Balanssinnet – ett livsviktigt sinne

2023 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar

Synen, lukten, smaken, hörseln och känseln – fem sinnen som ger information om omvärlden. Balanssinnet är vårt sjätte sinne. Det talar om var vi befinner oss i förhållande till omgivningen och i förhållande till gravitationskraften på jordklotet.

Balanssinnet levererar ständigt informationer om vårt förhållande till gravitationskraften. Balanssinnet är avgörande för att vi ska kunna stå och röra oss på jordklotet. Utan ett fungerande balanssinne skulle vår situation likna det en astronaut upplever i tyngdlöshet.

Balanssinnet samlar data om vår aktuella balans-situation

Som utgångspunkt för denna beskrivning av hur ett normalt balanssystem fungerar kan vi betrakta en person som sitter stilla på en stol. Och som just nu läser på sin datorskärm..

Tre viktiga informationssystem

Personens tre viktigaste informationssystem för balansinformation är

1.Synen 2.Balansorganen och 3.En stor mängd känselkroppar i kroppens leder, muskelsenor och tryckreceptorer i huden.

1. Synen informerar om huvudets och kroppens läge i förhållande till omgivningen. Ögonen registrerar att rummet står stilla. Ögonen kan dessutom bekräfta att informationen från känseln, leder och balansorgan verkar stämma. Just nu meddelar din syn dig att huvudet är stilla mot omgivningen och knälederna ser ut att vara böjda 90 grader.

2. Balansorganen Varje balansorgan består egentligen av fem sensorer, två hinnsäckar och tre båggångar. De registrerar huvudets position och rörelser mot omgivningen. Just nu meddelar dig dessa sensorer att du inte rör på huvudet.

3. Känselkropparna ger information om hur du håller sin kropp, vilka stöd som omger kroppen, och vilka leder som är böjda. Känselkropparna i nacken ger information om hur huvudet är vridet i relation till den övriga kroppen. Just nu meddelar dig alla dessa sensorer att du sitter ned, har stöd mot rygg och stjärt och att dina fotsulor får stöd av golvet. 

 

 

 

 

Via nervsystemet sänder de tre informationssystemen  balansinformationen till hjärnan. Högst värderar hjärnan informationen från balansorganen och från synen. I andra hand värderas informationen från alla känselkroppar.

Om alla tre informationssystem registrerar samma sak kommer informationen att vara samstämmig. I detta exempel tar hjärnan emot tre samstämmiga informationer om att allt är stilla, inget snurrar eller lutar.

Sammanställning av aktuell balansbild

För enkelheten skull kan vi kalla det centrala nervsystemet för “hjärnan”.

I det första steget sammanställer hjärnan de inkommande signalerna till en bild över den aktuella balanssituationen. 

Hos en dig som just nu sitter stilla på en stol, med huvudet stilla och i ett rum som inte lutar kommer den aktuella balansbilden rapporteras som ”jag sitter stilla på en stol i ett rum som inte lutar”.

 

Jämförelse med sparade balansbilder

I nästa steg jämför hjärnan denna inrapporterade bild med tidigare liknande upplevelser som finns lagrade i ett minnesarkiv.

Poängen med ett sådant minnesarkiv, är att varje lagrad balanssituation är sammankopplad med ett färdigt program för hur kroppens upprätthållande muskler ska spänna. Därmed finns alla förutsättningar för att olika balansaktiviteter ska kunna genomföras.

Balansarkivet har byggts upp under många år sedan din tidiga barndom. Det innehåller massor av olika balansbilder och balansprogram. Det mesta av informationen lagras i din lillhjärna. Färdiga program över hur muskelgrupper ska spänna sig under olika förutsättningar lagras i lillhjärnan. Det möjliggör många olika balansaktiviteter t e x att sitta, att gå, cykla eller att dansa.

Eftersom du verkar ha suttit på en stol framför en datorskärm redan tidigare, känner hjärnan igen den rapporterade balansbilden. Bilderna ”matchar”. Det gör din hjärna trygg för nu vet den att färdiga balansprogram kommer att garantera att du kan upprätthålla din balans under den pågående situationen.

Hjärnan vill helst ha fullständig kontroll över alla balanssituationer. Om en pågående balans-situation inte överensstämmer med en förväntad referens-balansbild kan hjärnan bli bekymrad. För att förebygga att du ger dig in i balansaktiviteter som du inte har förutsättningar att klara av, kan hjärnan välja att varna dig. Sådana varningssignaler innebär illamående eller ångest och är vanliga när du genomför en ny balansaktivietet för första gången.

T e x när du seglar ut på havet för allra första gången eller vid ditt första möte med en yrselsjukdom t e x kristallsjuka.

 

Balanssystemet = Balanssinnet + Det upprätthållande muskelsystemet

 

Balanssystemet består av två delar:

1. Ett inflöde av informationer – Balanssinnet.

2. Ett utflöde av styr-order till kroppens olika muskler – Det upprätthållande systemet.

Balansinnet och det upprätthållande systemet är en förutsättning för att kunna stå och gå på jordklotet. Balanssystemet är livsviktigt för vår existens på jordklotet.

Om det upprätthållande systemet mer info