Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att “väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Migrän är en mycket vanlig sjukdom. Migrän ger oftast huvudvärk. Mindre känt är att migrän även en vanlig orsak till yrsel. Vanliga symtom är periodvis obalanskänsla och obehag vid huvudrörelser. Symtomen kan likna godartad lägesyrsel och Menieres sjukdom. Förebyggande behandling är effektivare än anfallskupering. Om Dina migränsymtom oftast uppkommer under helgförmiddagar när Du sovit ut några extra timmar efter en ansträngande arbetsvecka, då ska Din behandling börja med att jämna ut sömnmönstret så det blir mer regelbundet. Alltså att sova lite längre under vardagarna och att ställa väckarklockan även under lediga helger.

När ett balansorgan skadas permanent blir effekten att hjärnan får leva med skeva balansimpulser. Tack vare hjärnans enastående förmåga att jämna ut “kompensera” för skevheter kan tillståndet läkas. Men under perioder med stress och trötthet minskar hjärnans kompensatoriska förmåga, en viss skevhet för balansimpulser kan då återuppstå. Tillståndet kallas för De-kompensation.

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att “väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att “väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Lösa partiklar i bakre båggången är den vanligaste varianten av Godartad lägesyrsel “Kristallsjuka”. Det beror på att denna del av balansorganet är den lägst belägna delen när man ligger och sover. Därför är det särskilt lätt att lösa partiklar ansamlas i klumpar just här. Epleys och Semonts re-positioneringsmanövrar är både diagnostiska och behandlar ofta partiklarna framgångsrikt. Normalt: Vätskan i de olika båggångarna accelereras mot och ifrån båggångens känselspröt i samband med huvudrörelser. Känselsprötet känner kontinuerligt av vätsketryckets förändringar och ombildar tryckimpulserna till elektriska signaler och sänder dem till hjärnan. Vätskan i balansorganen är normalt klar. GLY p g a lösa partiklar i bakre båggången: I nedersta delen av balansorganets bakre båggång har lösa partiklar ansamlats till en klump under natten. I samband med huvudrörelser kommer partiklarna med tyngdlagens hjälp att röra sig i båggången. Vid en huvudrörelse framåt-nedåt (att sitta upp i sängen eller böja sig framåt för att knyta skorna) kommer partiklarna att åka framåt i båggången. Det leder till ett kraftig tryck mot båggångens känselspröt och det böjs kraftigt framåt.

Yrsel som beror på läkemedelsanvändning är vanligt. Eftersom symtomet yrsel är ospecifikt beskriver många läkemedel just yrsel som en vanlig biverkning. Yrseln kan också bero på att det läkemedel man använder har reagerat med ett annat läkemedel i läkemedelslistan s k interaktion. Läkemedelsutlöst yrsel är vanliga hos äldre som tar flera olika läkemedelhar långa medicinlistor. Ett utsättningstest innebär att man slutar helt med det läkemedel som man misstänker ger yrsel.

Ögonen är intimt sammankopplade med balanssystemet. Vi orienterar oss i rummet med hjälp av synintryck. Men ögonens rörelser är också ihopkopplade med impulserna från balansorganen. Rubbade synintryck och situationer när synintryck inte överensstämmer med annan balansinformation är en vanlig orsak till att uppleva yrsel.

Migrän är en mycket vanlig sjukdom. Migrän ger oftast huvudvärk. Mindre känt är att migrän även en vanlig orsak till yrsel. Vanliga symtom är periodvis obalanskänsla och obehag vid huvudrörelser. Symtomen kan likna godartad lägesyrsel och Menieres sjukdom. Förebyggande behandling är effektivare än anfallskupering.

Åksjuka är ett vanligt förekommande tillstånd. Blir man bilsjuk är det lätt att ta en paus vid nästa bästa rastplats. Vid sjösjuka kompliceras tillståndet ofta av det faktum att man i regel inte kan stiga av farkosten utan tvingas stå ut med symtomen tills man når lugnare vatten eller nästa hamn. Det ger en psykologisk pålagring som förvärrar tillståndet. Åksjuka och sjösjuka är ett komplext tillstånd som beror på ett överflöd av kaotiska transmittorsubstanser i hjärnstammen. När symtomen väl brutit ut är det ofta svårt att vända syndromet. Därför är det bättre att lägga stor omsorg på att förebygga uppkomsten av åk- och sjösjuka. Lär Dig därför lite om åksjukans orsaker och dra nytta av några enkla förebyggande råd. Förebygg åksjuka före avfärden 1. Låt hjärnan vara utvilad och utsövd före avfärd. 2. Ät en kolhydratrik måltid kvällen före eller några timmar före avfärd. 3. Alkohol förvirrar balanssystem och hjärna – undvik därför all alkohol före resan. 4. Undvik också urvätskande drycker såsom stora kaffeintag.

Skador i det centrala balanssystemet som ger yrsel- och balansstörningar 2020 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar Sjukdomar i storhjärnan Hjärnans största del kallas för storhjärnan. Den består av vit substans (cellkärnor) och ett tunt yttre skikt av grå substans (hjärnbarken). Storhjärnan innehar olika centra för inkommande känselinformation och medvetna […]