Från nervens isoleringsvävnad kan i sällsynta fall godartade tumörer knutor bildas. I de flesta fall tillväxer knutan mycket långsamt, ofta under flera år utan att ge några symtom alls. I takt med att knutan börjar trycka på hörsel- och balansnerven uppstår symtomen oftast successivt: ensidig hörselnedsättning,- ensidigt öronsus och ostadighetsyrsel. För att kunna utesluta akustikusneurinom brukar man utredas antingen med ett särskilt hörselprov s k hjärnstamshörsel test ABR eller med en röntgenundersökning av hörselnerven.

En skada i Utriculus i höger balansorgan medför en cyklisk rotation av ögonens axlar. Tillståndet medför att den drabbades omvärldsbild tippar åt höger. För att motverka skevheten håller den drabbade patienten sitt huvud lutat åt den friska sida, i detta fall åt vänster.

Total blockering kan förväxlas med VestibularisneuritI de fall partikel-geggan helt blockerar känselsprötets rörelser kommer också dess signalflöde att upphöra helt. Hjärnan får därmed ingen information om huvudrörelser i det drabbade båggångsplanet.

Godartad anfallsyrsel hos barn är troligen den vanligaste orsaken till episodvis yrsel hos barn. Sjukdomen debuterar oftast mellan 1 och 4 års ålder. Yrseln kommer plötsligt, är mycket intensiv och går sedan över på mindre än någon minut. Under anfallet är barnet ofta panikslaget p g a upplevelsen av att allting snurrar och försöker därför klamra sig fast till någon eller något.

Varizella-zoster viruset tillhör gruppen herpesvirus. De allra flesta smittas av detta virus redan som barn. Då får man vattkoppor. Sedan drar sig viruset tillbaka till någon av de nervrötter som finns både i huvudet och i ryggrad. Här stannar viruset sedan kvar i en vilande fas. I vuxen ålder kan viruset åter aktiveras. Man talar då om bältros eftersom virusinfektionen brukar begränsas till det hudområde, ”bältet” som tillhör den drabbade nervroten. En vanlig lokalisation är bältros på bålen. Man ser då ett rodnat utslag över ett begränsat hudområde på bålens ena sida. Vid bältros i örat drabbas området ytterörat, hörselgången och ibland även innerörat.

En pulserande kärlslynga från arteria anterior cerebellaris ligger så nära hörsel- och balansnerven att den ger  upphov till mekanisk retning mot nerven. Det leder till en återkommande elektrisk retning i nervvävnaden.

Vad är symtomen
Återkommande attacker av hörsel- och yrselsymtom. I typiska fall beskriver patienterna ett intensivt trummande ljud från det ena örat och en samtidig yrselkänsla med behov av ta stöd. Attackerna uppkommer oftast spontant d v s plötsligt och utan uppenbar anledning. Attackerna kan pågå under några sekunder eller minuter. I vissa fall finns ett lägesrelaterat inslag d v s den drabbade kan framkalla attackerna genom att hålla sitt huvud på ett särskilt sätt.

I typiska fall beskrivs det trummande ljudet som ljudet från en energisk kontorist som slår på en skrivmaskins tangenter s k typewriter tinnitus.

En långdragen inflammation i örat där omkringliggande benvävnad kan angripas. Hörselbenen skadas i tidigt skede och det kan leda till nedsatt hörsel på örat. Om inflammationen sprider sig till balansorganets båggångar kommer också yrselsymtom att utvecklas. Vad är orsaken Återkommande öroninflammationer i barnaåren eller långdragna perioder med vätska i mellanörat s k kronisk öronkatarr kan leda till försvagningar i trumhinnan. Delar av en försvagad trumhinna kan dras inåt, mot mellanörat, som en liten ficka. I denna fickbildning kan det ansamlas avstötta hudceller. I de innestängda hudcellerna aktiveras sjukdomen och kolesteatomet kan börja tillta i storlek. Man

När upprepade manövrar har genomförts men de lägesrelaterade symtomen kvarstår, kan detta vara tecken på att orsakerna inte är ett mekaniskt fel i örat.
Internationellt används begreppen Godartad lägesyrsel – Atypisk lägesyrsel – Elakartad lägesyrsel

Yrsel som uppkommer under uppstigning vid dykning orsakad av tryckskillnader i öronen. Alternobar =tryckförändring vid dekompression d v s trycksänkning i öronen Vertigo =Yrsel
Oftast snabbt övergående yrsel som vanligtvis uppkommer i samband med uppstigning vid dykning. Ungefär 15% av dykare upplever någon gång alternobar vertigo dvs tryckutjämningsyrsel. Även fridykare kan drabbas av alternobar vertigo.

Yrselsymtom som beror på otäthet mellan den luftförande och den vätskefyllda delen av örat. Vid perilymfatisk fistel läcker innerörevätska ut från innerörat till mellanörat. Förändringar i lufttryck i mellanörat kan då påverka trycket i balansorganets vätska. Tryckförändringar kommer på så sätt att ge yrsel. Perilymfa =namn på en av vätskorna i innerörat Fistel =sjuklig gångförbindelse

Godartad lägesyrsel förkommer i flera olika varianter beroende på var i balansorganets båggångar störningen uppkommit. Elakartad lägesyrsel kallas även atypisk då den inte följer kriterierna för GLY. Atypisk elakartad lägesyrsel förekommer vid sjukdomar i det centrala nervsystemet t e x MS och migrän.

Nervskadorna tros uppkomma p g a en lokal syrebrist. Vad som i sin tur orsakar detta kan bero på en mängd tillstånd. Kända orsaker är infektioner, autoimmuna och ärftliga tillstånd. Diabetes mellitus. B-vitamin brist. Längre tids alkoholism. Inflammatoriska sjukdomar och tumörsjukdomar. I 25% finner man ingen förklaring.