Yrsel som beror på migrän: Migränyrsel Vestibular migraine
2025 Christian Geisler leg läk spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH sjukdomar. Yrselcenter Neurootologi Stockholm
Migränrelaterad yrsel beskrivs i ”Det snurrar”
Sammanfattning: Migrän är en vanlig och ärftlig sjukdom. Uppskattningsvis 1,5 miljoner svenskar lider av migrän, huvudvärk är det mest kända symtomet. Att migrän också är en av de vanligaste orsakerna till yrsel- och balansrubbningar är inte lika känt. Kunskap om migränrelaterad yrsel är relativt ny och därför inte särskild spridd i allmän sjukvård.
Typiska symtom är återkommande anfall med balansstörning, lägesrelaterade yrselsymtom, illamående och obehag i samband med huvudrörelser. Samtidiga hörselsymtom i ett eller bägge öronen kan förekomma. Många migränyrsel-patienter har en medfödd överretbarhet i balanssinnet och har undvikit karuseller sedan barndomen eller sedan deras första graviditet. Vad som egentligen händer i huvudet hos patienter med migränyrsel är inte klarlagt, troligen rör det sig om en spridd överretbarhet i olika delar av hjärna, balansnerver och inneröron. Migränyrsel är yrselsjukdomarnas kameleont eftersom den imiterar alla andra yrselsjukdomar. Den förväxlas särskilt ofta med kristallsjuka och Menieres sjukdom.
Migränyrsel är vanligast i ung medelålder, men kan också börja när menstruationen upphör och i samband med andra hormonförändringar. Effektiv behandling av ett pågående yrselanfall saknas idag, den möjliga behandlingen är därför enbart förebyggande.
Vad är migrän?
Migrän är en godartad, vanlig och ärftlig sjukdom relaterad till genetik, kön, oregelbunden livsstil och oregelbundna hormonnivåer. Det är den vanligaste globala neurologiska sjukdomen. 10-15% av befolkningen har migrän men den egentliga andelen kan vara ännu högre eftersom inte alla som söker för huvudvärk och värk över bihålorna får rätt diagnos. Uppskattningsvis 1,5 miljoner svenskar lider av migrän, det gör migrän till en folksjukdom. Migrän tillhör tio-i-topp listan över de mest invalidiserande sjukdomarna i världen (Vos 2015).
Vanligast är migrän i åldersspannet 25-55 år. Minst 15 % av alla kvinnor och 5 % av alla män har migrän. Kvinnor drabbas 1,5 – 5 gånger oftare än män. Barn kan utveckla migränhuvudvärk från 3 års ålder och kan också tidigt i livet utveckla migränrelaterad yrsel. Den största riskfaktorn för att utveckla migrän, är att en annan familjemedlem har sjukdomen.
Ett migränanfall kan beskrivas ha fyra faser. 1- Förvarningsfasen uppkommer timmar eller dygn före anfallet. Det innebär ofta förändrad aptit och humörsvängningar. Man kan uppleva ett sug efter choklad, sötsaker eller andra särskilda födoämnen. 2-Aurafasen kan innebära olika neurologiska symtom, allra vanligast är synförändringar som också kallas ögonmigrän. 3-Huvudvärksfasen innebär intensiv huvudvärk som varar mellan fyra timmar och tre dygn. Den kan vara hel- eller halvsidig och beskrivs ofta som pulserande och intensiv. Man blir illamående och det är vanligt att man upplever överkänslighet för ljus och ljud. Nackstelhet, synrubbningar och yrsel kan vara del av ett anfall. Under anfallet väljer de flesta att vila i ett tyst och mörkt rum. 4-Återhämtningsfasen innebär olika avtagande symtom, hjärntrötthet, energilöshet, nackstelhet, koncentrationsstörning och sömnstörningar som kan vara flera dygn eller en vecka tills man är helt återställd igen.
