Sjösjuka-Åksjuka-Rörelsesjuka-Rymdsjuka-Transportsjuka
Förebyggande åtgärder och behandling
2022 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar
Åksjuka är ett vanligt förekommande tillstånd. Blir man bilsjuk kan man svänga av vägen och ta en paus. Men vid sjösjuka brukar man inte kunna stiga av farkosten utan tvingas stå ut med symtomen tills man når lugnare vatten eller nästa hamn.
Åksjuka och sjösjuka är ett komplext tillstånd som beror på ett överflöd av kaotiska transmittorsubstanser i hjärnstammen. När symtomen väl brutit ut är det ofta svårt att vända syndromet. Därför är det bättre att lägga stor omsorg på att förebygga uppkomsten av åk- och sjösjuka. Lär Dig därför lite om åksjukans orsaker och dra nytta av några enkla förebyggande råd.
Förebygg åksjuka före avfärden
1. Hjärnan kommer att utsättas för en förvirrande informationskonflikt. Förmågan att klara av den ökar om hjärnan kan prestera maximalt och kompensera för felaktig osamstämmig sensorisk information. Låt därför hjärnan vara utvilad och utsövd före avfärden.
2. Ät en kolhydratrik måltid kvällen före eller några timmar före avfärd.
3. Alkohol förvirrar balanssystem och hjärna – undvik därför droger och alkohol före resan.
4. Undvik också urvätskande drycker såsom stora kaffeintag.
5. De finns flera utmärkta åksjukemedel på marknaden. Prova ut vilken sort som passar just Dig bäst. Åksjukeläkemedlen har olika halveringstider. För att de ska fungera måste de tas i tillräcklig tid före avfärd.
Förebygg åksjuka under färden
1. Minimera konflikten mellan signalerna från ögon- och balansorgan under färden. Undvik därför att vara längre tid i båtruffen. Läs inte under resan. Vid färd i båt: stanna på däck och se framåt, mot horisonten. Vid bil- och bussfärd: sitt långt fram och håll ögonen på vägen.
2. Håll magtömningsfunktionen igång med små regelbundna måltider. Ät och drick åtminstone någon gång per timme ! Mata hjärnan med kolhydrater – socker är hjärnans enda bränsle. Segla inte med tom mage !
3. Undvik alla onödiga huvudrörelser under färden. De ökar de interna konflikterna mellan balansorganens vardera fem olika sensorer.
4. Minska förvirringen. Hjälp hjärnan att förstå rörelsesituationen genom att Du själv aktivt styr båten eller bilen. Vid begynnande sjösjuka bör skepparen låta den sjösjuke ta över rodret, det hjälper. Åk- och sjösjuka kallas också för ”transport”-sjuka för att tydliggöra att det framförallt är passiva accelerationer av huvudet som framkallar sjukan.
5. En välfungerande och alert hjärna kan bättre hantera motstridiga signaler och se till att tolkningen ändå blir rätt. Minimera därför allt som sätter ned hjärnans prestationsförmåga: Nedkylning av kroppen, kolhydratbrist, vätskebrist, rädsla och psykisk isoleringskänsla.
6. Förebygg oro. All oro försämrar hjärnans kapacitet och minskar förutsättningarna för att kompensera för felaktiga signalimpulser. Är man väldigt orolig för att bli sjösjuk blir det lätt en självuppfyllande profetia. En kunnig skeppare avdramatiserar oron för sjösjuka och förklarar att reaktionen är normal och hanterbar.
Om åk- sjösjukan trots allt slår till
Nu är det meningslöst att lägga sjösjukepiller i den avstängda magen.
Försök vila på en plats som gungar så lite som möjligt. På en slupriggad segelbåt är det akter om masten. Om den sjösjuke föredrar att vara kvar i friska luften kan man säkra denne med en säkerhetslina och en hink här. Under däck är akterkojerna att föredra, segelbåtars vridmoment brukar vara minst ungefär 1/3 från aktern. På en större färja är området en tredjedel för om aktern bästa stället. På en motordriven höghastighets-katamaran är vridmomentet däremot minst i fören. Stanna om möjligt i friska luften, undvik starka lukter. Håll huvudet stilla ! Ligg ned ! Blunda !
Det bästa man nu kan göra är att försöka somna. Kan man somna minskar också balansorganens känslighet och då minskar mängden av förvirrande signaler till hjärnan. Att genomföra en havsfärd sovande är också ett sätt att förebygga sjösjuka, för den som sover blir inte sjösjuk. Barnfamiljer kan välja att segla över havet på natten när barnen ändå sover.
