Lösa partiklar i bakre båggången är den vanligaste varianten av Godartad lägesyrsel “Kristallsjuka”. Det beror på att denna del av balansorganet är den lägst belägna delen när man ligger och sover. Därför är det särskilt lätt att lösa partiklar ansamlas i klumpar just här. Epleys och Semonts re-positioneringsmanövrar är både diagnostiska och behandlar ofta partiklarna framgångsrikt. Normalt: Vätskan i de olika båggångarna accelereras mot och ifrån båggångens känselspröt i samband med huvudrörelser. Känselsprötet känner kontinuerligt av vätsketryckets förändringar och ombildar tryckimpulserna till elektriska signaler och sänder dem till hjärnan. Vätskan i balansorganen är normalt klar. GLY p g a lösa partiklar i bakre båggången: I nedersta delen av balansorganets bakre båggång har lösa partiklar ansamlats till en klump under natten. I samband med huvudrörelser kommer partiklarna med tyngdlagens hjälp att röra sig i båggången. Vid en huvudrörelse framåt-nedåt (att sitta upp i sängen eller böja sig framåt för att knyta skorna) kommer partiklarna att åka framåt i båggången. Det leder till ett kraftig tryck mot båggångens känselspröt och det böjs kraftigt framåt.

MDD Mal de Debarquement (franska) Dålig landstigning (svenska) är en övergående subtil ostadighetskänsla som de flesta har upplevt. MDD uppkommer när vi byter från en rörelsemiljö till en annan. Hos de flesta går gungkänslan över av sig själv inom några timmar. Hos en del människor hänger sig känslan kvar längre än så. Hos de som upplever den gungande känslan i flera veckor finns misstankar om att psykologiska processer och även att sjukdomen migrän kan inverka.

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att “väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

När ett balansorgan skadas permanent blir effekten att hjärnan får leva med skeva balansimpulser. Tack vare hjärnans enastående förmåga att jämna ut “kompensera” för skevheter kan tillståndet läkas. Men under perioder med stress och trötthet minskar hjärnans kompensatoriska förmåga, en viss skevhet för balansimpulser kan då återuppstå. Tillståndet kallas för De-kompensation.

Menieres sjukdom är en gåtfull sjukdom i innerörat. Sjukdomen ger upphov till återkommande yrselattacker i kombination med hörselnedsättning och öronsus från det sjuka örat. Sjukdomens förlopp och invaliditet uppvisar en mycket stor variation. Idag uppfattas orsaken som svullnad i innerörat men det är oklart vad som i sin tur orsakar svullnaden. Sjukdomen har kopplingar till migrän och kan vara ärftlig. Hos vissa patienter är sambandet till en stressad livssituation uppenbar. Det finns ett stort utbud av olika behandlingar men någon patentbehandling för alla med Menieres sjukdom finns inte. Kontakt med en kunnig öron-näsa-halsläkare eller hörselläkare ger bästa stöd och är en bra plattform för att prova olika behandlingsalternativ.

Saga Nybäck, leg läkare spec Invärtes medicin och hjärtsjukdomar Danderyds Sjukhus. Om man lider av bara yrsel beror det oftast inte på hjärtsjukdom. Men yrsel är ett relativt vanligt symtom vid olika hjärtsjukdomar.

Kortisonbehandling av Vestibularisneurit rekommenderas i tidigt skede. 2017 Mikael Karlberg läkare spec ÖNH sjukdomar Docent. Det kan ske via en första injektion med kortison intravenöst som sedan följs upp med en tablettkur. Eller enbart via en kur kortisontabletter. Behandlingen ska ges så tidigt som möjligt.

Yrsel som beror på läkemedelsanvändning är vanligt. Eftersom symtomet yrsel är ospecifikt beskriver många läkemedel just yrsel som en vanlig biverkning. Yrseln kan också bero på att det läkemedel man använder har reagerat med ett annat läkemedel i läkemedelslistan s k interaktion. Läkemedelsutlöst yrsel är vanliga hos äldre som tar flera olika läkemedelhar långa medicinlistor. Ett utsättningstest innebär att man slutar helt med det läkemedel som man misstänker ger yrsel.