vätskefyllda delen av örat. Vid perilymfatisk fistel läcker innerörevätska ut från innerörat till mellanörat. Förändringar i lufttryck i mellanörat kan då påverka trycket i balansorganets vätska. Tryckförändringar kommer på så sätt att ge yrsel. Perilymfa =namn på en av vätskorna i innerörat Fistel =sjuklig gångförbindelse

Hjärnstammen
Hjärnstammen är lokaliserad under storhjärnan, området är stort som en tumme. Här koordineras balansinformationen. Vid yrselsjukdomar aktiveras flera nervkärnor i hjärnstammen. Det leder till illamående, kräkningar, kallsvett, trötthet, svårigheter att fokusera blicken, blodtrycksfall.

Skallbasfraktur
Att slå i skallen är en mycket vanlig skada. Man kan slå i skallen mer eller mindre hårt. I samband med kraftigare skallskador mister man medvetandet för en stund, man brukar då tala om hjärnskakning.
Oavsett vilken typ av skallskada man ådragit sig, är yrsel en vanligt symtom efteråt. Yrseln kan vara kortvarig och övergående, vara under en eller några veckor eller återkomma i skov under en längre period. I vissa fall påverkas patienter under lång tid och yrselsymtomen påverkar vardag och yrkesliv. Här listas flera orsaker till yrsel efter skallskador.

Kristallsjuka – egentligen
På yrsel.com illustreras kristallsjuka på ett förenklat sätt som fria kristallpartiklar i rörformade båggångar. Men egentligen består båggångarna av sammanlagt tre rör: ett luftfyllt rör som innehållet en större säck med vätskan perilymfa (blått område) och inuti denna en smalare säck med vätskan endolymfa (grått område). Här utspelas kristallsjukan dramatik.

Ögonrörelser avslöjar orsaken till yrsel
Oavsett om din yrsel beror på ett fel i ett öra, i ditt balansorgan, i din hjärna, i någon av balansnerverna eller om du lider av kristallsjuka – så är en undersökning av dina ögonrörelser avgörande för kunna avgöra orsaken till din yrsel.

Primär ortostatisk tremor
En mycket ovanlig nervsjukdom som leder till skakningar i benen men bara när man står helt stilla. Den uppkommer oftast efter 60 år fyllda och är vanligare hos kvinnor.
Det kan vara lätt att förväxla sjukdomen med funktionell fobisk yrsel som också kan ge uttalade balansbesvär i samband med att man ska stå helt stilla t e x stå i en kö.
Man skiljer på POT som bara ger skakningar i benen och tillståndet OT Plus som även ger andra neurologiska symtom.

Kolesteatom ”Hudcellsboll”
En långdragen inflammation i örat där omkringliggande benvävnad kan angripas. Hörselbenen skadas i tidigt skede och det kan leda till nedsatt hörsel på örat. Om inflammationen sprider sig till balansorganets båggångar kommer även yrselsymtom att utvecklas.
Återkommande öroninflammationer med vätska i mellanörat kronisk öronkatarr kan leda till försvagningar i trumhinnan. Delar av en försvagad trumhinna kan då börja växa inåt, mot mellanörat, som en liten ficka.

Reptilhjärnan
Alla upplevelser av kontrollförlust och yrsel ger höga stresspåslag. När vår balansförmåga sätts ur spel uppfattar reptilhjärnan detta som ett dödligt hot. Beslutsfattandet vid yrsel- och balansstörningar kan präglas av primitiva instinkter med målsättning att överleva överhuvudtaget snarare än av logik och förnuft. Vid yrsel är därför panik- och flyktbeteenden vanliga.

Lösa kristaller i främre båggången
Kristallsjuka på grund av lösa partiklar i den främre båggången är en ovanlig variant av kristallsjuka. Teoretisk är det svår att förstå hur lösa partiklar kan nå från balansorganets hinnsäck upp till den främre båggången. Troligen förutsätter uppkomsten av kristallsjuka här, att man har gjort särskilda huvudrörelser som kullerbyttor, saltomortaler eller yogaövningar där man står på huvudet.

Lösa kristaller i båda balansorganen
Kristallsjuka är allra oftast ett fel som uppkommer i bara det ena balansorganet. Eftersom ensidiga varianter av kristallsjuka medför ögonrörelser vid huvudrörelser i både vänster och höger sidoläge, kan ensidiga skov av kristallsjuka lätt misstolkas som att de är dubbelsidiga. Dubbelsidig kristallsjuka är däremot mycket vanlig i anslutning till skallskador

Syndrom som drabbar Hjärna-Öra-Öga
Sällsynta inflammatoriska sjukdomar som drabbar hjärna, öra och öga kallas HÖÖ syndrom. 2022 Mikael Karlberg. T e x Susacs syndrom, Vogt Koyanagi Haradas sjukdom, Cogans syndrom, Behcets sjukdom, Neurosarkoidos, Sjögrens syndrom, SLE (systemisk lupus erytematosus), Antifosfolipid syndrom, Multipel skleros, Neuromyelitisoptica (spectrumdisorders)

Nerv-Kärl konflikt
Slingriga blodkärl i nära anslutning till hörsel- och balansnerverna förekommer normalt hos 10-30% av alla människor. Om ett vibrerande kärl ligger så nära balansnerven att en elektrisk retning uppkommer ger det upphov till hörsel- och balanssymtom.

Kristallsjuka – ovanliga varianter
Hos patienter med daglig kronisk kristallsjuka kan man föreställa sig att stor del av endolymfa-röret i båggången är utfylld av en falukorvsliknande hård kristallklump. Den rör sig bara en kort bit innan den fastnar i nästa båggångskurva men rörelsen är tillräcklig för att framkalla en kort lägesrelaterad yrselattack.