Illamåendet kan minskas genom att tömma magsäcken. En del personer klarar det genom att provocera fram en kräkning. När man tömt magen brukar man oftast må bättre.
Stolpiller Primperan (R) är receptbelagt läkemedel mot illamående som ökar mag-tarmrörelser. I Sverige kan det förskrivas med licensmotivering.
Förebyggande läkemedel mot sjösjuka
2020 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar.
Hur fungerar åksjukemedlen?
Uppkomsten av åksjuka-sjösjuka-rörelsesjuka beror b l a på en ökad aktivitet i hjärnstammens nervbanor.
Impulserna i nervbanorna överförs av med hjälp av olika signalsubstanser. De heter histamin, muscarin, dopamin och serotonin. Samtliga åksjukemedel verkar genom att blockera en eller flera av hjärnstammens receptorer för dessa signalsubstanser.
För att förebygga åksjuka och sjösjuka används idag huvudsakligen två olika substanser: Antihistaminer och Scopolamin.
Antihistaminer
Antihistaminer är en grupp läkemedel som är de i världen mest använda mot åksjuka idag. Alla är gamla beprövade och relativt billiga preparat. I Sverige är flera av dem avregistrerade då försäljningen inte längre är lönsam för läkemedelsbolagen.
Antihistaminer blockerar histaminreceptorerna i kräkcentrat, ångestbanorna och vakenhetscentrat. Utöver de kan de även påverka de muscarina receptorer till viss del.
Olika antihistaminer skiljer sig åt genom:
- olika halveringstid, alltså tiden tills de börjar ha effekt och hur länge effekten sitter i.
- olika stor effekt på de muscarina receptorerna. Det vill säga olika stor hämning av vaguskärnans impulser. Med tilltagande hämning av vaguskärnan fås en bättre effekt mot åksjukans symtom men också mer biverkningar som t e x muntorrhet.
Antihistaminer används också mot allergisymtom. Men moderna allergimediciner är utformade så att de inte ska kunna nå in till hjärnstammen. På detta sätt kan man blockera allergisymtomen utan att åstadkomma biverkningen trötthet. Moderna allergi-antihistaminer fungerar därför inte mot åksjuka och illamående.
Scopolamin
är ett kraftfullt läkemedel som blockerar de muscarina receptorerna i vaguskärnan. Därmed påverkas inte bara åksjukesymtomen utan också kroppens reglering av svettkörtlar, pupillvidgningen, magtarm- och urineringsfunktionen och hjärtfrekvensen.
Svårigheten med scopolamin har varit att uppnå en lagom stor koncentration i blodet. För låg dos ger nämligen ingen verkan alls och för hög dos ger oacceptabelt stora biverkningar. Man säger att medlet har en smal terapeutiskt bredd.
Läkemedelindustrin har löst problemet med ett plåster som klistras fast på huden bakom örat. Plåstret innehåller en stor koncentration scopolamin som sakta får vandra över till huden och därifrån till hjärnstammen via blodcirkulationen. Först efter flera timmars plåsteranvändning uppnås en tillräckligt hög scopolaminhalt hos användaren.
Plåstermekanismen kallas diffusion och bygger på att naturen eftersträvar att utjämna olika koncentrationer i näraliggande medier.
Upprepade byten av tillverkningsenheterna för detta läkemedel har stört produktionen och medfört att plåstret tidvis varit svårt att få tag i.
Biverkningar
Både antihistaminerna och scopolamin ger biverkningar som dåsighet, nedsatt reaktionsförmåga och uttalad trötthet. Samtliga läkemedel är märkta med en röd varningstriangel för att tydliggöra att reaktionsförmågan kan påverkas.
Eftersom sjösjuka i sig ger trötthet kan en person som tagit åksjukemedicin fråga sig om den trötthet som upplevs ute på havet är ett sjösjukesymtom eller en läkemedelsbiverkan.
Hos personer som är väldigt oroliga för att bli åksjuka kan denna lugnande dåsighet säkert vara av fördel. Detsamma gäller barn och husdjur. Om de är tillräckligt trötta och sover hela resan genom blir de heller inte åksjuka.
Man kan också känna ett visst illamående av att ta åksjuketabletter på fastande mage. Försök därför inta dem tillsammans med en bit mat.
Alkohol och läkemedel och åksjuka
Alkoholintag ökar dåsigheten när man tagit åksjukemedel.
Alkohol är över huvudtaget alltid tabu när man ska utsätta hjärnan för förvirringstillstånd som åksjuka.
Alkohol förvirrar såväl hjärnans koordinationsförmåga som hjärnans förmåga att kompensera för signalstörningar från balansorganen. Ta därför hellre drinken när Du väl ligger förtöjd efter seglatsen.
