2018 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar

Andra varianter av Godartad lägesyrsel 

Godartad lägesyrsel har tilldelats särskilt stort utrymme på www.yrsel.com eftersom det är den vanligaste orsaken till yrsel.

Utöver de tre vanligaste varianterna finns flera ytterligare varianter som beskrivits i vetenskapliga artiklar. Antingen är dessa varianter ovanliga eller så är de mindre kända eftersom de sällan upptäcks i sjukvården. På Yrselcenters mottagningar diagnostiseras och behandlas alla kända varianter av mekaniska båggångstörning “kristallsjuka”.

 Kristallsjuka / Godartad lägesyrsel p g a partiklar i främre båggången

Det här är en ovanlig variant av Kristallsjuka. Teoretiskt är det svårt att förstå hur lösa partiklar skulle kunna hamna i den främre båggången utan att den drabbade först har gjort kullerbyttor eller andra akrobatiska övningar. Om partiklar samlas i den bakre delen av främre båggången rinner de oftast ut igen av sig själv. Men om de hamnat i den främre delen leder de återkommande attacker av lägesutlöst yrsel.

Diagnostiken av denna variant av kristallsjuka kan vara besvärlig. Yrseln kan visserligen provoceras med samma provocerande lägestest som prövar de bakre båggångarna. Men ögonrörelserna nystagmusfynden är precis tvärtom och kan därför förväxlas med en störning i den bakre båggången i det motsatta örat. Om partiklarna hakar upp sig i båggångsväggen kan den vanligare bakre båggångsstörningen dessutom imitera en främre båggångsstörning.

När undersökaren väl har bestämt sig för att partiklarna verkligen finns i den främre båggången är det oftast lättast att behandla med en manöver där man till att börja med hänger med huvudet väldigt långt bakåt.

Yacovinos Deep Head hanging manoever behandlar bägge främre båggångar samtidigt. Manöverns enda nackdel är att den behandlade måste vara tillräckligt vig i nacken för att kunna hänga med huvudet tillräckligt långt bakåt.

För nackstela och äldre patienter kan man istället använda Måns Magnussons framåtmanöver “Magnussons bend-over” mot en bordskiva.

Animation Deep hanging manövern (engelska /Youtube)

Vissa yrselmottagningar har numera tillgång till en särskild behandlingsstol där den behandlade kan spännas fast och roteras i alla plan. För att behandlaren ska kunna följa behandlingsresultaten bär den undersökte en trådlös VNS-mask.

 

 

 

 Kristallsjuka i båggångens korta arm

beskriver tillstånd när de lösa partiklarna inte åkt ned i den långa delen av båggången utan istället kommit in bakvägen i båggången. Partiklarna har då åkt ned i den korta kanaldelen som förbinder hinnsäcken med känselsprötet. Partiklarna ansamlas då strax innanför båggångens känselspröt.

Ögonrörelsefynden vid denna variant kan först vara förvirrande för undersökaren och det kan ta tid innan det blir uppenbart var partiklarna har satt sig fast. Behandlingen är att utföra en inverterad re-positionsmanöver för den drabbade båggången.

 

 

 

  Kristallsjuka i flera båggångar samtidigt

Allra oftast har de lossnade partiklarna bara ansamlats i en enda av det ena balansorganets tre båggångar. Emellanåt förekommer det lösa partiklar i flera båggångar samtidigt. Eftersom varje båggångsstörning framkallar ett individuellt mönster av ögonrörelser nystagmus, kan de uppkomna undersökningsfynden som lagras på varann bli ganska svårtolkade för undersökaren.

Lösa partiklar i bägge balansorgan samtidigt förekommer sällan men är vanligare efter kristallsjuka som framkallats av skallskador.

Det kan också vara lätt att feltolka nystagmusfynden från det ena örats partikelrörelser och dra slutsatsen att fynden kommer från det andra örat.

 

  Kristallsjuka p g a samtidig canalo- och cupulolithiasis

Tillstånd med både lösa partiklar i en båggång och på känselsprötet i samma båggång ger rikliga ögonrörelser vid undersökning med videonystagmoskopi VNS. De kan till att börja bli svårtolkade även för en van undersökare.