Alla människor har förutsättningar att utveckla migrän. Men våra hjärnor har olika trösklar för att utlösa migränsymtom. Hos människor som inte upplevt migränsymtom kan man föreställa sig att denna tröskel är mycket högre än hos patienter med en etablerad migränsjukdom.
Vad är orsaken?
Migrän är en hjärnsjukdom. Huvudvärken kan beskrivas som migränens ”skal”. Vad som utgör migränens ”kärna” är ännu oklart. En tidigare använd teori om övergående minskat blodflöde på grund av kramp i de små blodkärlen i hjärnan har numera ersatts av en teori som beskriver överretbarhet i olika delar av hjärnan, hjärnhinnorna och hjärnhinnornas blodkärl. Svensk forskning har visat att neuropeptiden Calcitonin Gene Related Peptide CGRP tycks vara central för uppkomsten av migrän (Edvinsson 2021). Om man mäter ämnen i blodet hos migränpatienter under en pågående migränattack genom provtagning i de stora halsvenerna precis där blodet kommer ut från hjärnan, är det bara ökade mängder av CGRP som skiljer sig från blodprov tagna under perioder utan migrän. Sedan tidigare vet vi att det finns många nerver som reglerar känsligheten i örats balans- och hörselorgan. Även i dessa nervsystem är signalsubstansen CGRP. Därför är det troligt att migrän även påverkar i balansorganets funktion under ett anfall.
Migränhuvudvärk med aura
En tredjedel av alla migränpatienter upplever en aurafas före huvudvärken. Då uppkommer olika komplexa störningar i hjärnan som man ännu inte helt förstår. Oftast pågår aura-symtomen bara under 20-60 minuter och oftast uppkommer de strax innan huvudvärken bryter ut.
Det vanligaste aura-symtomet är störningar i synfältet. Delar av synfältet påverkas så att man inte kan se. “Myrornas krig”, sicksack-mönster och flimmer påverkar förmågan att kunna se i synfältets kanter eller i synfältets mitt. Det näst vanligaste aura-symtomet är stickningar och domningar i en hand, arm eller kring munnen, i läppar eller tunga.
Olika delar av kroppen kan upplevas annorlunda än normalt, till exempel kan bakhuvudet plötsligt bli så överkänsligt för beröring, att man inte kan kamma sig där. Även övergående hörsel- och dofthallucinationer kan vara ett aurasymtom.
Det kan vara svårt att skilja migränaura från symtom på pågående syrebrist i hjärnan “stroke”. Därför bör man alltid uppsöka en akutmottagning för att utreda sådana neurologiska symtom.
Aura utan huvudvärk
En del migränpatienter får bara aurasymtom utan att det åtföljs av huvudvärk. Det vanligaste aura-symtomet utan huvudvärk är så kallad ögonmigrän. Då upplever man återkommande anfall med “myrornas krig”, sicksack-mönster och flimmer som påverkar förmågan att kunna se i synfältets kanter eller i synfältets mitt.
Vad är migränyrsel Vestibulär migrän ?
Anfall med migrän yrsel innebär, precis som vid ögonmigrän, komplexa störningar i olika delar av hjärnan och även i innerörats delar balansorganet och hörselorganet, men man behöver inte alls ha huvudvärk samtidigt. Troligen uppkommer migränyrsel av en överretbarhet och en felaktig tolkning i de delarna av hjärnan som tar emot signalerna från balansorganen. Balansorganens funktioner har vi idag ganska bra kunskap om. Men hur balansorganen påverkas av ett migränutbrott eller vad som händer i de migränhärjade hjärnområdena som tolkar balansimpulser, vet man fortfarande väldigt lite om.
Yrselsymtomen kan förekomma tillsammans med huvudvärk. Men 40% av patienterna med migränyrsel har ingen huvudvärk alls. De komplexa störningar i balanssinnet sitter oftast i från några minuter till flera dygn. Efter anfallen kan man behöva några ytterligare dygn eller en vecka innan man är helt återställd igen. I typiska fall har de som utvecklar migränrelaterad yrsel redan tidigare i livet lidit av migrän som främst gett huvudvärk som huvudsymtom.