Läkemedelsval
Vilket av alla medel ska man då välja?
Olika människor reagerar annorlunda mot olika läkemedel i allmänhet och mot olika antihistamin i synnerhet. Därför måste man helt enkelt prova sig fram med olika preparat, se vad som fungerar bäst och vad som ger minst biverkningar.
Inför en Gotland-runt segling kan det vara en bra ide att prova olika åksjukemedel medan man fortfarande är kvar på landbacken. På det sättet kan man undersöka vilka biverkningar man utvecklar och välja det som ger minst av dem.
Om man ska vara på sjön bara några timmar eller i måttlig sjögång har troligen någon av antihistaminerna tillräcklig effekt men ändå en låg biverkningsprofil.
Om man ska segla i grov sjö under flera dagar kan scopodermplåstret vara ett förstahandsalternativ. Det ger stor effekt även om man också får räkna med fler biverkningar.
Om man är väldigt känslig för biverkningarna muntorrhet, svårt att kissa, svårt att ställa om synen från långt till nära håll – alltså biverkningar som beror på att vaguskärnan hämmas hårt, så ska man undvika Scopoderm och Lergigan Comp.
Graviditet
För åksjukeföebyggande antihistaminer finns inga kända risker beskrivna vid användning under graviditet. För dimenhydrinat finns dock livmodersammandragningar beskrivna varför användning inte rekommenderas i slutet av graviditeten.
Gravida bör undvika scopolamin eftersom läkemedlet helt saknar kliniska och djurexperimentella data för gravida.
Barn
Barn i åldrarna kring 10 år har en stor benägenhet att bli åksjuka. Receptfria Postafen har fördelen av att kunna ges nära inpå avresan och egentligen bara ha trötthet som biverkan.
Ett alternativ kan vara flytande Lergigan som dock har en längre halveringstid och måste ges redan kvällen innan första gången. För större barn som ska kunna delta mer aktivt i en segling kan det löna sig att prova sig fram lite bland preparaten.
Husdjur
Precis som människor måste också husdjur tillvänjas successivt för att tolerera resor i bil och till sjöss. Det kan också vara svårt att säkert avgöra om djuren är mest rädda eller verkligen blir åksjuka under färden.
Katter kan varva upp på antihistaminer. Många veterinärer väljer därför ofta Nozinan, ett s k neuroleptikum som verkare tröttande och lugnande.
Hundar brukar rekommenderas Postafen, Glanil eller Lergigan. En van skeppshund klarar sig förståss helt utan åksjukemedel.
Marknadsöversikt: Förebyggande läkemedel mot åksjuka, rörelsesjuka och sjösjuka
2020 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar.
1. Antihistaminer
POSTAFEN – meclozin
Tabletter 25 mg
Det enda receptfria preparatet i tablettform i Sverige. Kort tillslagstid och lång läkemedelseffekt gör medlet lätt att använda. Hämmar inte vaguskärnan och har således en begränsad förebyggande effekt mot åksjuka än övriga preparat. Utöver kraftig dåsighet inga biverkningar och därför lämpligt till barn.
Verkningsmekanism: Dämpar balanskärnorna i hjärnstammen och dämpar kräkcentrat.
Dosering: Måste tas 1 – 2 timmar före avresan. Vuxna: 1 tabl var 12:e timme Barn 5-12 år: 1/2 – 1 tabl var 12:e timme Barn 2-5 år: 1/4 tabl var 12:e timme
Biverkningar: Dåsighet – trötthet vanligt.
Postafen bipacksedel ger mer information
MARZINE – cyclizin
Tabletter 50 mg.
Anses av många seglare vara ett av de bästa antihistaminerna mot sjösjuka. Har används av den svenska marinen.
Tyvärr avregistrerades detta utmärkta läkemedel i Sverige p g a låg lönsamhet. Marzine kan dock köpas receptfritt på apotek i våra nordiska grannländer och i resten av världen. Eller beställas på nätet (Familjeapotektet nätapotek Finland)
Marzine påstås i några undersökningar vara det antihistamin som bäst kan förebygga den nedre magventilens tendens till låsning vid åksjuka. Utöver det ska Marzine ha gett mindre dåsighet än andra antihistaminer i en undersökning.
Verkningsmekanism: Dämpar balanskärnorna i hjärnstammen och dämpar också vagus kärnans aktivitet. Utöver det finns en förebyggande effekt mot spasmen i nedre magmunnen beskriven.
