Yrsel.com

  • Start
  • Om Yrsel
  • Patientfall
    • Vanliga balanssjukdomar
      • Patientfall kristallsjuka i bakre båggången
      • Kristallsjuka – egentligen
      • Kristallsjuka i mellersta båggången
      • Vestibularisneurit
      • De-kompensation
      • Menieres sjukdom
      • Migränrelaterad yrsel
      • Funktionell yrsel PPPY
      • Yrselångest
      • Multifaktoriell åldersyrsel
    • Några ovanliga balanssjukdomar
      • Takfönstersyndrom SCDS
      • Akustikusneurinom
      • Funktionsnedsättning i bägge balansorgan
  • Yrselforum
  • Boka Tid
  • Yrselcenter
  • Yrselcenter
  • Boka Tid

Ortostatism – Yrsel när man reser sig

1 januari, 2015 by Christian Geisler

 

Yrsel vid uppresningÖvriga störningar orsakar 25% av all yrsel Blodtrycksfall vid uppresning -”ortostatism”

2023 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar Textgranskare: Saga Nybäck leg läkare spec. Invärtes medicin och hjärtsjukdomar

Sammanfattning: Hjärnan är beroende av en jämn tillgång av syresatt blod. Om blodtrycksregleringen av någon anledning är dålig kan man uppleva en övergående känsla av yrsel- och svimning i samband med att man reser sig upp, från sittande eller från liggande. Ortostatism är vanligt hos gamla men även hos unga vuxna.
Hjärnan är beroende av en jämn tillgång av syresatt blod för att fungera. Den är därför känslig för plötsliga variationer av blodtrycket. Vid ortostatism blir man yr när man har rest sig upp. Orsaken är att blodtrycksregleringen inte har hängt med som den ska.

När man hastigt reser sig från liggande till stående ställning samlas en hel del av kroppens blod i de nedre delarna av kroppen, mest i benen. Då sjunker blodtrycket plötsligt. Hos en frisk person återställs det dock nästan lika snabbt igen.

Kroppen känner av blodtrycksfallet via känselkroppar som finns i hjärtat och i blodkärlen på halsen. Impulserna leds via centrala nervsystemet som aktiverar hjärtat att slå lite fortare. Dessutom drar benens blodkärl ihop sig. Effekten av detta blir en snabb återställning av blodtrycket.

Ortostatism är en vanlig orsak till yrsel hos äldre med många läkemedel och som inte dricker tillräckligt mycket, hos unga vuxna och hos växande ungdomar. Blodtrycksfall kan också utlösas av starka känslor, oro och stark smärta, eller uppkomma i situationer som upplevs obehagliga, till exempel blodprovstagning. Yrselsjukdomarna kristallsjuka och funktionell yrsel (PPPY) ger snarlika symtom och kan förväxlas med ortostatism. Personer som har ett medfött lågt medel-blodtryck har lättare att drabbas av ortostatism.

Typiska symtom är kortvarig ostadighets- och svimningskänsla i samband med uppresning från sittande till stående. Vanliga beskrivningar är ”det svartnar för ögonen”. Typiskt är att symtomen kommer efter det man snabbt ändrat kroppsläget från liggande eller sittande till stående. Däremot uppkommer inte yrsel när man ändrar läge från sittande till liggande, men så blir det vid kristallsjuka.

Orsaker till ortostatism

  • Hos äldre personer beror störningen i regel på att blodtrycksregleringen blivit långsammare. Hjärtat har inte samma förmåga att snabbt öka antalet hjärtslag per minut. Kroppens blodkärl har försämrad förmåga att snabbt dra ihop sig.
  • Ortostatism beror ofta på läkemedel. Mediciner mot högt blodtryck, hjärtmediciner och andra mediciner som påverkar centrala nervsystemet är effektiva sänkare av medelblodtrycket. När man börjar använda blodtryckssänkande mediciner kan det ta tid innan kroppen vänjer sig vid det nya, lägre medelblodtrycket.
  • Användning av alkohol kan leda till ortostatism.
  • Skadade blodkärl i benen har en sämre kärlsammandragande funktionen.
  • Det finns sjukdomar som medför en generellt långsammare hastighet för nervimpulser, det kallas neuromedierad svimning. Även autonom neuropati vid sockersjuka (diabetes) kan ge sådana störningar.
  • Vid Parkinsons sjukdom är ortostatism ett vanligt symtom.
  • Man kan tillfälligt drabbas av ortostatiska symtom. Till exempel om man har vätskebrist eller är mycket varm. I samband med bastubad och solbad kan man drabbas av blodtrycksfall eftersom ytliga blodkärl vidgas till följd av värmen.