Återkommande yrselanfall hos barn i åldern 1-4 år är oftast migränrelaterade. Vanligast är att insjukna med migrän i ung medelålder. Men migränyrsel kan också börja sent i livet under klimakteriet eller i samband med andra hormonförändringar.
Yrselcenters mest typiska patient med migränyrsel har ofta en oregelbunden livsstil med inslag av stress, oregelbunden sömn, oregelbundet matintag och beskriver insjuknanden med yrsel på lediga dagar och helger. Överkonsumtion av koffein och koffein-aspartam-läsk är vanlig.
Migränyrsel – en särskilt svår djävul
Flera faktorer gör migränyrsel till den svåraste av alla yrselsjukdomar. Det är den som skapar mest kaos och invaliditet. Migränyrsel medför inga specifika symtom utan istället alla möjliga! Symtomen imiterar andra yrselsjukdomar och dessutom förekommer en stor samsjuklighet med yrselsjukdomarna kristallsjuka, Menieres sjukdom och Vestibularisneurit. Hjärnsjukdomen migrän tycks alltså kunna trigga fysiska störningar i örats hörsel- och balansorgan.
Mycket sekundär ångest och utökad känsla av förlora kontroll uppkommer av den okunniga hanteringen i allmän sjukvården. Eftersom migränrelaterad yrsel oftast fel-diagnostiseras i allmän sjukvård framstår den som en av de största sponsorerna till olika funktionella (icke-fysiska) yrselsymtom.
De komplexa interaktionerna mellan balansorgan, hörselorgan, hjärnstam och hjärna vid migrän och de samtidiga psykiska och psykologiska faktorerna kan medföra en minst sagt komplex och svår-greppbar symtombild. Frånvaro av huvudvärk ger dessutom ingen tydlig vägledning för att det rör sig om en migränsjukdom.
Samtidig huvudvärk eller allmän osäkerhet om vad det kan vara, medför ofta att man läggs in för övervakning på en strokeavdelning. Kunskapen om denna vanliga yrselsjukdom är fantastiskt låg i allmän sjukvård och oförståelsen ökar av att teknik för att undersöka pågående störningar i balanssinnet oftast helt saknas. Även en del neurologer som ser många patienter med diagnostiserad migrän, tvivlar fortfarande på att tillstånd utan huvudvärk skulle kunna vara migränrelaterade.
De allra flesta patienter får därför till att början med fel diagnos och fel behandling. Efter det första yrselanfallet är det också allra svårast att fastslå diagnosen. Först med upprepade liknande anfall utvecklar sig ett mönster av symtom som tillsammans med livsstilsfaktorer gör diagnosen alltmer uppenbar. Därför används inom international diagnosnomenklatur begreppen “misstänkt vestibulär migrän” och “vestibulär migrän som uppfyller de internationella symtomkriterierna”.
Även behandlingen kan vara utmanande. Få andra sjukdomar kräver en så noggrann kartläggning av den drabbade. De utlösande faktorerna ”migräntriggers” kan vara väldigt specifika. Medicinska patentlösningar och standardiserade kokboks-behandlingar tenderar att misslyckas. Behandlingen behöver skräddarsys till den drabbade individens utlösande orsaker och förutsättningar att anpassa sin livsstil.
Uttalad överretbarhet för balansimpulser
Migränrelaterad yrsel innebär en övergående överretbarhet för de egna balansimpulser. Överretbarheten uppstår i de delarna av hjärnan som ska tolka inkommande balansintryck. Normala huvudrörelser känns plötsligt som om de gjordes mycket snabbare och yvigare. Typiska symtom vid migränrelaterad yrsel är uttalade obehag för alla huvudrörelser. Illamående med kräkningar är vanligt. Den som drabbats vill ligga blickstilla med huvudet, ibland kan det kännas bättre att ligga åt en särskild sida.