Behandlingen får börja med att de lösa partiklarna i båggången manipuleras. Sedan undersöks störningen i känselsprötet igen. Med tanke på de aktuella teorierna om Godartad lägesyrsel borde detta tillstånd vara mycket vanligt.

 

 Moln-kristallsjuka

Godartad lägesyrsel är ett dynamiskt föränderligt sjukdomstillstånd som ger mest besvär på efternatten och tidigt på morgonen. De motsatta extremerna av kristallsjukan är klump-formen och moln-formen.

Morgon-moln-varianten av Godartad lägesyrsel kännetecknas av diffus ostadighetsyrsel och obehag i samband med huvudrörelser på mornarna. Dramatiska yrselattacker i samband med huvudrörelser förekommer inte. Man föreställer sig att symtomen uppkommer av tunna moln av lösa partiklar i den drabbade båggången. Mekanismerna är alltså de samma som vid canalolithiasis men mängden partiklar är mindre och därför blir tryckförändringarna mot känselsprötet i den drabbade båggången betydligt mindre.

I typiska fall har man återkommande övergående vaga symtom enbart på mornarna efter det man stigit ur sängen. Men 15-30 minuter efter det man lämnat sängen är man helt återställd. Symtomen återkommer igen på samma sätt nästa morgon.

Diagnostik av GLY mer info .

 

 Kronisk kristallsjuka

Ett mindre vanligt tillstånd där den drabbade fortsätter att ha dagliga besvär av lägesrelaterade yrselattacker trots att man genomfört upprepade rensningsmanövrar för den drabbade båggången efter konstens alla regler.

Båggångarna är smala och väggarna kan vara oregelbundna, smala och ärriga. Särskilt smal kan passagen vara i den del av de bakre båggångarna som mynnar mot hinnsäcken. Det kan leda till att partiklarna fastnar eller hänger sig kvar i samband med rensningsmanövrarna. Det förekommer också förträngningar som helt omöjliggör en tillbakaflyttning av ihopklumpade partiklar till hinnsäcken.

Behandlingsstrategin är att behandla med en större kraft mot partiklarna och på det sättet pressa partiklarna genom förträngningen. Yrselcenter använder skall-vibratorer för att hjälpa partiklarna att passera igenom det smala sundet.

I enstaka fall har patienter i Sverige opererats med s k pluggning för att bli av med sin kristallsjuka. Båggången öppnas då kirurgiskt och fylls med benmjöl. Därmed förstör visserligen båggångens funktion men den kan inte sedan inte längre framkalla flera lägesrelaterade yrselattacker.

 

 

 Subjektiv lägesrelaterad yrsel “Fantomyrsel”

Hjärnan har stor kapacitet för att registrera och lagra sensoriska signaler och upplevelser. En del patienter vars lägesyrsel har läkt ut helt och hållet fortsätter att uppleva obehagliga sensationer när de lägger sig i den tidigare utlösande kroppspositionen. T e x då man lägger sig plant bakåt i en säng eller i en tandläkarstol.

Symtomen kan uppstå p g a stor förväntansångest över att återinsjukna med lägesyrsel och att hjärnan spänt förväntar sig en upplevelse av yrsel i de kroppslägena som tidigare utlöste häftiga yrselattacker. Man kan se fenomenet som en betingad inlärning.

För att kunna bestämma om den upplevda yrseln beror på ett fysiskt fel eller inte, bör man undersökas av yrselkunnig vårdgivare med videonystagmoskopi VNS.

 

Idiopatisk Lägesyrsel

Begreppet idiopatisk används när orsaken till en sjukdom inte är känd. Vad som egentligen utlöser perioder med lägesyrsel hos så många människor är fortfarande inte känt.

 

Sekundär Lägesyrsel

Hos personer med en ensidig öronsjukdom är godartad lägesyrsel särskilt vanligt. I dessa fall är det en underliggande störning i örat som medför perioder av en sekundär mekanisk störning.

Man kan föreställa sig hur en gammal sliten dieselmotor börja gå ojämnt.

Det ökar motorns vibrationer och leder till att dåligt fastskruvade skruvar och muttrar lossnar och faller ned i oljetråget, motorns lägsta belägna område.

