2017 Denna variant av Godartad lägesyrsel beror på att en av båggångarnas känselspröt förändrat sin specifika vikt mot den vätska som omger den. Symtomen varierar från tydliga lägesrelatarede yrselattacker till enbart en diffus yrselkänsla. Även små huvudrörelser i olika plan får känselsprötet att falla omkull. Tillståndet kan uppkomma genom att lossnade partiklar från hinnsäcken kommer in bakvägen i båggången och hänger sig fast på ett känselspröt. Flera teoretiska förklaringsmodeller talar för att tillståndet även kan uppkomma på andra sätt. Troligen förblir denna yrselstörning ofta oupptäckt eftersom diagnostiken kräver en van undersökare med tillgång videonystagmoskopi VNS. Behandlingen kan vara att slå loss partiklarna från känselsprötet och sedan flytta dom bort från känselsprötet med en båggångsmanöver. Eller att försöka ligga särskilt mycket på det friska örat.
Lösa partiklar i bakre båggången
Lösa partiklar i bakre båggången är den vanligaste varianten av Godartad lägesyrsel ”Kristallsjuka”. Det beror på att denna del av balansorganet är den lägst belägna delen när man ligger och sover. Därför är det särskilt lätt att lösa partiklar ansamlas i klumpar just här. Epleys och Semonts re-positioneringsmanövrar är både diagnostiska och behandlar ofta partiklarna framgångsrikt. Normalt: Vätskan i de olika båggångarna accelereras mot och ifrån båggångens känselspröt i samband med huvudrörelser. Känselsprötet känner kontinuerligt av vätsketryckets förändringar och ombildar tryckimpulserna till elektriska signaler och sänder dem till hjärnan. Vätskan i balansorganen är normalt klar. GLY p g a lösa partiklar i bakre båggången: I nedersta delen av balansorganets bakre båggång har lösa partiklar ansamlats till en klump under natten. I samband med huvudrörelser kommer partiklarna med tyngdlagens hjälp att röra sig i båggången. Vid en huvudrörelse framåt-nedåt (att sitta upp i sängen eller böja sig framåt för att knyta skorna) kommer partiklarna att åka framåt i båggången. Det leder till ett kraftig tryck mot båggångens känselspröt och det böjs kraftigt framåt.
Kristallsjuka p g a störningar i båggångens känselspröt
2017 Denna variant av Godartad lägesyrsel beror på att en av båggångarnas känselspröt förändrat sin specifika vikt mot den vätska som omger den. Symtomen varierar från tydliga lägesrelatarede yrselattacker till enbart en diffus yrselkänsla. Även små huvudrörelser i olika plan får känselsprötet att falla omkull. Tillståndet kan uppkomma genom att lossnade partiklar från hinnsäcken kommer in bakvägen i båggången och hänger sig fast på ett känselspröt. Flera teoretiska förklaringsmodeller talar för att tillståndet även kan uppkomma på andra sätt. Troligen förblir denna yrselstörning ofta oupptäckt eftersom diagnostiken kräver en van undersökare med tillgång videonystagmoskopi VNS. Behandlingen kan vara att slå loss partiklarna från känselsprötet och sedan flytta dom bort från känselsprötet med en båggångsmanöver. Eller att försöka ligga särskilt mycket på det friska örat.
