Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.
Yrselcenters informationsplats om yrsel- och balanssjukdomar
Välkommen!
till Yrselcenters webbok om yrsel- och balanssjukdomar. Här finns vetenskapligt uppdaterad information om de vanligaste yrselsjukdomarna och några yrselorsaker till.
Vår webbplats ska ge dig svar på de frågor du inte hann ställa under ditt mottagningsbesök eller under din videokonsultation.
Yrselcenter yrselklinik driver Yrsel.com för dig som behandlas av oss för att återfå kontroll över yrsel.
Vår webbplats vill sprida modern kunskap om yrsel- och balanssjukdomar och också vara ett stöd för dig som inte har tillgång till våra sjukvårdstjänster. Yrsel.com drivs utan vinstsyfte. Reklam för annat än Yrselcenters verksamheter förekommer inte.
dr Mikael Karlberg Yrselcenter Skåne
dr Anders Lundin Yrselcenter Neuropsykiatri
dr Christian Geisler Yrselcenter Stockholm

Multifaktoriell yrsel
På www.yrsel.com presenteras olika yrselsjukdomar och man kan lätt få intrycket att det alltid är en enda orsak som förklarar symtomen hos en yrseldrabbad. Så är det faktiskt sällan. Yrsel är ett komplext tillstånd som ofta är relaterat till flera olika orsaker, framförallt om vid yrseltillstånd som pågått en längre tid. En tid efter insjuknandet kan de ursprungliga yrselsymtomen komma att upprätthållas av en blandning av sekundära fysiska- och psykiska orsaker. Det är också vanligt att en skada i ett balansorgan ger upphov till andra störningar inom samma balansorgan.

Godartad lägesyrsel ”Kristallsjuka”
Godartad lägesyrsel ”Kristallsjuka” är den allra vanligaste orsaken till yrsel hos vuxna människor. Balansorganets kristaller sitter normalt sett fast i en säck på balansorganets framsida. Kristallsjuka beror på att kristallerna lossnat och sjunkit ned i balansorganets bakre del där de bildar klumpar i systemet av gångar, i båggångarna. Vid huvudrörelser och lägesförändringar kommer kristallklumparna i rörelse, det leder till korta yrselattacker och generell ostadighet. Oftast insjuknar man tidigt på morgonen. Det förekommer flera varianter av kristallsjukan beroende i vilken båggång och hur nära gångens känselspröt kristallerna har hamnat. För de olika varianterna används grekisk nomenklatur: Lithiasis =stensjukdom i en canal =båggångskanal eller på cupula =båggångens känselspröt

Kristallsjuka – diagnostik
Störda balansimpulser syns inte på en röntgenundersökning eller med hjälp av blodprov. För att kunna påvisa eller utesluta störningar i balanssystemets olika delar behöver ögonrörelserna analyseras. Balansorganens impulser och ögonens rörelser är sammankopplade.
Vid misstanke om kristallsjuka undersöks impulserna från de sex båggångarnas känselspröt. Om rubbade balansimpulser finns kommer de också att medföra en onormal ögonrörelse. Kristallsjuka är en mekanisk störning som kan utlösas av lägesförändringar.

Vestibularisneurit – diagnostik
Ett plötsligt bortfall av signalinflödet från det ena balansorganet ger dramatiska symtom. ”Virus på balansnerven” / Vestibularisneurit anses vara den nästvanligaste orsaken till all yrsel. Tillståndet är särskilt vanligt vår och höst och tros beror på ett förkylningsvirus eller en reaktivering av ett herpesvirus som man redan tidigare har infekterats av. Tillståndet kräver ofta sjukhusvård men återkommer sällan mer än en gång under en livstid.

Diagnostik utläkning & rehabilitering
Ett plötsligt bortfall av signalinflödet från det ena balansorganet ger dramatiska symtom. ”Virus på balansnerven” / Vestibularisneurit anses vara den nästvanligaste orsaken till all yrsel. Tillståndet är särskilt vanligt vår och höst och tros beror på ett förkylningsvirus eller en reaktivering av ett herpesvirus som man redan tidigare har infekterats av. Tillståndet kräver ofta sjukhusvård men återkommer sällan mer än en gång under en livstid.

Typ 2 – skadad nedre nervgren
Vestibularisneurit typ 2 beror på en blockering av balansnervens nedre nervgren. Tillståndet blockerar signalflödet selektivt från den bakre båggången och från hinnsäcken sacculus. Ibland blockeras även hörselsnäckans signaler från högfrekventa hörselceller.
Vestibularisneurit typ 2 är ovanligare än typ 1 och upptäcks sällan i allmän sjukvård.