Dosering: Måste tas 1 timme före avresan. Vuxna: 1 tablett var 8:e timme Barn 5-12 år: 1/2 tablett var 12:e timme
Biverkningar: Modern biverkningsdokumentation saknas. Vanligt: Muntorrhet, nedsatt reaktionsförmåga, förstoppning, dimsyn. Mindre vanligt: Oro, hjärtklappning och svårigheter att kissa. Flera ytterligare sällsynta biverkningar finns beskrivna.
Marzine bipacksedel ger mer information (Meda finska AB)
LERGIGAN – promethazin
Tabletter 25mg och 5 mg
Flytande mixtur 1mg/ml
Ett av världens mest använda preparat mot åksjuka. Har en vagushämmande effekt, troligen den mest uttalade bland antihistaminerna. Nackdelen är den långa halveringstiden vilket innebär att tabletten måste tas många timmar före avgång.
Lergigan används också som sömnmedel och mot oro. Lergigan används mot rymdsjuka av astronauter. Det brukar då injiceras och kombineras med amfetamin-injektioner för att förebygga de tröttande biverkningarna. Kanske mindre lämpligt för en familjeseglare..
Verkningsmekanism: Dämpar balanskärnorna i hjärnstammen och kraftfull dämpning av vaguskärnan. Ofullständigt känd verkningsmekanism. Stora skillnader hur den enskilde reagerar på preparatet finns rapporterade.
Dosering: Måste tas 8 – 12 timmar före avresan. Vuxna: 25 mg kvällen före och sen 25mg x 2 /dag Barn 5-12 år: 10mg kvällen före och sen 10mg x 1-3 /dag. Barn 2-5 år: 25mg kvällen före och sen 10mg x 3-4 /dag
Biverkningar: Vanligt: Dåsighet, trötthet och muntorrhet vanligt. Mindre vanligt: Förstoppning, svårt att kissa och svårt att ställa om ögonfokuseringen från nära till långt bort.
Lergigan bipacksedel ger mer information
AMOSYT – dimenhydrinat
Tabletter 100mg
Ett av de första åksjukemedlen. Används mycket i hela världen. Nackdelen är biverkningarna med uttalad trötthet.
Verkningsmekanism: Dämpar balanskärnorna i hjärnstammen och dämpar också vaguskärnan.
Dosering: Måste tas 30 minuter före avresan. Vuxna: 1 tablett 30 min före resan och sen 1 tablett var 5:e timme
Biverkningar:Trötthet.
Amosyt-tabletter är avregistrerade i Sverige.
CALMA – dimenhydrinat
Medicinskt tuggummi 20mg
Nytt receptfritt preparat på den svenska marknaden sedan 10 år. Genom att tugga ett tuggummi i 10 minuter tillförs ett gammalt tidigare beprövat åksjukemedel på ett nytt sätt.
Det finns fördelar med att tillföra kroppen åksjukemedel genom att tugga det som tuggummi. Läkemedlet kan användas relativt sent i förloppet vid åksjuka. Dels är läkemedlets tillslagstid kort och dels kan läkemedlet delvis tas upp av körtlar i munhålan. Det har därmed inte samma risk som tabletter att fastna i en avstängd mage när åksjukan väl slagit till.
Verkningsmekanism: Dämpar balanskärnorna i hjärnstammen och dämpar också vaguskärnan.
Dosering: Måste tas 15 – 30 minuter före avresan. Vuxna: 1 tuggummi var 3-6:e timme. Högst tuggummin per dag
Biverkningar: Trötthet.
Calma bipacksedel ger mer information
2. Calcium hämmare
GLANIL – cinnarizine
Tabletter
Beprövat läkemedel som används mycket i hela världen. Avregistrerat i Sverige p g a dålig lönsamhet. Dokumenterad särskild effekt på åksjuka hundar. Kan fås via recept med licensmotivering utställt av veterinär.
3. Scopolamin
Scopoderm – scopolamin
depåplåster 1 mg/ 72 timmar
Scopolamin är ett kraftfullt läkemedel och bör användas med respekt. Används av NASA och av marinen i Sverige. Scopolamin har i flera undersökningar visat sig ha den överlägset bästa effekten i förebyggandet och behandlingen av åksjuka-sjösjuka-rörelsesjuka. Dessvärre är också biverkningarna desto fler.
Smal terapeutisk bredd: i låga doser ingen verkan alls och i för höga doser kan man få påtagliga biverkningar. Genom att substansen avges till blodet via huden meddels ett plåster kan man åstadkomma en någorlunda jämn och lagom dos av substansen.
Undvik alkohol när plåstret används.