Prov och tester

Vid misstanke om nedsatt förmåga att höja blodtrycket vid uppresning brukar man utredas med ett så kallat ortostatiskt prov. Först kontrolleras puls och blodtryck i liggande ställning efter fem minuters vila. Därefter görs en ny mätning av puls och blodtryck i stående ställning. Mätningen görs så fort man kommit på fötter.

En normal reaktion är att pulsen ökar med 8–20 slag per minut. Blodtrycket ska däremot inte påverkas av att man står upp. Tecken för ortostatism: vid en onormal reaktion sjunker blodtrycket tydligt i stående ställning och pulsökningen uteblir.

Ett tilt-test är en mer avancerad undersökning, då blir den undersökte fastspänd på en brits som kan lutas.

Vid en 24-timmars blodtrycksmätning sätts en blodtrycksmanschett runt ena armen på mottagningen. Sedan får man gå hem. Manschetten blåser upp sig automatiskt och kontrollerar blodtrycket tre gånger i timmen under 24 timmar. Man kan också genom knapptryckning göra en extra mätning om man upplever yrsel eller något annat symtom. Dagen efter lämnar man tillbaka utrustningen och en läkare bedömer resultatet. Undersökningen används allt oftare på både vårdcentraler och i specialiserad vård för att kunna vägleda läkaren så att patienter med högt blodtryck varken över- eller underbehandlas.

Behandling

Hur behandlingen ser ut beror på om utredningen kan påvisa någon skada eller störning i nerver, kärl eller i hjärtats pumpfunktion. I många fall rekommenderas en allmän träning av det blodtrycksreglerande systemet. Det sker genom att man rör sig så mycket som möjligt genom promenader och motion. (För personer som lever med ett lågt medelblodtryck är det bra med mycket motion.) Det är också viktigt att fylla på kroppen med mat och vätska regelbundet. Hoppa inte över frukosten!

Patienter som behandlas med många läkemedel kan fråga sin läkare om något av läkemedlen kan vara orsak till symtomen. Onödiga läkemedel bör sättas ut.

Kompressionsstrumpor kan förhindra ortostatism genom att hindra blodet att samlas i de vidgade kärlen när man reser sig.

Om man får en förkänning med yrsel, som att man är på väg att svimma, kan det hjälpa att lägga benen i kors och spänna musklerna i armarna genom att kroka händerna i varandra och dra isär. Detta kallas counter-pressure-manöver. Man kan ibland behöva sätta sig på huk eller lägga sig ned en stund. I enstaka fall erbjuds man att prova receptbelagda läkemedel (mediciner) som har kärlsammandragande och blodtryckshöjande effekt.

 

Var får man hjälp?

Hos en allmänläkare eller läkare specialiserad inom invärtes sjukdomar och hjärtsjukdomar. Vid misstanke om neurologisk sjukdom hos neurologläkare.

 

 

 

 

 

 

 

