Migrän är en vanlig sjukdom som medför episodisk huvudvärk. Mindre känt är att migrän också är en vanlig orsak till episodiska anfall med obehag vid huvudrörelser, illamående och lägesrelaterad yrsel. I allmän sjukvård är det vanligt att symtomen misstas för kristallsjuka eller Menieres sjukdom. Förebyggande behandling är effektivare än anfallskupering.

MDD Mal de Debarquement (franska) Dålig landstigning (svenska) är en övergående subtil ostadighetskänsla som de flesta har upplevt. MDD uppkommer när vi byter från en rörelsemiljö till en annan. Hos de flesta går gungkänslan över av sig själv inom några timmar.

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

När ett balansorgan skadas permanent blir effekten att hjärnan får leva med skeva balansimpulser. Tack vare hjärnans enastående förmåga att jämna ut ”kompensera” för skevheter kan tillståndet läkas. Men under perioder med stress och trötthet minskar hjärnans kompensatoriska förmåga, en viss skevhet för balansimpulser kan då återuppstå. Tillståndet kallas för Dekompensation.

Dubbel kontrollförlust vid utebliven förklaring. I de fall du inte fick en tidig diagnos av sjukvården då ökar den upplevda kontrollförlusten istället ytterligare. Migränyrsel är den största sponsorn till sekundär funktionell yrsel och PPPY

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Kristallsjuka p g a lösa partiklar i mellersta båggången ger oftast längre yrselattacker och mer besvär än den vanligare varianten kristallsjuka i bakre båggången. De mellersta båggångarna kan inte provoceras en i taget och därför kan det vara svårt att omedelbart peka ut vilket öra som är det sjuka. Men i regel är det den sidan som utlöser mest yrsel som är den symtomgivande och den som ska behandlas. 2017 Christian Geisler Yrselcenter Stockholm

Hjärnan är beroende av en jämn tillgång av syresatt blod. Om blodtrycksregleringen av någon anledning är dålig kan man uppleva en övergående känsla av yrsel- och svimning i samband med att man reser sig upp, från sittande eller från liggande. Ortostatism är vanligt hos gamla men även hos unga vuxna.

Gyroskopisk stol – stora fördelar jämfört med undersökning och behandling på brits. Lägesprovokationer kan utföras mycket djupare än på en vanlig behandlingsbrits. Det får de lossnade kristallerna att dessutom röra sig snabbare. Därmed uppkommer också fler och tydligare ögonrörelser. Det gör det lätt att diagnostisera även små ansamlingar av lossnade kristaller som inte hade synt under en undersökning på brits. Fler och tydligare ögonrörelser gör det också lättare att följa hur kristallerna rör sig i båggångarna, det är lättare att följa deras väg mot båggångens utgång under en repostions-manöver.

Störda balansimpulser syns inte på en röntgenundersökning eller med hjälp av blodprov. För att kunna påvisa eller utesluta störningar i balanssystemets olika delar behöver ögonrörelserna analyseras. Balansorganens impulser och ögonens rörelser är sammankopplade.
Vid misstanke om kristallsjuka undersöks impulserna från de sex båggångarnas känselspröt. Om rubbade balansimpulser finns kommer de också att medföra en onormal ögonrörelse. Kristallsjuka är en mekanisk störning som kan utlösas av lägesförändringar.

Re-positionering av lösa partklar i mellersta båggången höger. 1. Ligg ned på rygg på en mjuk matta. Bocka fram huvudet 30 grader genom att närma hakan mot bröstet, håll kvar huvudet så under resten av manövern. 2. Rotera kroppen långsamt åt den sida som ger minst intensiv yrsel, i detta fall åt vänster sida. Genomför ett varv på ca 4 minuter 3. Stanna till och ligg kvar under två minuter per varv, i positionen när näsan pekar rakt ned mot golvet

Semonts manöver mot lösa partiklar i höger bakre båggång. Måns Magnusson leg läk spec ÖNH-sjukdomar Professor. Börja med att sätta Dig ned på en säng eller soffa. 1. Vrid huvudet 45 grader åt vänster. Håll sedan kvar huvudet vridet åt vänster under resten av behandlingen. 2. Lägg Dig ned på höger sida. Om det finns lösa ihopklumpade partiklar i höger bakre båggång, kommer denna position att ge upphov till yrsel i 5-10 s.

Kristallsjuka som involverar flera båggångar medför särskilda mönster av ögonrörelser. Dessa undersökningsfynd kräver en van bedömare för att bli igenkända.

Samtidig kristallsjuka i både den bakre båggången och den mellersta båggången medför ögonrörelser som är både vertikala-torsionella (från den bakre båggången) och horisontella (från den mellersta båggången). De torsionella ögonrörelserna är vanligen dominanta över de horisontella. När vissa ögonrörelser dominerar över andra visar sig de icke-dominanta ögonrörelser först vid förnyad lägestestning efter det att båggången med de dominanta ögonrörelserna har behandlats klart.