 

 

Öronsjukdomar som ofta utlöser en sekundär lägesyrsel: Ensidig hörselnedsättning, Menieres sjukdom, vestibularisneurit av övre nervgrenen och genomgången herpesinfektion i ett öra. Risken att insjukna med kristallsjuka är nio gånger högre hos de som drabbats av vestibularisneurit i övre nervgrenen (Mandala).

 

 

Otypisk lägesyrsel

 

Canalo-lithiasis grekiska: sten i kanal
Kristallsjuka p g a att partikel-klumpar rör sig i en båggång i samband med huvudrörelser. Detta påverkar båggångens känselspröt att böja sig onormalt häftigt. Yrselattackens häftighet är beroende på partikelklumpens massa och hastighet.
Cupulo-lithiasis grekiska: sten på känselspröt
Kristallsjuka som beror på att båggångens känselspröt har blivit tyngre än den omgivande vätskan. Så länge huvudet hålls i en viss ställning balanserar känselsprötet i upprättstående läge och man upplever inte yrsel. Men bara en liten huvudvridning från detta läge framkallar yrselattacker eftersom det nedtyngda känselsprötet då faller omkull åt någon sida.

 

2017 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar

  “Lätta” känselsprötssyndrom

En tung känselsprötsstörning s k Cupulo-lithiasis beskriver att ett känselspröt blivit tyngre än omgivande vätska p g a att tunga partiklar fastnat på det.

En lätt receptorstörning beskriver ett tillstånd som är precis det motsatta. Den drabbade båggångsreceptorn har då blivit lättare än den omgivande vätskan. I samband med huvudrörelser flyter den upp till ytan som en kork i ett vattenglas. Balansimpulserna från denna störning blir lika felaktiga som vid cupulo-lithiasis och den drabbade upplever yrselattacker i samband med små huvudrörelser.

Tillståndet talar för att andra mekanismer än bara lossade kristaller kan påverka rörligheten i de känselspröt som finns i balansorganets sex olika båggångar.

Det lätta receptorsyndromet utlöses också av alkoholintag. Alkohol diffunderar snabbare in i känselsprötets vävnad än till den omgivande vätskan. Det framkallar förändringar i den relativa vikten mellan känselsprötet och den omgivande vätskan s k densitetsförändringar.

 

 Migränrelaterad Lägesyrsel

Människor med migrän har visat sig insjukna med lägesyrsel betydligt oftare än andra.

Återkommande skov av lägesrelaterade yrselattacker som pågår under tre till fyra dygn och som vid undersökning liknar en lätt eller tung känselsprötsstörning kan misstänkas bero på migränmekanismer. Mycket forskning återstår innan alla samband mellan migrän och lägesrelaterade yrselmekanismer är klarlagda.

Skillnaden är hårfin mellan en migränrelaterad överkänslighet i balanssystemet där minsta huvudrörelse ger besvär och de yrselattacker som beror på Godartad lägesyrsel.

 Elakartad lägesyrsel / Lägesyrsel p g a störningar i hjärnan

Yrsel utan samtidiga neurologiska symtom beror nästan alltid på godartade störningar. Om lägesyrsel-symtom dessutom omedelbart förbättras av manövrar mot kristallsjuka talar detta förstås starkt för att orsaken har varit godartad.

I sällsynta fall kan lägesreleterad yrsel utan samtidiga neurologiska symtom bero på en störning i hjärnan / i det centrala nervsystemet. Utöver migrän kan också Multipel skleros MS och stroke medföra lägesrelaterade yrselattacker. Dessa tillstånd kallas därför för Elakartad eller Atypisk lägesyrsel.

För att kallas Godartad lägesyrsel ska särskilda kriterier för yrselreaktioner och ögonrörelser vara uppfyllda. Om dessa kriterier inte uppfylls kallas lägesyrsel “otypisk“.

De ofrivilliga ögonrörelserna s k nystagmus vid central lägesyrsel skiljer sig från de vid godartad lägesyrsel och kan uppfattas av en van undersökare med hjälp av videonystagmoskopi VNS. Lägesyrsel som inte ter sig typisk bör därför alltid bedömas av yrselkunnig läkare.

Vid misstanke om sjukdomar i hjärnans vävnader brukar man utredas med en röntgenundersökning med inriktning på den bakre skallgropen och hjärnstammen. Lägesreleterade yrselsymtom och ögonrörelser som beror på hjärnsjukdomar kan behandlas med läkemedel.