Reportaget handlar om hur svårare fall av kristallsjuka med väldigt små eller fastkilade kristaller kan behandlas i re-positionsstol. Reportaget demonstreras TRV teknik, en särskild behandlingsteknik där fastklibbade kristaller ”knackas” loss. TRV behandling innebär att kristallerna accelereras mot ett tvärstopp upprepade gånger under en re-positionsmanövern.
Åsa Lodin berättar om sitt första möte med kristallsjuka och hur hon fick snabb hjälp av en behandling i TRV re-positionsstol.

Kristallsjuka p g a lösa partiklar i mellersta båggången ger oftast längre yrselattacker och mer besvär än den vanligare varianten kristallsjuka i bakre båggången. De mellersta båggångarna kan inte provoceras en i taget och därför kan det vara svårt att omedelbart peka ut vilket öra som är det sjuka. Men i regel är det den sidan som utlöser mest yrsel som är den symtomgivande och den som ska behandlas.

Lösa partiklar i bakre båggången är den vanligaste varianten av Godartad lägesyrsel ”Kristallsjuka”. Det beror på att denna del av balansorganet är den lägst belägna delen när man ligger och sover. Därför är det särskilt lätt att lösa partiklar ansamlas i klumpar just här. Epleys och Semonts manövrar är både diagnostiska och behandlar ofta partiklarna framgångsrikt.

Dubbel kontrollförlust vid utebliven förklaring. I de fall du inte fick en tidig diagnos av sjukvården då ökar den upplevda kontrollförlusten istället ytterligare. Migränyrsel är den största sponsorn till sekundär funktionell yrsel och PPPY

Störda balansimpulser syns inte på en röntgenundersökning eller med hjälp av blodprov. För att kunna påvisa eller utesluta störningar i balanssystemets olika delar behöver ögonrörelserna analyseras. Balansorganens impulser och ögonens rörelser är sammankopplade.
Vid misstanke om kristallsjuka undersöks impulserna från de sex båggångarnas känselspröt. Om rubbade balansimpulser finns kommer de också att medföra en onormal ögonrörelse. Kristallsjuka är en mekanisk störning som kan utlösas av lägesförändringar.

Kristallsjuka p g a lösa partiklar i mellersta båggången ger oftast längre yrselattacker och mer besvär än den vanligare varianten kristallsjuka i bakre båggången. De mellersta båggångarna kan inte provoceras en i taget och därför kan det vara svårt att omedelbart peka ut vilket öra som är det sjuka. Men i regel är det den sidan som utlöser mest yrsel som är den symtomgivande och den som ska behandlas. 2017 Christian Geisler Yrselcenter Stockholm

På www.yrsel.com presenteras olika yrselsjukdomar och man kan lätt få intrycket att det alltid är en enda orsak som förklarar symtomen hos en yrseldrabbad. Så är det faktiskt sällan. Yrsel är ett komplext tillstånd som ofta är relaterat till flera olika orsaker, framförallt om vid yrseltillstånd som pågått en längre tid. En tid efter insjuknandet kan de ursprungliga yrselsymtomen komma att upprätthållas av en blandning av sekundära fysiska- och psykiska orsaker. Det är också vanligt att en skada i ett balansorgan ger upphov till andra störningar inom samma balansorgan.

Att slå i skallen är en mycket vanlig skada. Man kan slå i skallen mer eller mindre hårt. I samband med kraftigare skallskador mister man medvetandet för en stund, man brukar då tala om hjärnskakning.
Oavsett vilken typ av skallskada man ådragit sig, är yrsel en vanligt symtom efteråt. Yrseln kan vara kortvarig och övergående, vara under en eller några veckor eller återkomma i skov under en längre period. I vissa fall påverkas patienter under lång tid och yrselsymtomen påverkar vardag och yrkesliv. Här listas flera orsaker till yrsel efter skallskador.

Migrän är en vanlig sjukdom som medför episodisk huvudvärk. Mindre känt är att migrän också är en vanlig orsak till episodiska anfall med obehag vid huvudrörelser, illamående och lägesrelaterad yrsel. I allmän sjukvård är det vanligt att symtomen misstas för kristallsjuka eller Menieres sjukdom. Förebyggande behandling är effektivare än anfallskupering.

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Migrän är en mycket vanlig sjukdom. Migrän ger oftast huvudvärk. Mindre känt är att migrän även en vanlig orsak till yrsel. Vanliga symtom är periodvis obalanskänsla och obehag vid huvudrörelser. Symtomen kan likna godartad lägesyrsel och Menieres sjukdom. Förebyggande behandling är effektivare än anfallskupering. Om Dina migränsymtom oftast uppkommer under helgförmiddagar när Du sovit ut några extra timmar efter en ansträngande arbetsvecka, då ska Din behandling börja med att jämna ut sömnmönstret så det blir mer regelbundet. Alltså att sova lite längre under vardagarna och att ställa väckarklockan även under lediga helger.

Yrsel utan neurologiska symtom kan enstaka fall bero på en skada i det centrala balanssystemet t e x stroke, MS eller tumörer i lillhjärnan eller i hjärnstammen. För att påvisa eller utesluta elakartade yrselorsaker är Yrselcenters verksamheter inriktade på att kartlägga funktionerna i lillhjärnan, i hjärnstammen och i en rad nervbanor i hjärnan. De flesta undersökningarna genomförs genom att noga analysera reflektoriska ögonrörelser.

Normalt sett är vårt medvetande skyddat från att uppleva balanssinnets impulser. Eftersom balanssystemet är ett hel-automatiskt nervsystem ska vi inte kunna uppleva våra egna balansimpulser eller närmare analysera dom. Balanssinnet är vårt 6:e sinne. Det verkar utan att synas.