Det finns inget utdrag eftersom det här är ett skyddat inlägg.
Skyddad: Kristall-blockerade känselspröt 2
Det finns inget utdrag eftersom det här är ett skyddat inlägg.
Kristallsjuka – svårbehandlad
Kristallsjuka är oftast lätt att behandla. men ibland krånglar det och en omedelbar effekt uteblir trots att flera manövrar genomförts efter konstens alla regler. Kristallsjuka / Godartad lägesyrsel är den vanligaste orsaken till all yrsel. Trots världsomfattande forskning är fortfarande mycket okänt om kristallsjukans mekanismer. Trots att det saknas säkra vetenskapliga belägg för mekanismerna till svårbehandlad kristallsjuka presenteras här några teorier för att Du med svårbehandlad kristallsjuka ska kunna få en föreställning om vad som hänt i Ditt balansorgan. av Christian Geisler 2017
Kristall-blockerade känselspröt
Partikel-gegga som kilas fast nära båggångens känselspröt påverkar eller blockerar känselsprötets normala rörelser. Det leder till felaktiga informationssignaler från känselsprötet eller att signalflödet upphör helt.
Hjärnan får därmed ingen information om huvudrörelser från det drabbade båggångsplanet. Yrselsymtomen uppkommer sällan urplötsligt men motsvaras för övrigt av tillstånd med signalbortfall från ett balansorgan s k Vestibularisneurit. Vid Vestibularisneurit blockeras en av balansnervens nervgrenar så att signalerna från känselspröten inte når hjärnan.
Lösa kristaller i mellersta båggången
Kristallsjuka p g a lösa partiklar i mellersta båggången ger oftast längre yrselattacker och mer besvär än den vanligare varianten kristallsjuka i bakre båggången. De mellersta båggångarna kan inte provoceras en i taget och därför kan det vara svårt att omedelbart peka ut vilket öra som är det sjuka. Men i regel är det den sidan som utlöser mest yrsel som är den symtomgivande och den som ska behandlas. 2017 Christian Geisler Yrselcenter Stockholm
Lösa kristaller i bakre båggången
Lösa partiklar i bakre båggången är den vanligaste varianten av Godartad lägesyrsel “Kristallsjuka”. Det beror på att denna del av balansorganet är den lägst belägna delen när man ligger och sover. Därför är det särskilt lätt att lösa partiklar ansamlas i klumpar just här. Epleys och Semonts re-positioneringsmanövrar är både diagnostiska och behandlar ofta partiklarna framgångsrikt. Normalt: Vätskan i de olika båggångarna accelereras mot och ifrån båggångens känselspröt i samband med huvudrörelser. Känselsprötet känner kontinuerligt av vätsketryckets förändringar och ombildar tryckimpulserna till elektriska signaler och sänder dem till hjärnan. Vätskan i balansorganen är normalt klar. GLY p g a lösa partiklar i bakre båggången: I nedersta delen av balansorganets bakre båggång har lösa partiklar ansamlats till en klump under natten. I samband med huvudrörelser kommer partiklarna med tyngdlagens hjälp att röra sig i båggången. Vid en huvudrörelse framåt-nedåt (att sitta upp i sängen eller böja sig framåt för att knyta skorna) kommer partiklarna att åka framåt i båggången. Det leder till ett kraftig tryck mot båggångens känselspröt och det böjs kraftigt framåt.
Lösa kristaller i bakre båggången
Lösa partiklar i bakre båggången är den vanligaste varianten av Godartad lägesyrsel “Kristallsjuka”. Det beror på att denna del av balansorganet är den lägst belägna delen när man ligger och sover. Därför är det särskilt lätt att lösa partiklar ansamlas i klumpar just här. Epleys och Semonts re-positioneringsmanövrar är både diagnostiska och behandlar ofta partiklarna framgångsrikt. Normalt: Vätskan i de olika båggångarna accelereras mot och ifrån båggångens känselspröt i samband med huvudrörelser. Känselsprötet känner kontinuerligt av vätsketryckets förändringar och ombildar tryckimpulserna till elektriska signaler och sänder dem till hjärnan. Vätskan i balansorganen är normalt klar. GLY p g a lösa partiklar i bakre båggången: I nedersta delen av balansorganets bakre båggång har lösa partiklar ansamlats till en klump under natten. I samband med huvudrörelser kommer partiklarna med tyngdlagens hjälp att röra sig i båggången. Vid en huvudrörelse framåt-nedåt (att sitta upp i sängen eller böja sig framåt för att knyta skorna) kommer partiklarna att åka framåt i båggången. Det leder till ett kraftig tryck mot båggångens känselspröt och det böjs kraftigt framåt.
Kristallsjuka – ovanliga varianter 2
Godartad lägesyrsel förkommer i flera olika varianter beroende på var i balansorganets båggångar störningen uppkommit. Elakartad lägesyrsel kallas även atypisk då den inte följer kriterierna för GLY. Atypisk elakartad lägesyrsel förekommer vid sjukdomar i det centrala nervsystemet t e x MS och migrän.
Kristallsjuka – diagnostik
Störda balansimpulser syns inte på en röntgenundersökning eller med hjälp av blodprov. För att kunna påvisa eller utesluta störningar i balanssystemets olika delar behöver ögonrörelserna analyseras. Balansorganens impulser och ögonens rörelser är sammankopplade.
Vid misstanke om kristallsjuka undersöks impulserna från de sex båggångarnas känselspröt. Om rubbade balansimpulser finns kommer de också att medföra en onormal ögonrörelse. Kristallsjuka är en mekanisk störning som kan utlösas av lägesförändringar.
Lösa partiklar i bakre båggången
Lösa partiklar i bakre båggången är den vanligaste varianten av Godartad lägesyrsel “Kristallsjuka”. Det beror på att denna del av balansorganet är den lägst belägna delen när man ligger och sover. Därför är det särskilt lätt att lösa partiklar ansamlas i klumpar just här. Epleys och Semonts re-positioneringsmanövrar är både diagnostiska och behandlar ofta partiklarna framgångsrikt. Normalt: Vätskan i de olika båggångarna accelereras mot och ifrån båggångens känselspröt i samband med huvudrörelser. Känselsprötet känner kontinuerligt av vätsketryckets förändringar och ombildar tryckimpulserna till elektriska signaler och sänder dem till hjärnan. Vätskan i balansorganen är normalt klar. GLY p g a lösa partiklar i bakre båggången: I nedersta delen av balansorganets bakre båggång har lösa partiklar ansamlats till en klump under natten. I samband med huvudrörelser kommer partiklarna med tyngdlagens hjälp att röra sig i båggången. Vid en huvudrörelse framåt-nedåt (att sitta upp i sängen eller böja sig framåt för att knyta skorna) kommer partiklarna att åka framåt i båggången. Det leder till ett kraftig tryck mot båggångens känselspröt och det böjs kraftigt framåt.
- « Föregående sida
- 1
- 2
- 3
- 4
- 5
- …
- 7
- Nästa sida »