När synen lurar oss

2020 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH-sjukdomar Yrselcenter Stockholm

Ögonen är intimt sammankopplade med balanssystemet. Vi orienterar oss delvis med hjälp av synintryck. Men ögonens rörelser är också ihopkopplade med impulserna från balansorganen. Rubbade synintryck och situationer när synintryck inte överensstämmer med annan balansinformation är en vanlig orsak till att uppleva yrsel.

Synvillor ger yrsel

Står man och tittar upp i himlen kan man se molnen röra sig i en riktning. Om molnen rör sig framifrån och drar förbi huvudet åt nackens riktning kommer vi uppleva att vi själv rör oss något framåt. Och för att hålla emot denna rörelse har vi en tendens att vilja falla bakåt.

 

 

Man sitter i ett stillastående tåg på en station. När man genom fönstret ser hur ett tåg på spåret bredvid sakta börjar röra sig får man en känsla av att vara i rörelse fastän man inte alls är det.

 

 

 

Vardagen är full av synvillor där balanssystemet kan irriteras av utmanande synintryck. Bland annat psykologiska faktorer inverkar hur vi hanterar dessa situationer.

 

 Byte av glasögon kan ge yrsel

Glasögonbärare som tvingas att byta till nya glasögon med annan brytning kommer att uppleva omvälrden på ett nytt sett. De första dagarna kan omgivningen upplevas förvriden och att avstånd och vinklar inte stämmer som tidigare. Ögon- och huvudrörelser kan utlösa yrselkänslor.

Först efter några dagar har man vant sig. Om man då skulle börja de gamla glasögon igen återkommer samma yrselkänsla tillbaka igen.

 

 Ofrivilliga ögonrörelser nystagmus ger yrsel

Störningar i ögonens axlar s k skelning eller hur ögonen rör sig kan vara medfödd eller förvärvade under livet. Balansorganens impulser är sammankopplade med ögonens rörelser genom s k VOR reflex.

Människor med ofrivilliga ögonrörelser s k nystagmus upplever svårigheter att fokusera blicken skarpt. Det ger en känsla av yrsel. Vid störningar i ett balansorgan som ger ihållande kraftig nystagmus kan synintrycken av omgivningen bli att den rör sig från ena till andra sidan. En karusellkänsla uppkommer.

 

 När ögonens synaxlar påverkas uppstår dubbelseende och yrsel

Ögonens rörelser styrs av sex små muskler. Rörelserna styrs från nervkärnor i hjärnans stam och signalerna sänds till ögonmuskel via flera nerver. Normalt sett rör sig ögonen alltid parallellt.

Vid skador i hjärnans stam och vid skador på ögonmusklernas nerver upphävs parallell-kopplingen. Då kommer ögonen istället att få olika axlar när man riktar blicken i vissa riktningar. Följden blir en upplevelse av att man ser dubbelt.

Bara barn har förmågan att snabbt undertrycka det felaktiga bildinflödet från det skadade ögat. Vuxna som upplever dubbelseende under längre tid utvecklar ofta yrsel och illamående.

Plötsligt dubbelseende bör utredas på akutmottagning för att utesluta stroke, tumörer och andra plötsliga sjukdomar i hjärnans stam. Oftast sker undersökningen av neurologer och ögonläkare. Permanent dubbelseende kan korrigeras genom att använda särskilda glasögon med prismatiska glas.

 

 

 Synvillor och röriga synintryck ger yrsel hos människor med störningar i balansorganen

2020 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH-sjukdomar

Balanssinnet förser hjärnan med information från huvudsakligen tre informationssystem: Synen, balansorganen och känseln.

Strategierna för att orientera oss varierar bland människor och anpassas ständigt till de balanssituationer vi befinner oss i. Hjärnan väljer olika strategier beroende på om vi cyklar, simmar under vattnet eller ska gå genom ett mörkt rum där vi inte ser något.

Hos de flesta människor baseras balansbilden huvudsakligen på informationen från balansorganen. D v s hjärnan litar mest på balansinformationen som kommer från balansorganen.

 

 

 

 

 

 

 

 

Men efter en skada i ett balansorgan eller efter en period med upprepade yrselattacker som utlösts av felaktiga impulser från ett balansorgan kan hjärnan uppfatta detta informationssystem som opålitligt.

Hjärnan litar inte längre på de nyckfulla signalerna från de opålitliga balansorganen. Eftersom balansfunktionen är mycket viktig för överlevnaden väljer hjärnan istället ett annat informationssystem. Därför framstår synintrycken som en pålitligare källa för balansinformation. Men en omkalibrering till synintryck som huvudsaklig informationsstrategi för balansen kan ge biverkningar.

 

 

 

 

 

 

 

När balanssystemet litar mest på synintycken kommer även små synvillor skapa förvirring och osäkerhet för balanssystemet. Synvillor som man tidigare inte alls har reagerat över ger nu plötsligt påtagliga besvär. Vardagssituationer med synvillor kommer därför lättare att ge upphov till yrsel igen.

Synutlöst yrsel efter en genomgången skada i ett balansorgan är ett typiskt exempel för hur yrselorsaker med tiden kan förändras. En inledande skada i balanssystemet kan efter ett tag ge upphov till andra yrselorsaker som hjälper till att hålla kvar en generell yrselupplevelse. Personliga förutsättningar att utstå kontrollförluster och psykologiska faktorer inverkar på invaliditeten.

Hur fungerar balanssinnet mer info         Multifaktoriell yrsel, yrselorsaker förändras med tid mer info

Rehabilitering: Re-kalibrering från synorienterat balanssystem till ett balansorgan-orienterat mer inf