2023 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar
Kronisk kristallsjuka
När upprepade repositionsmanövrar inte lyckats tömma båggången på de lösa partiklarna får man tyvärr förvänta sig en period dagliga lägesrelaterade symtom s k kronisk kristallsjuka.
Båggångarna är smala och väggarna kan vara oregelbundna, smala och ärriga. Särskilt smal kan passagen vara i den del av de bakre båggångarna som mynnar mot hinnsäcken. Det kan leda till att partiklarna fastnar eller hänger sig kvar i samband med rensningsmanövrarna. Det förekommer också förträngningar som helt omöjliggör en tillbakaflyttning av ihopklumpade partiklar till hinnsäcken.
Hos patienter med daglig kronisk kristallsjuka kan man föreställa sig att stor del av endolymfa-röret i båggången är utfylld av en falukorvsliknande hård kristallklump. Den rör sig bara en kort bit innan den fastnar i nästa båggångskurva men rörelsen är tillräcklig för att framkalla en kort lägesrelaterad yrselattack.
Behandlingsstrategin är att behandla med en större kraft mot partiklarna och på det sättet pressa partiklarna genom förträngningen. Genom vibration och bryska huvudskakningar kan lossnade kristaller fås att passera igenom smala sund i båggången. Med TRV accelerationsteknik kan fastnade kristaller knuffas åt rätt håll eller klyvas i delar som är lättare att flytta ut. Habitueringsövningar kan vänja hjärnan vid de upprepade felsignalerna.
I få fall har behandlingen varit att helt slå ut funktionen i det drabbade balansorganet. Genom att förgifta balansorganets celler med gentamycin upphör den elektriska aktiviteten i det behandlade balansorganet permanent. Felimpulserna som kristallsjukan skapar kan då inte längre nå hjärnan.
I få fall har patienter i Sverige opererats med s k pluggning för att bli av med sin kristallsjuka. Båggången öppnas då kirurgiskt och fylls med benmjöl. Därmed förstörs visserligen båggångens funktion men en igenpluggad båggång kan inte längre ge upphov till kristallsjuka.
Kristallsjuka på grund av partiklar i båggångens korta arm
Kristallsjuka beror oftast på att lossnade partiklarna ansamlats i båggångens långa del. Partiklarna ansamlas då strax bakom / utanför båggångens känselspröt.
Lossnade partiklar från hinnsäcken kan nå in i båggången från andra hållet. Då har partiklarna ansamlats i den korta kanal som förbinder hinnsäcken med känselsprötet det vill säga strax innanför båggångens känselspröt.
Många patienten får inte yrsel av lägga sig bakåt utan bara i samband med uppsittning. Ögonrörelsefynden vid denna variant blir tvärtom och ibland kan de vara förvirrande för undersökaren innan det blir uppenbart var partiklarnas position är.
Efter huvudskakningar och vibrationsbehandling av skallbenet ovan det misstänkt symtomgivande balansorganet utförs en botande manöver i den drabbade båggångens plan mot den friska sidan.
Moln-kristallsjuka
Godartad lägesyrsel är ett dynamiskt föränderligt sjukdomstillstånd som ger mest besvär på efternatten och tidigt på morgonen. Kristallsjukans två motsatta extremer är klump-formen när partiklarna är sammanklibbade och moln-formen när de är uppvispade till ett moln.
Moln-varianten av godartad lägesyrsel kännetecknas av diffus ostadighetsyrsel och obehag i samband med huvudrörelser på mornarna. Dramatiska yrselattacker i samband med huvudrörelser förekommer inte. Man föreställer sig att symtomen uppkommer av tunna moln av lösa partiklar i den drabbade båggången. Mekanismerna är alltså de samma som vid canalolithiasis men mängden partiklar är mindre och därför blir tryckförändringarna mot känselsprötet i båggången betydligt mindre.
På vetenskapliga möten diskuteras om kristallsjuka med ”molnpartiklar” och mikrokristaller är ett vanligt tillstånd eller ovanligt tillstånd.
Subjektiv lägesrelaterad yrsel Fantomyrsel ”Betingade yrselsymtom”
Hjärnan har stor kapacitet för att registrera och lagra sensoriska signaler och upplevelser. En del patienter vars lägesyrsel har läkt ut helt och hållet fortsätter att uppleva obehagliga sensationer när de lägger sig i den tidigare utlösande kroppspositionen. Till exempel då man lägger sig plant bakåt i en säng eller i en tandläkarstol.
Symtomen uppkommer vid stor förväntansångest över att återinsjukna med lägesyrsel och att hjärnan spänt förväntar sig en upplevelse av yrsel i de kroppslägena som tidigare utlöste häftiga yrselattacker. Man kan se fenomenet som en betingad inlärning.
För att kunna bestämma om den upplevda yrseln beror på ett fysiskt fel eller inte, bör man undersökas med provocerande lägestester med videonystagmoskopi VNS av yrselkunnig vårdgivare som kan särskilja fysiska från ofysiska symtom.