Kristallsjuka – p g a lösa partiklar i mellersta båggången
Kristallsjuka p g a lösa partiklar i mellersta båggången ger oftast längre yrselattacker och mer besvär än den vanligare varianten kristallsjuka i bakre båggången. De mellersta båggångarna kan inte provoceras en i taget och därför kan det vara svårt att omedelbart peka ut vilket öra som är det sjuka. Men i regel är det den sidan som utlöser mest yrsel som är den symtomgivande och den som ska behandlas. 2017 Christian Geisler Yrselcenter Stockholm
Kristallsjuka – olika varianter
2019 ”Kristallsjuka” Godartad lägesyrsel är den allra vanligaste orsaken till yrsel hos vuxna människor. Balansorganets kristaller sitter normalt sett fast i en säck på balansorganets framsida. Kristallsjuka beror på att kristallerna lossnat och sjunkit ned i balansorganets bakre del där de bildar klumpar i systemet av gångar, i båggångarna. Vid huvudrörelser och lägesförändringar kommer kristallklumparna i rörelse, det leder till korta yrselattacker och generell ostadighet. Oftast insjuknar man tidigt på morgonen. Det förekommer flera varianter av kristallsjukan beroende i vilken båggång och hur nära gångens känselspröt kristallerna har hamnat. För de olika varianterna används grekisk nomenklatur: Lithiasis =stensjukdom i en canal =båggångskanal eller på cupula =båggångens känselspröt
Filterskada vid upplevda yrselanfall
→ Kontrollförluster i balanssystemet kan medföra filterskada 2022 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar Yrselcenter Stockholm Så fungerar det normalt Normalt sett är vårt medvetande skyddat från att uppleva balanssinnets impulser. Eftersom balanssystemet är ett hel-automatiskt nervsystem ska vi inte kunna uppleva våra egna balansimpulser eller närmare analysera dom. Balanssinnet […]
Skador i det centrala nervsystemet
Skador i det centrala balanssystemet som ger yrsel- och balansstörningar 2020 Christian Geisler leg läkare spec. Hörsel- och Balansrubbningar spec. ÖNH- sjukdomar Sjukdomar i storhjärnan Hjärnans största del kallas för storhjärnan. Den består av vit substans (cellkärnor) och ett tunt yttre skikt av grå substans (hjärnbarken). Storhjärnan innehar olika centra för inkommande känselinformation och medvetna […]
Multifaktoriell åldersyrsel
Yrsel och obalans är mycket vanligt hos äldre människor. 25-40% av personer över 65 år beräknas lida av yrsel. Åldersyrsel ska inte ses som en sjukdom utan snarare som resultatet av flera åldersrelaterade skavanker och småfel i balanssystemet. Hos äldre leder en succesivt avtagande funktion i syn, hörsel, känselkroppar och balansorgan till en brist på balanssignaler, en slags informationsbrist om hur omgivningen ter sig. Till det kommer en långsammare hanteringsförmåga av alla balanssignaler i hjärnan och en tröghet i de återkopplande systemen till hållningsmuskulatur och blodtrycksreglering. En äldre person tenderar att röra sig allt mindre och det leder till minskande muskelstyrka och stelare leder. Symtomen är en ständig ostadighets- och osäkerhetskänsla när man går och står. Inte sällan kan tillståndet kompliceras av en rädsla för att falla. De som domineras av en ständig skräck för att tappa balansen och falla kan utveckla en ond cirkel med undvikande beteenden för rörelser som leder till att många inlärda balansfärdigheter till slut går förlorade.
Förebyggande åtgärder och läkemedel
Åksjuka är ett vanligt förekommande tillstånd. Blir man bilsjuk är det lätt att ta en paus vid nästa bästa rastplats. Vid sjösjuka kompliceras tillståndet ofta av det faktum att man i regel inte kan stiga av farkosten utan tvingas stå ut med symtomen tills man når lugnare vatten eller nästa hamn. Det ger en psykologisk pålagring som förvärrar tillståndet. Åksjuka och sjösjuka är ett komplext tillstånd som beror på ett överflöd av kaotiska transmittorsubstanser i hjärnstammen. När symtomen väl brutit ut är det ofta svårt att vända syndromet. Därför är det bättre att lägga stor omsorg på att förebygga uppkomsten av åk- och sjösjuka. Lär Dig därför lite om åksjukans orsaker och dra nytta av några enkla förebyggande råd. Förebygg åksjuka före avfärden 1. Låt hjärnan vara utvilad och utsövd före avfärd. 2. Ät en kolhydratrik måltid kvällen före eller några timmar före avfärd. 3. Alkohol förvirrar balanssystem och hjärna – undvik därför all alkohol före resan. 4. Undvik också urvätskande drycker såsom stora kaffeintag.
Hjärtrelaterad yrsel
Saga Nybäck, leg läkare spec Invärtes medicin och hjärtsjukdomar Danderyds Sjukhus. Om man lider av bara yrsel beror det oftast inte på hjärtsjukdom. Men yrsel är ett relativt vanligt symtom vid olika hjärtsjukdomar.