Skador i det centrala balanssystemet som ger yrsel- och balansstörningar 2020 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar Sjukdomar i storhjärnan Hjärnans största del kallas för storhjärnan. Den består av vit substans (cellkärnor) och ett tunt yttre skikt av grå substans (hjärnbarken). Storhjärnan innehar olika centra för inkommande känselinformation och medvetna […]

Yrsel och obalans är mycket vanligt hos äldre människor. 25-40% av personer över 65 år beräknas lida av yrsel. Åldersyrsel ska inte ses som en sjukdom utan snarare som resultatet av flera åldersrelaterade skavanker och småfel i balanssystemet. Hos äldre leder en succesivt avtagande funktion i syn, hörsel, känselkroppar och balansorgan till en brist på balanssignaler, en slags informationsbrist om hur omgivningen ter sig. Till det kommer en långsammare hanteringsförmåga av alla balanssignaler i hjärnan och en tröghet i de återkopplande systemen till hållningsmuskulatur och blodtrycksreglering. En äldre person tenderar att röra sig allt mindre och det leder till minskande muskelstyrka och stelare leder. Symtomen är en ständig ostadighets- och osäkerhetskänsla när man går och står. Inte sällan kan tillståndet kompliceras av en rädsla för att falla. De som domineras av en ständig skräck för att tappa balansen och falla kan utveckla en ond cirkel med undvikande beteenden för rörelser som leder till att många inlärda balansfärdigheter till slut går förlorade.

Åksjuka är ett vanligt förekommande tillstånd. Blir man bilsjuk är det lätt att ta en paus vid nästa bästa rastplats. Vid sjösjuka kompliceras tillståndet ofta av det faktum att man i regel inte kan stiga av farkosten utan tvingas stå ut med symtomen tills man når lugnare vatten eller nästa hamn. Det ger en psykologisk pålagring som förvärrar tillståndet. Åksjuka och sjösjuka är ett komplext tillstånd som beror på ett överflöd av kaotiska transmittorsubstanser i hjärnstammen. När symtomen väl brutit ut är det ofta svårt att vända syndromet. Därför är det bättre att lägga stor omsorg på att förebygga uppkomsten av åk- och sjösjuka. Lär Dig därför lite om åksjukans orsaker och dra nytta av några enkla förebyggande råd. Förebygg åksjuka före avfärden 1. Låt hjärnan vara utvilad och utsövd före avfärd. 2. Ät en kolhydratrik måltid kvällen före eller några timmar före avfärd. 3. Alkohol förvirrar balanssystem och hjärna – undvik därför all alkohol före resan. 4. Undvik också urvätskande drycker såsom stora kaffeintag.

Saga Nybäck, leg läkare spec Invärtes medicin och hjärtsjukdomar Danderyds Sjukhus. Om man lider av bara yrsel beror det oftast inte på hjärtsjukdom. Men yrsel är ett relativt vanligt symtom vid olika hjärtsjukdomar.

Hos personer med olika starka balansorgan leder kompensation-träningen till att hjärnan får möjlighet att konfronteras med ett inflöde av väldigt skeva balansimpulser. Det ger hjärnan förutsättningar att förstå att ett signalfel har inträffat, man kan tala om att hjärnan får hjälp att “väckas”. Därmed kan hjärnan börja utveckla effektiva strategier för kompensera för felimpulserna. I dessa strategier deltar olika delar av balanssystemets b l a nervcentra i hjärnans stam, ögonrörelse-systemet och även psykologiska funktioner. Markera en ståplats ungefär 1,5 m meter från en ledig vägg. Använd tejpbitar för att markera ett kryss framför Dig i ögonhöjd. Placera sedan ytterligare fyra kryss på alla sidor om det första. De yttre kryssen bör vara placerade så långt från centrumkrysset att det krävs minst en huvudrörelse om 45 grader för att näsan ska peka mot detta kryss. För en medellång person i ett standardrum med takhöjd 2,5m kan mallen intill användas. Övning 1. Fixera det vänstra krysset med blicken. Gör sedan ett snabbt kast med huvudet mot det högra krysset och fixera istället blicken mot det. Kasta sedan med huvudet så att näsan pekar mot ett annat kryss och flytta samtidigt synfokus mot det. Fortsätt med snabba huvudrörelser och blickfokuseringar mot olika kryss i både horisontell och vertikal ledd. Övning 2. Håll huvudet stilla och flytta enbart blicken fram och tillbaka mellan de olika kryssen i slumpmässig ordning. Gör så stora ögonrörelser som möjligt i både horisontell och vertikal ledd. Övning 3. Fixera det mittersta krysset med blicken och behåll fokus. Gör sedan snabba huvudrörelser i olika plan utan att släppa blicken från krysset. Träna i 10 minuter minst två eller tre gånger per dag under en vecka. Öka successivt svårighetsgraden genom öka huvudrörelsernas hastighet eller gå lite närmare väggen. Man kan bli illamående men man kan inte skada balansorgan eller balanssystemet med träningen. Tvärtom! Desto yvigare huvudrörelser, snabbare skiften mellan ögonfokuseringarna och desto mer illamående och obehag övningarna framkallar, ju mer effektiv blir träningen.

Re-positioner av lösa partiklar i mellersta båggången vänster balansorgan. Rulla från sjuka mot den friska sidan. Följ våra instruktioner, här finns också en videofilm. 2017 Christian Geisler Yrselcenter Stockholm

Re-positionering av lösa partklar i mellersta båggången höger. 2017 Christian Geisler leg läkare spec hörsel- och balansrubbningar spec ÖNH sjukdomar. A. Ligg ned på golvet eller på en mjuk matta.
B. Rotera kroppen långsamt åt den sida som ger minst intensiv yrsel, i detta fall åt vänster. Genomför ett varv på ca 4 minuter.

Gufonis manöver mot lösa partiklar i mellersta båggången. 2017 Måns Magnusson leg läkare spec ÖNH sjukdomar Professor.

Behandling av kristallsjuka i vänster bakre båggång. Måns Magnusson leg läk spec ÖNH-sjukdomar. Professor. Börja med att sätta Dig ned på en säng eller soffa. 1. Vrid huvudet 45 grader åt höger. Nu är vänster bakre båggång i samma plan som Du ska röra Dig i. Håll kvar huvudet vridet åt höger under resten av behandlingen. 2. Lägg Dig ned på vänster sida. Om det finns lösa ihopklumpade partiklar i vänster bakre båggång, kommer denna position att ge upphov till yrsel i 5-10 s.