Hos vissa patienter som håller på att insjukna med ett migränyrselanfall kan en liten yvigare huvudrörelse få anfallet att bryta ut. Den extra inflödet av balansimpulser gör att hjärnan inte längre orkar hålla emot utbrottet, det blir som att ”glaset rinner över”. Insjuknandet i samband med en huvudrörelse bidrar till misstolkningar om att det rört sig om kristallsjuka.
Överretbarhet för andra sinnesimpulser
Den uttalade överretbarheten i hjärnan påverkar även andra hjärncentra. Därför är det vanligt att man även en överretbarhet för ljus-, ljud- och lukt. Dessutom är det vanligt med en överretbarhet för röriga visuella intryck. Man kan ha svårt att tolerera rutiga mattor, att se på TV eller att scrolla på sin mobiltelefon. Den överretade hjärnan normaliseras ofta långsamt, ibland kan det ta över en vecka innan inkommande sinnesintryck upplevs på ett normalt och hanterbart sätt igen. Under denna period är det också lätt att uppleva åksjuka när man åker buss eller t-bana.
Vilka är symtomen
Migränyrsel medför en mycket bred repertoar av olika yrsel- och balanssymtom.
Perioder med obalans, illamående och obehagskänsla vid huvudrörelser
Perioder med lägesrelaterade symtom, det vill säga under yrselanfallet förvärras symtomen ytterligare om man rör huvudet till särskilda lägen
Spontana yrselanfall med illamående och balansstörning
Samtidiga andra symtom, till exempel överretbarhet för ljus, ljud, lukt eller röriga synintryck
Samtidiga övergående hörselsymtom
Symtomen kan vara från några sekunder till flera dygn
varar sekunder (10%)
varar minuter (30%)
varar timmar (30%)
varar dygn (30%)
Huvudvärk kan uppträda i samband med yrselepisoderna men behöver inte förekomma alls. Eller så utvecklas huvudvärk först med tiden när man genomlevt ett antal yrselanfall utan huvudvärk.
Migränyrsel förekommer i många olika varianter
spontana yrselanfall där balansfunktionen påverkas (30% av patienterna)
lägesrelaterade yrselattacker (40%-90%)
obehag i samband med alla huvudrörelser (30%)
illamående (90%) och kräkningar (50%)
Ljuskänslighet (70%)
huvudvärk (70%)
Samtidiga hörselsymtom kan förekomma i ett eller bägge öron (20%)
I typiska fall har de som utvecklar migränyrsel redan tidigare i livet lidit av migrän som främst gett huvudvärk som huvudsymtom. Många patienter med migränyrsel är födda med ett överretbart balanssinne och undvek karuseller redan som barn. Migränyrsel är vanligast i ung medelålder, men kan också börja under klimakteriet eller i samband med andra hormonförändringar, till exempel förändring av sköldkörtelfunktionen.
Migränyrsel och lägesrelaterad yrsel
Atypisk lägesyrsel, det vill säga lägesyrsel som inte är typisk för kristallsjuka, är mycket vanligt vid migränyrsel. Lägesrelaterad yrsel har beskrivits förekomma i 40-90% av alla patienter med migränyrsel. Ofta ger huvudrörelser obehag åt samma sida där man också har mest migrän-huvudvärk.
Migränyrsel och kristallsjuka
Migränyrsel medför ofta symtom som liknar kristallsjuka. Men dessutom verkar patienter som har haft ett skov av migränyrsel kunna utveckla “vanlig” kristallsjuka som är snabbt behandlingsbar med re-positionsmanövrar. Hjärn-sjukdomen migrän verkar alltså kunna utlösa öron-sjukdomen kristallsjuka. Det kan bero på att migränyrselanfallet på något sätt skadar hinnsäckarnas kristaller så att de lossnar. Eller så beror sambandet på de drabbade patienternas tendens till delvis eller fullständig avhållsamhet från att göra vanliga huvudrörelser flera dygn efter ett migränyrselanfall. Men att hålla huvudet stilla påverkar troligen den dagliga omsättningen av balanskristaller. Det leder till att lossnade kristallpartiklar lättare klumpar ihop sig och det leder till kristallsjuka.
