Alla med fungerande balansorgan kan bli åksjuka / sjösjuka. I tidigt skede börjar man gäspa och känner trötthet. En ökande obehagskänsla över magen sprider sig, förmågan att hålla balansen försämras, kallsvett och illamående tilltar. Alla huvudrörelser ökar symtomen och koncentrationsförmågan för uppgifter ombord avtar. Typiskt är en överkänslighet för starka lukter. Upprepade kräkningar kan leda till omtöckning, uttorkning och blodtrycksfall. I svårare fall leder tillståndet till förvirring. Symtomen är verkligen inte särskilt macho och därför vill få erkänna dem. På sjön är vistelse i vatten med långa sugande vågor värst, 2-3 vågrörelser / 10 sek. Barn 2-12år blir särskilt lätt åksjuka. De flesta personer kan anpassa sig till nya accelerationsrörelser på 2-3 dagar, men olika personer har helt olika balansminnen. Minst 5% av vår befolkningen har en medfödd uttalad benägenhet för åksjuka, dessa personer undvek ofta lek med gungor och karuseller redan som barn. Varför blir man sjösjuk? Sjösjuka är ett förvirringstillstånd i hjärnans centrum för balanssignaler. Dels uppstår tolkningsproblem s k sensorisk konflikt när ögon och balansorgan ger olika information. Dels uppstår tolkningsproblem p g a bristande minnesbild för nya ovana rörelsemönster. Rent biokemiskt utspelar sig sjösjukedramat i hjärnstammen. En retningen av vagusnerven, vakenhetscentrat och kräkcentrat utlöser symtomen. Eftersom magens tömningsmekanism låser sig i tidigt skede, blir det svårt att få i sig vätska – resultatet blir en vätskebrist som accelererar sjösjukesyndromet ytterligare.

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att “väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Hjärnan är beroende av en jämn tillgång av syresatt blod. Om blodtrycksregleringen av någon anledning är dålig kan man uppleva en övergående känsla av yrsel- och svimning i samband med att man reser sig upp, från sittande eller från liggande. Ortostatism är vanligt hos gamla men även hos unga vuxna.

Kristallsjuka p g a lösa partiklar i mellersta båggången ger oftast längre yrselattacker och mer besvär än den vanligare varianten kristallsjuka i bakre båggången. De mellersta båggångarna kan inte provoceras en i taget och därför kan det vara svårt att omedelbart peka ut vilket öra som är det sjuka. Men i regel är det den sidan som utlöser mest yrsel som är den symtomgivande och den som ska behandlas. 2017 Christian Geisler Yrselcenter Stockholm

Åksjuka är ett vanligt förekommande tillstånd. Blir man bilsjuk är det lätt att ta en paus vid nästa bästa rastplats. Vid sjösjuka kompliceras tillståndet ofta av det faktum att man i regel inte kan stiga av farkosten utan tvingas stå ut med symtomen tills man når lugnare vatten eller nästa hamn. Det ger en psykologisk pålagring som förvärrar tillståndet. Åksjuka och sjösjuka är ett komplext tillstånd som beror på ett överflöd av kaotiska transmittorsubstanser i hjärnstammen. När symtomen väl brutit ut är det ofta svårt att vända syndromet. Därför är det bättre att lägga stor omsorg på att förebygga uppkomsten av åk- och sjösjuka. Lär Dig därför lite om åksjukans orsaker och dra nytta av några enkla förebyggande råd. Förebygg åksjuka före avfärden 1. Låt hjärnan vara utvilad och utsövd före avfärd. 2. Ät en kolhydratrik måltid kvällen före eller några timmar före avfärd. 3. Alkohol förvirrar balanssystem och hjärna – undvik därför all alkohol före resan. 4. Undvik också urvätskande drycker såsom stora kaffeintag.

Migrän är en mycket vanlig sjukdom. Migrän ger oftast huvudvärk. Mindre känt är att migrän även en vanlig orsak till yrsel. Vanliga symtom är periodvis obalanskänsla och obehag vid huvudrörelser. Symtomen kan likna godartad lägesyrsel och Menieres sjukdom. Förebyggande behandling är effektivare än anfallskupering.

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att “väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Kortisonbehandling av Vestibularisneurit rekommenderas i tidigt skede. 2017 Mikael Karlberg läkare spec ÖNH sjukdomar Docent. Det kan ske via en första injektion med kortison intravenöst som sedan följs upp med en tablettkur. Eller enbart via en kur kortisontabletter. Behandlingen ska ges så tidigt som möjligt.

Re-positioner av lösa partiklar i mellersta båggången vänster balansorgan. Rulla från sjuka mot den friska sidan. Följ våra instruktioner, här finns också en videofilm. 2017 Christian Geisler Yrselcenter Stockholm

Re-positionering av lösa partklar i mellersta båggången höger. 2017 Christian Geisler leg läkare spec hörsel- och balansrubbningar spec ÖNH sjukdomar. A. Ligg ned på golvet eller på en mjuk matta.
B. Rotera kroppen långsamt åt den sida som ger minst intensiv yrsel, i detta fall åt vänster. Genomför ett varv på ca 4 minuter.