Vestibularisneurit ”Virus på balansnerven”
Ett plötsligt bortfall av signalinflödet från det ena balansorganet ger dramatiska symtom. ”Virus på balansnerven” / Vestibularisneurit anses vara den nästvanligaste orsaken till all yrsel. Tillståndet är särskilt vanligt vår och höst och tros beror på ett förkylningsvirus eller en reaktivering av ett herpesvirus som man redan tidigare har infekterats av. Tillståndet kräver ofta sjukhusvård men återkommer sällan mer än en gång under en livstid.

MDD Dålig landstigning
MDD Mal de Debarquement (franska) Dålig landstigning (svenska) är en övergående subtil ostadighetskänsla som de flesta har upplevt. MDD uppkommer när vi byter från en rörelsemiljö till en annan. Hos de flesta går gungkänslan över av sig själv inom några timmar. Hos en del människor hänger sig känslan kvar längre än så. Hos de som upplever den gungande känslan i flera veckor finns misstankar om att psykologiska processer och även att sjukdomen migrän kan inverka.

Ortostatism – Yrsel när man reser sig
Hjärnan är beroende av en jämn tillgång av syresatt blod. Om blodtrycksregleringen av någon anledning är dålig kan man uppleva en övergående känsla av yrsel- och svimning i samband med att man reser sig upp, från sittande eller från liggande. Ortostatism är vanligt hos gamla men även hos unga vuxna.

Kristallsjuka – p g a lösa partiklar i mellersta båggången
Kristallsjuka p g a lösa partiklar i mellersta båggången ger oftast längre yrselattacker och mer besvär än den vanligare varianten kristallsjuka i bakre båggången. De mellersta båggångarna kan inte provoceras en i taget och därför kan det vara svårt att omedelbart peka ut vilket öra som är det sjuka. Men i regel är det den sidan som utlöser mest yrsel som är den symtomgivande och den som ska behandlas. 2017 Christian Geisler Yrselcenter Stockholm

Kompensationsträning vid skeva balansimpulser
Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att ”väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Migränrelaterad yrsel – behandling
Migrän är en mycket vanlig sjukdom. Migrän ger oftast huvudvärk. Mindre känt är att migrän även en vanlig orsak till yrsel. Vanliga symtom är periodvis obalanskänsla och obehag vid huvudrörelser. Symtomen kan likna godartad lägesyrsel och Menieres sjukdom. Förebyggande behandling är effektivare än anfallskupering. Om Dina migränsymtom oftast uppkommer under helgförmiddagar när Du sovit ut några extra timmar efter en ansträngande arbetsvecka, då ska Din behandling börja med att jämna ut sömnmönstret så det blir mer regelbundet. Alltså att sova lite längre under vardagarna och att ställa väckarklockan även under lediga helger.

Rehabilitering av skeva balansimpulser
Väckning, anpassning och tillvänjning beskriver de läkande processerna efter en skada i ett balansorgan t e x vestibularisneurit. De läkande processerna är dels helautomatiska, dels underlättas de av särskild träning. Att börja träningen tidigt efter skadans uppkomst är avgörande för snabb utläkning. Man kan inte vila sig frisk efter skador i balansorganen.

Vestibularisneurit – akut behandling
Kortisonbehandling av Vestibularisneurit rekommenderas i tidigt skede. 2017 Mikael Karlberg läkare spec ÖNH sjukdomar Docent. Det kan ske via en första injektion med kortison intravenöst som sedan följs upp med en tablettkur. Eller enbart via en kur kortisontabletter. Behandlingen ska ges så tidigt som möjligt.

Labyrintit
Öroninfektioner som sprider sig till balansorganet 2021 Christian Geisler leg läkare spec Hörsel- och balansrubbningar spec ÖNH – sjukdomar I Sverige är det ofta öron-näsa-halsläkare som utreder yrsel. Det har historiska skäl. Penicillin började användas mot bakterie-infektioner 1941. Innan dess var det vanligt att yrsel och balanssymtom uppkom på grund av öroninflammationer som inte läkte […]

Funktionell yrsel vanligt vid utebliven tidig diagnos
Utebliven tidig diagnos medför ofta funktionella yrselsymtom 2022 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar. Yrselcenter Neurootologi Stockholm Störningar i balanssystemet är kraftfulla upplevelser av kontrollförlust Vid en fysisk störning i balanssystemet, till exempel kristallsjuka, vestibularisneurit eller migränrelaterad yrsel uppkommer både fysiska och ofysiska symtom. De fysiska symtomen kan vara […]

