Hjärnan är beroende av en jämn tillgång av syresatt blod för att fungera. Den är därför känslig för plötsliga variationer av blodtrycket. Vid ortostatism blir man yr när man har rest sig upp. Orsaken är att blodtrycksregleringen inte har hängt med som den ska.

När man hastigt reser sig från liggande till stående ställning samlas en hel del av kroppens blod i de nedre delarna av kroppen, mest i benen. Då sjunker blodtrycket plötsligt. Hos en frisk person återställs det dock nästan lika snabbt igen.

Kroppen känner av blodtrycksfallet via känselkroppar som finns i hjärtat och i blodkärlen på halsen. Impulserna leds via centrala nervsystemet som aktiverar hjärtat att slå lite fortare. Dessutom drar benens blodkärl ihop sig. Effekten av detta blir en snabb återställning av blodtrycket.

Ortostatism är en vanlig orsak till yrsel hos äldre med många läkemedel och som inte dricker tillräckligt mycket, hos unga vuxna och hos växande ungdomar. Blodtrycksfall kan också utlösas av starka känslor, oro och stark smärta, eller uppkomma i situationer som upplevs obehagliga, till exempel blodprovstagning. Yrselsjukdomarna kristallsjuka och funktionell yrsel (PPPY) ger snarlika symtom och kan förväxlas med ortostatism. Personer som har ett medfött lågt medel-blodtryck har lättare att drabbas av ortostatism.

Typiska symtom är kortvarig ostadighets- och svimningskänsla i samband med uppresning från sittande till stående. Vanliga beskrivningar är ”det svartnar för ögonen”. Typiskt är att symtomen kommer efter det man snabbt ändrat kroppsläget från liggande eller sittande till stående. Däremot uppkommer inte yrsel när man ändrar läge från sittande till liggande, men så blir det vid kristallsjuka.

Orsaker till ortostatism

• Hos äldre personer beror störningen i regel på att blodtrycksregleringen blivit långsammare. Hjärtat har inte samma förmåga att snabbt öka antalet hjärtslag per minut. Kroppens blodkärl har försämrad förmåga att snabbt dra ihop sig.
• Ortostatism beror ofta på läkemedel. Mediciner mot högt blodtryck, hjärtmediciner och andra mediciner som påverkar centrala nervsystemet är effektiva sänkare av medelblodtrycket. När man börjar använda blodtryckssänkande mediciner kan det ta tid innan kroppen vänjer sig vid det nya, lägre medelblodtrycket.
• Användning av alkohol kan leda till ortostatism.
• Skadade blodkärl i benen har en sämre kärlsammandragande funktionen.
• Det finns sjukdomar som medför en generellt långsammare hastighet för nervimpulser, det kallas neuromedierad svimning. Även autonom neuropati vid sockersjuka (diabetes) kan ge sådana störningar.
• Vid Parkinsons sjukdom är ortostatism ett vanligt symtom.
• Man kan tillfälligt drabbas av ortostatiska symtom. Till exempel om man har vätskebrist eller är mycket varm. I samband med bastubad och solbad kan man drabbas av blodtrycksfall eftersom ytliga blodkärl vidgas till följd av värmen.

Prov och tester

Vid misstanke om nedsatt förmåga att höja blodtrycket vid uppresning brukar man utredas med ett så kallat ortostatiskt prov. Först kontrolleras puls och blodtryck i liggande ställning efter fem minuters vila. Därefter görs en ny mätning av puls och blodtryck i stående ställning. Mätningen görs så fort man kommit på fötter.

En normal reaktion är att pulsen ökar med 8–20 slag per minut. Blodtrycket ska däremot inte påverkas av att man står upp. Tecken för ortostatism: vid en onormal reaktion sjunker blodtrycket tydligt i stående ställning och pulsökningen uteblir.

Ett tilt-test är en mer avancerad undersökning, då blir den undersökte fastspänd på en brits som kan lutas.

Vid en 24-timmars blodtrycksmätning sätts en blodtrycksmanschett runt ena armen på mottagningen. Sedan får man gå hem. Manschetten blåser upp sig automatiskt och kontrollerar blodtrycket tre gånger i timmen under 24 timmar. Man kan också genom knapptryckning göra en extra mätning om man upplever yrsel eller något annat symtom. Dagen efter lämnar man tillbaka utrustningen och en läkare bedömer resultatet. Undersökningen används allt oftare på både vårdcentraler och i specialiserad vård för att kunna vägleda läkaren så att patienter med högt blodtryck varken över- eller underbehandlas.

Behandling

Hur behandlingen ser ut beror på om utredningen kan påvisa någon skada eller störning i nerver, kärl eller i hjärtats pumpfunktion. I många fall rekommenderas en allmän träning av det blodtrycksreglerande systemet. Det sker genom att man rör sig så mycket som möjligt genom promenader och motion. (För personer som lever med ett lågt medelblodtryck är det bra med mycket motion.) Det är också viktigt att fylla på kroppen med mat och vätska regelbundet. Hoppa inte över frukosten!

Patienter som behandlas med många läkemedel kan fråga sin läkare om något av läkemedlen kan vara orsak till symtomen. Onödiga läkemedel bör sättas ut.

Kompressionsstrumpor kan förhindra ortostatism genom att hindra blodet att samlas i de vidgade kärlen när man reser sig.

Om man får en förkänning med yrsel, som att man är på väg att svimma, kan det hjälpa att lägga benen i kors och spänna musklerna i armarna genom att kroka händerna i varandra och dra isär. Detta kallas counter-pressure-manöver. Man kan ibland behöva sätta sig på huk eller lägga sig ned en stund. I enstaka fall erbjuds man att prova receptbelagda läkemedel (mediciner) som har kärlsammandragande och blodtryckshöjande effekt.