print

Arkiverad under: Vanliga Yrselstörningar, Vanliga Yrselstörningar Undermeny

Vad är yrsel

  • Vad är yrsel
  • Yrselorsaker
  • Yrselundersökning

Vanliga yrsel- och balanssjukdomar

  • Godartad lägesyrsel “Kristallsjuka”
    • Kristallsjuka – egentligen
    • Kristallsjuka – olika varianter
    • Kristallsjuka – diagnostik
    • Lösa kristaller i bakre båggången
    • Lösa kristaller i mellersta båggången
    • Gravitations behandling
    • Accelerations behandling
    • Behandlingsprinciper vid kristallsjuka
    • Egenvård – vad du kan göra själv
      • Epleys manöver höger
      • Epleys manöver vänster
      • Semonts manöver höger
      • Semonts manöver vänster
      • Semont Plus manöver höger
      • Semont Plus manöver vänster
      • Barbeque manöver höger
      • Barbeque manöver vänster
      • Gufonis manöver höger
      • Gufonis manöver vänster
      • Yacovino Deep-Hanging manöver
      • När manövrarna inte ger effekt
    • Specialistvård -vad vi kan göra för dig
    • Behandling i re-positionsstol
    • Vibrations behandling
    • TRV behandling
    • Fastnade kristaller på känselspröt
    • Lösa kristaller i flera båggångar samtidigt
    • Lösa kristaller i båda balansorganen
    • Lösa kristaller i främre båggången
    • Små kristaller ”mikro”kristallsjuka
  • Atypisk lägesyrsel
    • Tunga och lätta känselsprötsstörningar
  • Vestibularisneurit
    • Typ 1 – skadad övre nervgren
    • Typ 2 – skadad nedre nervgren
    • Typ 3 – totalt signalbortfall
    • Vestibularisneurit – diagnostik
    • Vestibularisneurit – akut behandling
    • Vestibularisneurit – träning
    • Rehabilitering av skeva balansimpulser
    • Bedömning av utläkning & rehabilitering
  • Kompensation & Dekompensation
  • Yrselångest
    • Balans- och Ångestsystem påverkar varann 1
  • Migränrelaterad yrsel
    • Migränrelaterad yrsel – diagnoskriterier
    • Migränrelaterad yrsel – behandling
  • Funktionell yrsel – yrsel utan fysisk orsak
    • Funktionell yrsel vanligt vid utebliven tidig diagnos
    • Filterskada vid upplevda yrselanfall
    • Viljemässig störning av balansautopiloter
  • Funktionell yrsel sedan 3 månader – PPPY
    • Balans- o Ångestsystem påverkar varann 2
    • Den berusade gorillan dans
  • Menieres sjukdom
    • Menieres sjukdom – diagnoskriterier
    • Menieres sjukdom – behandlingar
  • Multifaktoriell yrsel
    • Multifaktoriell åldersyrsel
  • Läkemedelsutlöst yrsel
  • Blodtrycksrelaterad yrsel
    • Ortostatism -yrsel när man reser sig
    • Hjärtrelaterad yrsel
  • Skallskador
  • Synutlöst yrsel
    • Höjdyrsel
  • Skador i det centrala nervsystemet
  • Gå-iland-sjuka ”Dålig landstigning” MDD
  • Rörelsesjuka Åksjuka
    • Förebyggande åtgärder och läkemedel
    • Kan uttalad åksjuka TRV behandlas?

Ovanliga yrsel- och balanssjukdomar

  • Skador i det centrala nervsystemet
  • Kristallsjuka –ovanliga varianter
  • Kristaller blockerar känselspröt
  • Kristallsjuka – behandlingskomplikationer
  • Hinnsäcksskador
  • Takfönster SCDS
  • Labyrintit
  • Neuropati i fötter och ben
  • Herpes Zoster i örat
  • Nerv-Kärl konflikt
  • Utslagen funktion i båda balansorganen
  • Godartad anfallsyrsel hos barn
  • Perilymfatisk fistel
  • Kolesteatom ”hudcellsboll”
  • Vestibularisneurinom – Akustikusneurinom
  • Alternobar yrsel
  • Nackutlöst yrsel
  • Transitorisk ischemisk attack TIA
  • Skallbasfraktur
  • Primär ortostatisk tremor
  • Syndrom som drabbar Hjärna-Öra-Öga

Balanssystemet

  • Balanssinnet 6:e sinnet
  • Det upprätthållande balanssystemet
  • Balansorganet
  • Hjärnstammen
  • Reptilhjärnan
  • Så uppstår yrsel -informationskonflikt 1 och 2
  • Så uppstår yrsel -flera informationskonflikter

Ordbok

  • Ordbok

Vi är Yrsel.com

  • Vi är yrsel.com

Webbok om yrsel-
och balanssjukdomar.

Om yrsel.com

Textförfattare är Christian Geisler, Anders Lundin, Mikael Karlberg och Krister Brantberg

© Copyright Yrselcenter Yrselklinik

Länkar
Yrselcenter Yrselklinik Balanslaboratoriet.se