Alla med fungerande balansorgan kan bli åksjuka / sjösjuka. I tidigt skede börjar man gäspa och känner trötthet. En ökande obehagskänsla över magen sprider sig, förmågan att hålla balansen försämras, kallsvett och illamående tilltar. Alla huvudrörelser ökar symtomen och koncentrationsförmågan för uppgifter ombord avtar. Typiskt är en överkänslighet för starka lukter. Upprepade kräkningar kan leda till omtöckning, uttorkning och blodtrycksfall. I svårare fall leder tillståndet till förvirring. Symtomen är verkligen inte särskilt macho och därför vill få erkänna dem. På sjön är vistelse i vatten med långa sugande vågor värst, 2-3 vågrörelser / 10 sek. Barn 2-12år blir särskilt lätt åksjuka. De flesta personer kan anpassa sig till nya accelerationsrörelser på 2-3 dagar, men olika personer har helt olika balansminnen. Minst 5% av vår befolkningen har en medfödd uttalad benägenhet för åksjuka, dessa personer undvek ofta lek med gungor och karuseller redan som barn. Varför blir man sjösjuk? Sjösjuka är ett förvirringstillstånd i hjärnans centrum för balanssignaler. Dels uppstår tolkningsproblem s k sensorisk konflikt när ögon och balansorgan ger olika information. Dels uppstår tolkningsproblem p g a bristande minnesbild för nya ovana rörelsemönster. Rent biokemiskt utspelar sig sjösjukedramat i hjärnstammen. En retningen av vagusnerven, vakenhetscentrat och kräkcentrat utlöser symtomen. Eftersom magens tömningsmekanism låser sig i tidigt skede, blir det svårt att få i sig vätska – resultatet blir en vätskebrist som accelererar sjösjukesyndromet ytterligare.

Yrsel och obalans är mycket vanligt hos äldre människor. 25-40% av personer över 65 år beräknas lida av yrsel. Åldersyrsel ska inte ses som en sjukdom utan snarare som resultatet av flera åldersrelaterade skavanker och småfel i balanssystemet. Hos äldre leder en succesivt avtagande funktion i syn, hörsel, känselkroppar och balansorgan till en brist på balanssignaler, en slags informationsbrist om hur omgivningen ter sig. Till det kommer en långsammare hanteringsförmåga av alla balanssignaler i hjärnan och en tröghet i de återkopplande systemen till hållningsmuskulatur och blodtrycksreglering. En äldre person tenderar att röra sig allt mindre och det leder till minskande muskelstyrka och stelare leder. Symtomen är en ständig ostadighets- och osäkerhetskänsla när man går och står. Inte sällan kan tillståndet kompliceras av en rädsla för att falla. De som domineras av en ständig skräck för att tappa balansen och falla kan utveckla en ond cirkel med undvikande beteenden för rörelser som leder till att många inlärda balansfärdigheter till slut går förlorade.

2015 “Kristallsjuka” Godartad lägesyrsel är den allra vanligaste orsaken till yrsel hos vuxna människor. Balansorganets kristaller som normalt ska sitta fast i en säck på balansorganets framsida. Vätskan i balansorganens båggångar ska normalt vara klar. Kristallsjuka beror på att kristallerna lossnat och bildat klumpar i balansorganets gångar. Vid huvudrörelser och lägesförändringar kommer kristallklumparna i rörelse, det leder till korta yrselattacker och generell ostadighet. Oftast insjuknar man tidigt på morgonen. Det förekommer flera varianter av kristallsjukan beroende i vilken båggång och hur nära gångens känselspröt kristallerna har hamnat. Den vanligaste varianten beror på att kristallerna hamnat i den bakre båggången. De flesta varianter av kristallsjuka kan idag behandlas genom att de lösa kristallerna flyttas hem till sin säck igen.

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att “väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Identifiera vilket öra och vilken båggången som ger godartad lägesyrsel. Utför en eller några upprepade repositionsmanövrar tills karusellyrsel inte längre kan utlösas. Behandlingsprinciperna för kristallsjuka är att använda gravitation, acceleration och i vissa fall även vibration av skallen.

Lösa partiklar i bakre båggången är den vanligaste varianten av Godartad lägesyrsel “Kristallsjuka”. Det beror på att denna del av balansorganet är den lägst belägna delen när man ligger och sover. Därför är det särskilt lätt att lösa partiklar ansamlas i klumpar just här. Epleys och Semonts re-positioneringsmanövrar är både diagnostiska och behandlar ofta partiklarna framgångsrikt. Normalt: Vätskan i de olika båggångarna accelereras mot och ifrån båggångens känselspröt i samband med huvudrörelser. Känselsprötet känner kontinuerligt av vätsketryckets förändringar och ombildar tryckimpulserna till elektriska signaler och sänder dem till hjärnan. Vätskan i balansorganen är normalt klar. GLY p g a lösa partiklar i bakre båggången: I nedersta delen av balansorganets bakre båggång har lösa partiklar ansamlats till en klump under natten. I samband med huvudrörelser kommer partiklarna med tyngdlagens hjälp att röra sig i båggången. Vid en huvudrörelse framåt-nedåt (att sitta upp i sängen eller böja sig framåt för att knyta skorna) kommer partiklarna att åka framåt i båggången. Det leder till ett kraftig tryck mot båggångens känselspröt och det böjs kraftigt framåt.

Lösa partiklar i bakre båggången är den vanligaste varianten av Godartad lägesyrsel “Kristallsjuka”. Det beror på att denna del av balansorganet är den lägst belägna delen när man ligger och sover. Därför är det särskilt lätt att lösa partiklar ansamlas i klumpar just här. Epleys och Semonts re-positioneringsmanövrar är både diagnostiska och behandlar ofta partiklarna framgångsrikt. Normalt: Vätskan i de olika båggångarna accelereras mot och ifrån båggångens känselspröt i samband med huvudrörelser. Känselsprötet känner kontinuerligt av vätsketryckets förändringar och ombildar tryckimpulserna till elektriska signaler och sänder dem till hjärnan. Vätskan i balansorganen är normalt klar. GLY p g a lösa partiklar i bakre båggången: I nedersta delen av balansorganets bakre båggång har lösa partiklar ansamlats till en klump under natten. I samband med huvudrörelser kommer partiklarna med tyngdlagens hjälp att röra sig i båggången. Vid en huvudrörelse framåt-nedåt (att sitta upp i sängen eller böja sig framåt för att knyta skorna) kommer partiklarna att åka framåt i båggången. Det leder till ett kraftig tryck mot båggångens känselspröt och det böjs kraftigt framåt.

MDD Mal de Debarquement (franska) Dålig landstigning (svenska) är en övergående subtil ostadighetskänsla som de flesta har upplevt. MDD uppkommer när vi byter från en rörelsemiljö till en annan. Hos de flesta går gungkänslan över av sig själv inom några timmar. Hos en del människor hänger sig känslan kvar längre än så. Hos de som upplever den gungande känslan i flera veckor finns misstankar om att psykologiska processer och även att sjukdomen migrän kan inverka.