Kristallsjuka – olika varianter
2019 ”Kristallsjuka” Godartad lägesyrsel är den allra vanligaste orsaken till yrsel hos vuxna människor. Balansorganets kristaller sitter normalt sett fast i en säck på balansorganets framsida. Kristallsjuka beror på att kristallerna lossnat och sjunkit ned i balansorganets bakre del där de bildar klumpar i systemet av gångar, i båggångarna. Vid huvudrörelser och lägesförändringar kommer kristallklumparna i rörelse, det leder till korta yrselattacker och generell ostadighet. Oftast insjuknar man tidigt på morgonen. Det förekommer flera varianter av kristallsjukan beroende i vilken båggång och hur nära gångens känselspröt kristallerna har hamnat. För de olika varianterna används grekisk nomenklatur: Lithiasis =stensjukdom i en canal =båggångskanal eller på cupula =båggångens känselspröt

Skyddad: Kristall-blockerade känselspröt 2
Det finns inget utdrag eftersom det här är ett skyddat inlägg.
Sällsynta sjukdomar som drabbar Hjärna-Öra-Öga
”HÖÖ” -syndrom Sällsynta inflammatoriska sjukdomar som drabbar hjärna, öra och öga engelska: BEE syndromes BEE brain-eye-ear 2019 Mikael Karl leg läkare spec Öron-näsa-hals sjukdomar. Docent HÖÖ hjärna-öra-öga / BEE brain-eye-ear • Hörsel/yrsel: sensorineural HNS: plötslig / fluktuerande / uni-bilateral • Syn: suddig syn / flimmerskotom/ röda ögon • CNS-symtom: kranialnerver / huvudvärk / fokala / […]

Perilymfatisk fistel
Yrselsymtom som beror på otäthet mellan den luftförande och den vätskefyllda delen av örat. Vid perilymfatisk fistel läcker innerörevätska ut från innerörat till mellanörat. Förändringar i lufttryck i mellanörat kan då påverka trycket i balansorganets vätska. Tryckförändringar kommer på så sätt att ge yrsel. Perilymfa =namn på en av vätskorna i innerörat Fistel =sjuklig gångförbindelse

Kristaller blockerar känselspröt
Total blockering kan förväxlas med VestibularisneuritI de fall partikel-geggan helt blockerar känselsprötets rörelser kommer också dess signalflöde att upphöra helt. Hjärnan får därmed ingen information om huvudrörelser i det drabbade båggångsplanet.
Transitorisk ischemisk attack TIA
Det är mycket ovanligt att TIA ger bara en känsla yrsel men inget av de ovanstående symtomen. En amerikansk undersökning av 1666 patienter som sökte för bara yrsel vid en akutmottagning och som utreddes mycket noggrant, visade att 0,7% hade tecken på TIA eller stroke. Yrsel utan andra samtidiga neurologiska symtom ska alltså ses som ett godartat symtom. Sjukvårdens utmaning är att diagnostisera de ytterst få fall när yrsel utan neurologiska symtom beror på TIA eller stroke.

Kristallsjuka – ovanliga varianter 3
Godartad lägesyrsel förkommer i flera olika varianter beroende på var i balansorganets båggångar störningen uppkommit. Elakartad lägesyrsel kallas även atypisk då den inte följer kriterierna för GLY. Atypisk elakartad lägesyrsel förekommer vid sjukdomar i det centrala nervsystemet t e x MS och migrän.

Godartad anfallsyrsel hos barn
Godartad anfallsyrsel hos barn är troligen den vanligaste orsaken till episodvis yrsel hos barn. Sjukdomen debuterar oftast mellan 1 och 4 års ålder. Yrseln kommer plötsligt, är mycket intensiv och går sedan över på mindre än någon minut. Under anfallet är barnet ofta panikslaget p g a upplevelsen av att allting snurrar och försöker därför klamra sig fast till någon eller något.

Kristallsjuka – ovanliga varianter 2
Godartad lägesyrsel förkommer i flera olika varianter beroende på var i balansorganets båggångar störningen uppkommit. Elakartad lägesyrsel kallas även atypisk då den inte följer kriterierna för GLY. Atypisk elakartad lägesyrsel förekommer vid sjukdomar i det centrala nervsystemet t e x MS och migrän.

Kristall-blockerade känselspröt
Partikel-gegga som kilas fast nära båggångens känselspröt påverkar eller blockerar känselsprötets normala rörelser. Det leder till felaktiga informationssignaler från känselsprötet eller att signalflödet upphör helt.
Hjärnan får därmed ingen information om huvudrörelser från det drabbade båggångsplanet. Yrselsymtomen uppkommer sällan urplötsligt men motsvaras för övrigt av tillstånd med signalbortfall från ett balansorgan s k Vestibularisneurit. Vid Vestibularisneurit blockeras en av balansnervens nervgrenar så att signalerna från känselspröten inte når hjärnan.

