Träningsprogram för ökad kompensation av skeva balansimpulser
2019 Christian Geisler leg läk spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH sjukdomar
Förberedelser
Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig väggyta. Använd tejpbitar och markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan fyra ytterligare kryss på vardera sidorna om det första. De yttre kryssen bör klistras upp så långt från centrumkrysset att det krävs en huvudrörelse om minst 45 grader för att näsan ska peka mot krysset. För en medellång person i ett standardrum kan måtten från mallen användas.
Övning 1
Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd.
Övning 2
Håll huvudet stilla och flytta blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd.
Övning 3
Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba yviga huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från det mittersta krysset.
10 min x 3
Träna under 10 minuter tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller genom att ta ett steg närmare väggen. Man kan bli illamående och trött men man kan inte skada balansorgan, hjärna eller balanssystem med träningen. Ju yvigare huvudrörelser och snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna, ju mer effektiv blir träningen.
Generellt bör man försöka träna strax över tröskeln för obehag och illamående. Om man är väldigt försiktig och tränar långt under den tröskeln kommer hjärnan inte att lära sig något nytt alls. Om man tvärtom tar i så mycket att man kräks kommer hjärnan heller inte lära sig något eftersom den då blir för trött.
När behövs kompensationsträning?
Efter vestibularisneurit och andra skador i ett av balansorganen uppkommer tillstånd med skeva balansimpulser. Det medför ofta en känsla av desorientering, eftersläpning och svårigheter att fokusera blicken i samband med yviga huvudrörelser.
Ovanför presenteras s k dynamisk kompensations-träning. Genom träningen kan hjärnan konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat och att utveckla nya strategier för att jämna ut / kompensera för felimpulserna. I denna om-programering av balanssystemet deltar olika nervsystem, b l a nervcentra i lillhjärnan och systemet för ögonrörelser.
För att hjärnan ska kunna lära in nya strategier krävs en tillräckligt god mental kapacitet. Oro och rädsla kan tära på den mentala kapaciteten och därmed minska kompensationsförmågan. Hos en människa som efter en skada i ett balansorgan väljer att undvika alla huvudrörelser eftersom de känns obehagliga, kommer hjärnan inte begripa att ett fel har uppkommit. Då försämras förutsättningarna att börja bearbeta felsignalerna. Det går helt enkelt inte att vila sig frisk från störningar i balansorganen.