Vår enkla rekommendation vid all slags lägesrelaterad yrsel, är därför att alltid och på vinst och förlust genomföra en eller två repositions-manövrar mot kristallsjuka för det örat som du uppfattar som symtomatiskt. Om repositions-manövern snabbt gjorde dig besvärsfri så är det en bekräftelse att det verkligen rörde sig om kristallsjuka. Och om manövrar för både bakre och horisontella båggångarna och mot bägge sidor inte alls förbättrar dina symtom inom en dag, då kan det tala för att det nog inte alls rör sig om kristallsjuka.
Migränyrsel och klimakteriet
Hos kvinnor är det särskilt vanligt att insjukna med migränyrsel under klimakteriet. Snittåldern för den sista menstruationen menopaus är 51 år. Tiden före och efter den sista menstruationen kallas klimakteriet. Det är en period som kan vara under fem till tio år. Under denna tid ställer kroppen om sig från att vara reproduktiv till en fas när den inte längre kan reproducera sig. När äggstockarna successivt producerar allt mindre östrogen, påverkas flera olika delar av kroppen.
Utöver det kroppsliga åldrande med förändrade hormonnivåer sammanfaller denna tid i livet dessutom ofta med andra utmanande livshändelser som separationer, barn som flyttar hemifrån, sjukdomar inom familjen eller att föräldrar dör. När man talar om klimakteriet fokuseras oftast bara på de kroppsliga symtomen, till exempel svettningar, vallningar och de sömnstörningar det medför. En underskattat livsförändring kommer från humörförändringar, nedstämdhet och en känsla av energilöshet. Utöver den ojämna hormonproduktionen är det därför psykosocial stress, oro och psykisk ohälsa som påverkar livskvaliteten mest under denna del av livet och som ofta utgör triggers som når över tröskeln för att utlösa migränyrsel.
Migränyrsel och ångest
Att ångest och störningar i balanssystemet har en nära relation har vi redan nämnt på denna webbplats. Olika störningar i balanssystemet utlöser mer eller mindre sekundära ångestsymtom. I jämförelse med de andra yrselsjukdomarna verkar just patienter med migränyrsel löpa högst risk att utveckla sekundära ångestsymtom (Best 2009)
En undersökning har föreslagit att migränrelaterad ångest Migraine-Anxiety-Related-Dizziness “MARD” ska hanteras som en alldeles egen unik ångestsjukdom eftersom den svarar så bra på behandling med serotoninmodulerande läkemedel SSRI.
Migränyrsel och funktionella symtom
Att efter fysiska fel i balanssinnet börja övervaka balanssinne, balansfunktion och huvudrörelser kallas funktionell yrsel. Ju större kontrollförlust, ju större tendens att utveckla funktionella symtom. Migränyrsel medför ofta en dubbel kontrollförlust för den drabbade. Dels upplevelsen att förlora balansfunktionen men dessutom avsaknad av tidig förklaring och diagnos eftersom migränyrsel sällan diagnostiseras i allmän sjukvård. Det gör migränyrsel till den fysiska yrselsjukdom som med råge medför allra mest sekundära funktionella yrselsymtom. Daglig yrsel i över 3 veckor kallas för PPPY. Samsjuklighet med ångestsjukdomar spelar också in för utvecklingen av funktionell yrsel.
Vid vestibulär migrän uppkommer en stor mängd olika undersökningsfynd som kan bekräfta en pågående fysisk störning. Typiska undersökningar som vi genomför är videonystagmoskopi, videonystagmografi och positionstester. Fynden utgörs av olika avvikande ögonrörelser. Bara sådana undersökningar av ditt balanssinne kan klargöra hur stor andel av dina symtom som beror på ett pågående fysiskt fel i balanssinnet och hur stor del som kan antas vara funktionella och betingade.