VHIT Videoheadimpulsetest -exempel på modern yrselutredning
Ny teknik gör det lättare att förstå människor med upplevelsen yrsel. VHIT Videoimpulsetest är en undersökning som kan påvisa vanliga orsaker till yrsel inom några minuter.
Primär ortostatisk tremor
En mycket ovanlig nervsjukdom som leder till skakningar i benen men bara när man står helt stilla. Den uppkommer oftast efter 60 år fyllda och är vanligare hos kvinnor.
Det kan vara lätt att förväxla sjukdomen med funktionell fobisk yrsel som också kan ge uttalade balansbesvär i samband med att man ska stå helt stilla t e x stå i en kö.
Man skiljer på POT som bara ger skakningar i benen och tillståndet OT Plus som även ger andra neurologiska symtom.

Kolesteatom ”Hudcellsboll”
En långdragen inflammation i örat där omkringliggande benvävnad kan angripas. Hörselbenen skadas i tidigt skede och det kan leda till nedsatt hörsel på örat. Om inflammationen sprider sig till balansorganets båggångar kommer också yrselsymtom att utvecklas. Vad är orsaken Återkommande öroninflammationer i barnaåren eller långdragna perioder med vätska i mellanörat s k kronisk öronkatarr kan leda till försvagningar i trumhinnan. Delar av en försvagad trumhinna kan dras inåt, mot mellanörat, som en liten ficka. I denna fickbildning kan det ansamlas avstötta hudceller. I de innestängda hudcellerna aktiveras sjukdomen och kolesteatomet kan börja tillta i storlek. Man

Lösa kristaller i främre båggången
Godartad lägesyrsel förkommer i flera olika varianter beroende på var i balansorganets båggångar störningen uppkommit. Elakartad lägesyrsel kallas även atypisk då den inte följer kriterierna för GLY. Atypisk elakartad lägesyrsel förekommer vid sjukdomar i det centrala nervsystemet t e x MS och migrän.

Tunga och lätta känselsprötsstörningar
Godartad lägesyrsel förkommer i flera olika varianter beroende på var i balansorganets båggångar störningen uppkommit. Elakartad lägesyrsel kallas även atypisk då den inte följer kriterierna för GLY. Atypisk elakartad lägesyrsel förekommer vid sjukdomar i det centrala nervsystemet t e x MS och migrän.

Kristallsjuka – behandlingskomplikationer
Emellanåt leder behandlingen av partiklar i en båggång till att de spiller över till en helt annan båggång. Det ger den behandlade snarare ännu mer yrsel. Både patient och behandlare kan bli förskräckta över den oväntade kraftiga reaktionen när partiklarna hamnar fel. Båggångarnas anatomi kan variera mellan människor och vinklarna överensstämmer inte alltid med anatomiböckernas bilder. Om en behandling av lösa partiklar i en båggång leder till att de spiller över till nästa får man först behandla färdigt den första. Och efter en paus får man sedan behandla den andra.

Akustikusneurinom / Vestibularisschwanom
Från nervens isoleringsvävnad kan i sällsynta fall godartade tumörer knutor bildas. I de flesta fall tillväxer knutan mycket långsamt, ofta under flera år utan att ge några symtom alls. I takt med att knutan börjar trycka på hörsel- och balansnerven uppstår symtomen oftast successivt: ensidig hörselnedsättning,- ensidigt öronsus och ostadighetsyrsel. För att kunna utesluta akustikusneurinom brukar man utredas antingen med ett särskilt hörselprov s k hjärnstamshörsel test ABR eller med en röntgenundersökning av hörselnerven.

Kristallsjuka – lättbehandlad & svårbehandlad
Kristallsjuka är oftast lätt att behandla. men ibland krånglar det och en omedelbar effekt uteblir trots att flera manövrar genomförts efter konstens alla regler. Kristallsjuka / Godartad lägesyrsel är den vanligaste orsaken till all yrsel. Trots världsomfattande forskning är fortfarande mycket okänt om kristallsjukans mekanismer. Trots att det saknas säkra vetenskapliga belägg för mekanismerna till svårbehandlad kristallsjuka presenteras här några teorier för att Du med svårbehandlad kristallsjuka ska kunna få en föreställning om vad som hänt i Ditt balansorgan. av Christian Geisler 2017

Lösa kristaller i båda balansorganen
Godartad lägesyrsel förkommer i flera olika varianter beroende på var i balansorganets båggångar störningen uppkommit. Elakartad lägesyrsel kallas även atypisk då den inte följer kriterierna för GLY. Atypisk elakartad lägesyrsel förekommer vid sjukdomar i det centrala nervsystemet t e x MS och migrän.