Verkningsmekanism: Kraftig hämning av vaguskärnans aktivitet. Verkar också mot illamående, verkningsmekanismen är oklar.
Dosering: Måste tas minst 6 timmar före avresan. Vuxna och större barn över 10 år: Ett plåster räcker för tre dygn.
Hantering: Tvätta händerna efter plåsterhantering, undvik att få ämnet i ögonen. Tvätta huden när plåstret tagits bort.
Biverkningar: Vanligt: Muntorrhet, dåsighet, trötthet, svårigheter att ställa om ögonfokuseringen från långt till nära håll och förstoppning. Mindre vanligt: Svårt att kissa.
Hos barn under 10 år och personer över 65 år har allvarliga psykiska symtom med hallucinationer och desorientering förekommit vid användning av scopodermplåstret.
Scopolamin är olämpligt till: patienter med ögonsjukdomen glaukom, män med prostataförstoring som gör det svårt att kissa, patienter med trång nedre magventil eller annan tarmförträngning, personer med epilepsi eller benägenhet för kramper. Gravida.
Försiktighet rekommenderas vid användning på ungdomar mellan 10-20 år !
Scopoderm bipacksedel ger mer information
4. Kombinationspreparat
ARLEVERT – cinnarizin 20mg + dimenhydrinat 40mg
Tabletter 20/40 mg
Receptbelagt läkemedel som sedan 2014 även finns på svenska marknaden. Det innehåller två verksamma substanser mot åk- och sjösjuka. Bägge dessa substanser är gamla beprövade åksjukemedel. De motsvarar tablett Glanil som är en calciumhämmare och tablett Dimenhydrat som är ett antihistamin.
Tanken är att minska de tröttande biverkningarna genom att hålla doseringen av de verksamma läkemedelssubstanserna låg. Dessutom påstås kombinationen av de två läkemedlen uppnå en alldeles egen tredje effekt.
Verkningsmekanism: Dämpar balanskärnorna i hjärnstammen och dämpar också vaguskärnan.
Biverkningar: Trötthet.
Dosering: Måste tas 60 minuter före avresan. Vuxna: 1 tablett var 8:e timme.
Bipacksedel bipacksedel ger mer information
Liten egen helt ovetenskaplig undersökning: Juli 2015 gjorde jag en 12 timmars översegling från Gotland till fastlandet med tre gastar i ökande gropig sjö. Samtliga utom en besättningsman intog en enda tablett Arlevert strax före avgång. De tre av oss som hade tagit det förebyggande läkemedlet klarade seglingen bra.
Men den som inte hade tagit Arlevert var påtagligt blek och sjösjuk under och efter seglingen. Hans sjösjuka och illamående satt i till sex timmar efter det vi hade angjort land.
LERGIGAN COMP – promethazin 10mg + koffein 50mg + efedrin 10mg
Tabletter
Kombinationspreparat där man lagt till de uppiggande ämnena koffein och efedrin för att motverka de tröttande biverkningarna.
Tanken är bra, men de tre olika substanserna har helt olika halveringstid och kan därför bli svåra att styra. Prova gärna! Kan man bara hitta en individuellt anpassad dosering, kan det här säkert fungera utmärkt.
Verkningsmekanism: Dämpar balanskärnorna i hjärnstammen och dämpar kräkcentrat.
Dosering: Måste tas 8 – 12 timmar före avresan. Vuxna: 1-2 tabl var 5-6:e timme
Biverkningar: Vanligt: Muntorrhet. Mindre vanliga och dosberoende: Nedsatt reaktionsförmåga. Yrsel, huvudvärk, urineringssvårigheter, svårt att ställa om ögonfokuseringen från nära till långt bort. Dosberoende biverkningar: hjärtklappning, illamående, darrningar, oro, öronsus, muskelsvaghet.
Lergigan bipacksedel ger mer information
Kontrollera alltid doseringen med det som står på Din läkemedelsförpackning!
De flesta sjö-räddningsfarkoster är utrustade med förebyggande åksjukemedel i tablettform. Och en tydlig rekommendation om att inta den första tabletten så fort man äntrat farkosten.
Förebyggande åtgärder mot sjösjuka är en underskattad sjösäkerhetsåtgärd
2008 Sune Dahlström sjökapten
Brev från sjökapten Sune Dahlström på tema sjösjuka och sjösäkerhet . Här beskrivs en dramatisk incident ombord då sjösjuka spelade in som en avgörande faktor för sjösäkerheten. En artikel i ämnet har tidigare publicerats i tidningen Aftonbladet.
Sune Dahlström har gjort egna studier ombord av olika förebyggande läkemedel mot sjösjuka.