Alla upplevelser av kontrollförlust och yrsel ger höga stresspåslag. När vår balansförmåga sätts ur spel uppfattar reptilhjärnan detta som ett dödligt hot. Beslutsfattandet vid yrsel- och balansstörningar kan präglas av primitiva instinkter med målsättning att överleva överhuvudtaget snarare än av logik och förnuft. Vid yrsel är därför panik- och flyktbeteenden vanliga.

Smakprov ur vår bok, Bazar förlag: ”Det snurrar” Egentligen verkar det helt fantastiskt att vi kan hålla oss upprätta, gå omkring och utföra olika balanskonster t e x cykla, dansa och åka skidor. Vi rör oss inte på en platt pannkaka utan på en väldigt rörlig planet.

Godartad anfallsyrsel hos barn är troligen den vanligaste orsaken till episodvis yrsel hos barn. Sjukdomen debuterar oftast mellan 1 och 4 års ålder. Yrseln kommer plötsligt, är mycket intensiv och går sedan över på mindre än någon minut.

Emellanåt leder behandlingen av partiklar i en båggång till att de spiller över till en annan båggång. Det ger den yrseldrabbade snarare ännu mer yrsel . Detta händer även erfarna behandlare regelbundet. De flyttade kristallerna rörelser i båggången kan inte förutspås i detalj.

När upprepade manövrar har genomförts men de lägesrelaterade symtomen kvarstår, kan detta vara tecken på att orsakerna inte är ett mekaniskt fel i örat.
Internationellt används begreppen Godartad lägesyrsel – Atypisk lägesyrsel – Elakartad lägesyrsel

Det är mycket ovanligt att TIA ger bara en känsla yrsel men inget av de ovanstående symtomen. En amerikansk undersökning av 1666 patienter som sökte för bara yrsel vid en akutmottagning och som utreddes mycket noggrant, visade att 0,7% hade tecken på TIA eller stroke. Yrsel utan andra samtidiga neurologiska symtom ska alltså ses som ett godartat symtom. Sjukvårdens utmaning är att diagnostisera de ytterst få fall när yrsel utan neurologiska symtom beror på TIA eller stroke.

Kristallsjuka på grund av lösa partiklar i den främre båggången är en ovanlig variant av kristallsjuka. Teoretisk är det svår att förstå hur lösa partiklar kan nå från balansorganets hinnsäck upp till den främre båggången. Troligen förutsätter uppkomsten av kristallsjuka här, att man har gjort särskilda huvudrörelser som kullerbyttor, saltomortaler eller yogaövningar där man står på huvudet.

Från nervens isoleringsvävnad kan i sällsynta fall godartade tumörer knutor bildas. I de flesta fall tillväxer knutan mycket långsamt, ofta under flera år utan att ge några symtom alls. I takt med att knutan börjar trycka på hörsel- och balansnerven uppstår symtomen oftast successivt: ensidig hörselnedsättning,- ensidigt öronsus och ostadighetsyrsel. För att kunna utesluta akustikusneurinom brukar man utredas antingen med ett särskilt hörselprov s k hjärnstamshörsel test ABR eller med en röntgenundersökning av hörselnerven.

En långdragen inflammation i örat där omkringliggande benvävnad kan angripas. Hörselbenen skadas i tidigt skede och det kan leda till nedsatt hörsel på örat. Om inflammationen sprider sig till balansorganets båggångar kommer även yrselsymtom att utvecklas.

Återkommande öroninflammationer med vätska i mellanörat kronisk öronkatarr kan leda till försvagningar i trumhinnan. Delar av en försvagad trumhinna kan då börja växa inåt, mot mellanörat, som en liten ficka.

Vid nackutlöst yrsel tänker man sig att skador, belastningar och spänningar i nacken ger en störning av informationen från nackens proprioceptorer. När denna felaktiga information ska jämföras med informationen från balansorganen leder det till ett sensoriskt fel och yrsel uppstår. Tillståndet är omtvistat och det finns inga test som kan bevisa att yrsel beror på en störning eller skada i nacken.

Sällsynta inflammatoriska sjukdomar som drabbar hjärna, öra och öga kallas HÖÖ syndrom. 2022 Mikael Karlberg. T e x Susacs syndrom, Vogt Koyanagi Haradas sjukdom, Cogans syndrom, Behcets sjukdom, Neurosarkoidos, Sjögrens syndrom, SLE (systemisk lupus erytematosus), Antifosfolipid syndrom, Multipel skleros, Neuromyelitisoptica (spectrumdisorders)

Varizella-zoster viruset tillhör gruppen herpesvirus. De allra flesta smittas av detta virus redan som barn. Då får man vattkoppor. Sedan drar sig viruset tillbaka till någon av de nervrötter som finns både i huvudet och i ryggrad. Här stannar viruset sedan kvar i en vilande fas. I vuxen ålder kan viruset åter aktiveras. Man talar då om bältros eftersom virusinfektionen brukar begränsas till det hudområde, ”bältet” som tillhör den drabbade nervroten. En vanlig lokalisation är bältros på bålen. Man ser då ett rodnat utslag över ett begränsat hudområde på bålens ena sida. Vid bältros i örat drabbas området ytterörat, hörselgången och ibland även innerörat.

Yrsel som uppkommer under uppstigning vid dykning orsakad av tryckskillnader i öronen. Alternobar =tryckförändring vid dekompression d v s trycksänkning i öronen Vertigo =Yrsel
Oftast snabbt övergående yrsel som vanligtvis uppkommer i samband med uppstigning vid dykning. Ungefär 15% av dykare upplever någon gång alternobar vertigo dvs tryckutjämningsyrsel. Även fridykare kan drabbas av alternobar vertigo.

En mycket ovanlig nervsjukdom som leder till skakningar i benen men bara när man står helt stilla. Den uppkommer oftast efter 60 år fyllda och är vanligare hos kvinnor.
Det kan vara lätt att förväxla sjukdomen med funktionell fobisk yrsel som också kan ge uttalade balansbesvär i samband med att man ska stå helt stilla t e x stå i en kö.
Man skiljer på POT som bara ger skakningar i benen och tillståndet OT Plus som även ger andra neurologiska symtom.

Yrselsymtom som beror på otäthet mellan den luftförande och den vätskefyllda delen av örat. Vid perilymfatisk fistel läcker innerörevätska ut från innerörat till mellanörat. Förändringar i lufttryck i mellanörat kan då påverka trycket i balansorganets vätska. Tryckförändringar kommer på så sätt att ge yrsel. Perilymfa =namn på en av vätskorna i innerörat Fistel =sjuklig gångförbindelse